Foto Dag Ekelund, höst i bokskogen

Levande skogar

Miljömål för Borås Stad

• Skogen ska hållas levande för att skydda djur, växter och kulturvärden
• Vi ska värna vårt rika växt- och djurliv
• Bara naturlig försurning ska ske i mark och vatten

Lövskog
Kommunens lövskogar utgör de sista resterna av den stora ädellövskog som en gång utbredde sig över landskapet under brons- och järnåldern. Paradoxalt nog är det i odlingslandskapet som denna urskog har bevarats bäst. Arter knutna till gamla och grova träd har kunnat leva kvar även under perioder då lövskogarna öppnades upp till slåtter- och betesmarker.

Större sammanhängande lövskogar i Borås Stad utgörs främst av ekskog, men även i vissa fall bokskog. I äldre ek- och bokskogar återfinns en rik kärlväxt- och kryptogamflora. Ofta finns också ett rikt fågelliv. Stora sådana lövskogar finns bl.a. på Rya åsar vid Borås stad och Hägnagärde vid sjön Tolken.
Igenvuxna hagmarker med ädellövträd befinner sig i ett stadium mellan skog och betesmark och är ofta mycket artrika. Betesmarkens grova träd står ofta kvar i en tät skog med yngre träd, där öppna gläntor växlar med lummiga lövdungar. Svampfloran är mycket rik både på marken och på död ved. På de grova träden växer sällsynta mossor och lavar. Exempel på sådana här ädellövskogar finns bl.a. i naturreservatet Kröklings hage, vid naturreservatet Rölle samt vid Gravryd och Algutstorp i närheten av Rångedala.

Barr- och blandskog
Barrskog täcker stora delar av Borås kommuns yta. Granskog etablerade sig i kommunen först för ca 1 000 år sedan. Därefter, och framförallt under det sista århundradet, har människan gynnat granens invandring genom omfattande planteringar och andra skogsbruksåtgärder. Granen är idag den helt dominerande arten i landskapet och de ensidiga planteringarna med gran är ganska artfattiga.

Stora sammanhängande barrskogsmiljöer med höga naturvärden är ovanliga i kommunen. Intressanta barrskogsmiljöer utgörs främst av relativt små restområden, som ofta är så kallade nyckelbiotoper; livsviktiga miljöer för vissa arter. Dessa kan återfinnas i fuktiga djupa raviner, i bergbranter, utmed vattendrag, i mosskanter eller vid igenväxande odlingsmarker. Två bergbranter med högsta naturvärde i kommunen är Knallhatten och Tranhult. I barrskogar med rikare markförhållanden, som vid Fagerås norr om Fristad, kan man träffa på ovanliga marksvampar. Skogsbete bidrar här till att gynna svampfloran. 

Där barrskogen avbryts av lövdungar återfinns ofta en artrik lavflora, särskilt på grova aspar eller ädellövträd. Sådana miljöer finns främst i anslutning till igenväxande odlingsmarker och torpställen, eller i branter. Många av de ovanliga lavar som växer på lövträden i dessa miljöer är så kallat oceaniska, vilket innebär att de gynnas av de stora nederbördsmängder som faller i kommunen. Ett av de finaste områdena med oceaniska lavar ligger i skogsmarkerna norr om Assmundared. En annan sådan liten lövskogsrest i barrskog är naturreservatet vid Flenstorp. Andra blandlövskogar med högsta naturvärde i kommunen är Bäckåsravinen, Yttre Näs och Fåragården.
Tjädern är en art som främst påträffas i tämligen orörda barrskogar. I Västra Götaland har tjädern sina tätaste populationer just i trakterna av Borås Stad. Tjädern och de oceaniska lavarna är exempel på arter som Borås kommun har ett särskilt ansvar för.

Hot mot skogslandskapets naturvärden
Lövskogarna
Hoten mot lövskogarna utgörs främst av att gran riskerar att vandra in och ta över. Granen är skuggtålig och konkurrerar effektivt ut ek och andra lövträd.
De stora lövträd som har utvecklats i en öppnare hagmarksmiljö riskerar att beskuggas när skogen tätnar i så hög grad att de dör, och med dem försvinner ett stort antal sällsynta djur och växter.
Under senare år har man inom skogsbruket börjat se lövskogen som en viktig resurs för skogsproduktion. Om det leder till att befintliga produktionsskogar med gran ersätts av produktionsskogar med löv är det positivt. Om man däremot i högre grad börjar bedriva intensivt skogsbruk i odlingslandskapets igenvuxna hagmarker eller i gamla ek- och bokbestånd kan naturvärden som variationsrika artrika lövskogar med stor andel död ved på längre sikt hotas.

Barr- och blandskogarna
Ett hot mot naturvärdena i skogen är avverkning av nyckelbiotoper och ett fortsatt ensidigt gynnande av gran. Nytänkande inom skogsbruket under det senaste årtiondet har dock börjat bryta granens dominans. Skydd av nyckelbiotoper och hänsynsområden är numera något som genomsyrar skogsbruket, så dessa hot är inte överhängande i dagsläget. Det är fortfarande svårt att skydda större sammanhängande områden med barrskog på grund av de stora ekonomiska värden som finns i denna typ av områden.