Det var konditor J.A Ohlsson som fick tillstånd att bygga biografteatern intill Viskan vid Sven Eriksonsplatsen och Knalletorget. Vid denna tid var det på modet att bygga stora, påkostade och lyxiga salonger som konkurrens till teatern. Röda Kvarn var inget undantag. Här kan du se en film av Maria Norrman om Reinhold Pettersson (1874-1953) som arbetade som biografvaktmästare på Röda Kvarn på 1910-talet.

Arkitekt för byggnaden var alltså Lars Kjellman, som ansågs både intresserad och kunnig i de olika byggnadsstilarna. En blandning som lär vara typisk för 1910-talet. Den indragna entréns tak bärs upp av två kraftiga, räfflade doriska kolonner. En medeltidsinspirerad trappstegsgavel avslutar fasaden upptill vid entrén. På bions långfasad, som vetter in mot Borås Gågata och utmed Viskan, finns en meterhög väderkvarn á la Moulin Rouge (logotypen) i kopparplåt och rött glas. På kvällarna när det visas film på Röda Kvarn tänds lamporna inne i kvarnen och meningen är att vingarna ska snurra runt men det är en teknisk finess som ännu inte åtgärdats.

Vid uppförandet hade Röda Kvarn 500 sittplatser och var då den tredje "bildteatern" i Borås. Sedan dess har salongen byggts om och förändrats ett flertal gånger och antalet platser har successivt minskat, inte minst till följd av att salongen även användes som teaterscen.

Röda Kvarn byggnadsminnesförklarades 1998, vilket i korthet innebär att byggnaden ska bevaras. Interiört var Röda Kvarn mycket nedsliten. Värme och fläktsystem fungerade otillfredsställande och biografstorlarna mycket slitna. 1997 inköptes 147 nya fåtöljer i gammal stil. Under 2004 inleddes ett omfattande renoverings- och restaureringsarbete i två etapper för att återställa salongen till renodlad biograf och uppdatera tekniken till modern standard. I februari 2005 återinvigdes så Röda Kvarn och salongen har nästan återgått till sitt ursprungliga utseende från 1914.

Idag inrymmer Röda Kvarn 252 platser (samt fyra platser för rullstolar) och är Borås största biosalong.

Se filmen om restaureringsarbetet här»

De första åren som Kulturförvaltningen visade film ägde detta rum på Lilla Scenen i Kulturhuset under benämningen "Borås Bio på söndagar" under 10 tillfällen per år. Kommunens bostadsbolag köpte fastigheten 1988 och Kulturnämnden hyr lokalerna. Efter förhandlingar med fastighetsägare och extra insatser av Kulturnämnden kunde Borås Bio i oktober 1991 flytta från Lilla Scenen i Kulturhuset till den då före detta biografen Röda Kvarn. 1993 inleddes visningar för skolelever, det vill säga Skolbio.

I början var även Barnens Bio Kontrast och Filmstudioverksamheten verksamma i den kommunala biografen. När dessa, efter några få år, upphörde utökade Borås Bio sina filmvisningar. Nämnden lyckades på så sätt både rädda denna kulturhistoriskt viktiga biograf som invigdes 1914 och förbättra möjligheterna att ytterligare utveckla filmverksamheten.

Biografen drevs ursprungligen av biografkedjan Röda Kvarn och från 1922 av Svensk Filmindustri. 1949 inköpte Borås Kommun fastigheten. En större ombyggnad företogs 1956 då orkesterdiket togs bort, cinemascope installerades och nya stolar sattes in i salongen. Entréhallen byggdes också om. Svensk Filmindustri drev därefter biografen fram till november 1982. När filmverksamheten lades ner i maj 1983 utrymdes lokalerna vilket innebar att alla lösa inventarier togs bort, bortsett från de tre kristallkronorna i taket.

Under åren 1983-1985 iordningsställdes lokalen för teaterverksamhet. Nästan halva salongen avskildes med en nybyggd vägg tvärs över salongen samt en stor scen. Salongen gav därefter utrymme för 150 sittplatser och Röda Kvarns funktion som teater och revyscen var under en följd av år prioriterad.

Ansvarig för biografverksamheten är kultursekreterare Ami Lööf. Från hösten 2005 ingick Mats T Olsson och Christian Haglund i den filmgrupp som sätter programmet. Christian slutade på Kulturförvaltningen efter hösten 2011 och filmprogrammet sätts numera av Ami och Mats.

Nuvarande maskinist är Henrik Holmgren, som tog över ansvaret efter Lars-Inge Glimsell som numera driver biograf Capitol i Varberg i privat regi.

Våren 2011 var också sista säsongen som Susanna Kyllönnen arbetade som kassörska, då hon lämnade Röda Kvarn efter lång och trogen tjänst. Hon ersattes hösten 2011 av Sara Said.

Filmprogrammet
Filmprogrammet läggs av Kulturkontorets filmgrupp, bestående av Ami Lööf och Mats T Olsson (mellan ht 2005 - vt 2012 även Christian Haglund). När vi lägger programmet försöker vi ta hänsyn till en mängd olika saker för att ge ett så varierat och intressant utbud som möjligt, som aktualitet, genre, genus, ursprungsland, språk med mera. Vi följer gärna upp intressanta regissörskap och filmer som uppmärksammats på festivaler. Vi är naturligtvis även bundna av att visa filmer som har svensk distribution och fungerar med biografens teknik. Dessutom tar vi emot tips från våra besökare.

Programmet presenteras säsongsvis (vår- och höst) och består av ordinarie filmer, barnmatineer samt skolbio. Extraarrangemang tillkommer, som Finsk film x 3, minifilmfestivaler, Film quiz, samarbeten med Göteborgs Film Festival och annat.

Filmanimation
Under åren 2002-2007 kompletterades Skolbioverksamheten med eget skapande för eleverna i form av filmanimation med dåvarande filmpedagog Mats T Olsson på Kulturkontoret. 2002 arrangerades en Animationsfilmfestival på Röda Kvarn, med de samlade filmer som gjorts under året. Läs mer»

Kulturnämnden och kommunen i övrigt insåg att en omfattande restaurering av Röda Kvarn krävdes om målsättningen att värna om den kulturhistoriskt värdefulla biografmiljön skulle uppfyllas. Företaget K-konservator besiktigade lokalerna under mars 1999. I maj 2000 avlämnades en rapport i form av ett projekteringsunderlag med förslag till åtgärder. Länsstyrelsen i Västra Götaland var den myndighet på regional nivå, där bidrag kunde sökas för restaurering av byggnadsminnesförklarad byggnad. Byggnadsantikvarien Fredrik Hjelm gav råd på det lokala planet och yttrade sig för Länsstyrelsens räkning.

Bertil Jonsson, projektchef på Stadsbyggnadskontoret, var projektledare för restaureringsarbetet av Röda Kvarn. Han beskriver arbetets förutsättningar utifrån ett byggnadstekniskt perspektiv: "Röda Kvarn var med sitt läge intill Viskan utsatt för sättningar. Grundförstärkning och exteriör restaurering gjordes 1985. Interiören var mycket nedsliten och salongen, som vid uppförandet rymde 500 sittplatser, hade kraftigt reducerats genom en scen som upptog nästan halva ytan".

I detta skick byggnadsminnesförklarades Röda Kvarn 1998. I Kulturkontorets Filmutredning underströks vikten av att restaurera biografen. En förprojektering gjordes 2001 och medel för restaurering anslogs 2004. Målet var att bevara kulturvärdena genom att varsamt renovera Röda Kvarn för att återställa byggnadens interiör till ursprungligt skick som biograf.

Att återskapa salongens urprungliga volym innebar rivning av befintlig scen och återskapande av tittskåp. Den frigjorda golvytan gav utrymme för ca 100 nya sittplatser. Den dekorativa målningen av väggar och tak rengjordes samt återskapades där den var skadad av sättningssprickor. Nya pardörrar enligt ursprungsritningar sattes in mellan foajé och salong. I princip all el byttes ut. Automatiskt brandlarm installerades. Ventilation och värme kompletterades. I foajén revs vindfånget och biljettkiosken återskapades. Foajéns paneler ådringsmålades.

Restaureringen genomfördes i två etapper under 2004 och 2005 med bidrag från Länsstyrelsen. Den 18 februari 2005 återinvigdes Röda Kvarn. Byggnaden har då nästan återgått till hur den såg ut 1914."

I övrigt har filmduken ersatts av en större, projektorerna byggts om och ny ljudanläggning för digitalt ljud installerades 2006."

2008 nominerades byggnaden till Stadsbyggnadspriset.

[information hämtad från Skolbiorapporten av Ami Lööf]

Här kan du se bilder från dekorationsmålningar och rengöring av Skene måleri

Se filmen om restaureringsarbetet här»

Målet med digitaliseringen är att framtidssäkra biografen genom att förse den med möjlighet att visa film och andra bild-/ljudkällor via digital teknik. Utrustningen är beräknad utifrån Röda Kvarns förutsättningar och mått/projektionsavstånd. Den digitala utrustningen följer den 2K-standard som krävs för att visa amerikansk/Hollywood-film och har även möjlighet att köra 3D-film. Den nya tekniken öppnar också upp för mängder av andra eventuella möjligheter, som till exempel att direktsända arrangemang via satellit och tv-spelsturneringar. Dessutom är det en ren nödvändighet att utöka biografens utrustning med digital teknik eftersom distributionen av analoga 35mm-filmer kommer bli mer och mer begränsad, vilket ökar kraven på digitala visningsmöjligheter för att kunna erbjuda ett så brett utbud av film som möjligt. Redan under våren 2012 levererades de allra flesta titlar digitalt, vilket innebär att en digitalisering var direkt nödvändig för biografen.

Första digitala visningarna
Den första digitala visningen på Röda Kvarn skedde söndagen den 21 augusti i och med 2k-versionen av King's Speech. Den första digitala visningen med ett alternativt/sekundärt format skedde söndagen 4 september i och med filmvisningen av Exit Through the Gift Shop. Den första 3D-visningen var matinéfilmen Bilar 2 lördagen 19 november. Den första ordinariefilmen i 3D var Pina som öppnade vårsäsongen 2012 den 15 januari.

Kvalitet
Att använda sig av digital teknik innebär i princip oändliga möjligheter, men också många potentiella teknikproblem. Filmerna levereras plötsligt inte bara på standardiserade celluloidrullar i olika bildformat som vidfilm eller cinemascope utan även i olika codecs, framerates, bilduppdateringsfrekvenser, upplösning osv. Detta innebär att det kommer bli en inkörningsperiod för samtliga "sekundära" ("Tvix"-)format förutom 2k, vilket i vissa fall kan orsaka en del avvikelser i bild i form av t ex en extra ryckighet. Vi hoppas att alla har tålamod med ev barnsjukdomar som uppstår med digitaliseringen, som ju är det mest fundamentala teknikskifte filmmediet genomgått sedan det uppfanns i slutet av 1800-talet.

Livesänd opera?
Det finns ett stort intresse för livesänd opera, till exempel från Metropolitan, eller olika konserter, men för att göra detta krävs inte bara all teknisk utrustning utan också avtal med berörda parter och en förening som är ansvarig. Kulturförvaltningen kommer givetvis göra allt vi kan för att få tillgång till olika spännande livesändningar i framtiden och arbetar just nu på att försöka hitta en lösning! Mer information kommer.. .