Stadsparken

Arrangemang - aktiviteter
Stadsparken är kanske den mest besökta parken i stan. Där vandrar folk igenom till arbetsplatsen, skolan eller centrum. Man besöker parken på sin dagliga promenad eller kanske bara för att studera eller njuta av parkens växter. Soliga vår-, sommar- och höstdagar fylls parken av människor på gräsmattorna, vid serveringen eller i någon av blomstergårdarna.

I parken arrangeras också många aktiviteter under säsongen. Det kan vara allt från parkvandringar till stora arrangemang, musik- och allsångskvällar. Där är också både politiska och religiösa möten. På Marie kulle ligger minigolfbanan som lockar många besökare.

Historik

Initiativtagarna hade också ett mål för parkens anläggning och användning. Den formuleringen håller än idag, trots att det gått över 100 år sedan den skrevs.

Stadsparken en tillflyktsort för alla. Skälet till anläggning av en stadspark var lika naturligt som vackert. Parken skulle bli en tillflyktsort för alla, inte minst sådana som hela dagarna vistats i hemmen, i fabriken, i affären och överhuvud taget alla som älskade att vandra kring bland träd, blommor och grönska.

För att få råd av en verklig expert på parkanläggningar anlitade man stadstrådgårdsmästaren i Stockholm, direktör A Medin. Han besökte Borås, tittade på det aktuella området, och fann projektet mycket tilltalande. På Medins förslag fick sedan Gustaf Ericsson från Slottskogen i Göteborg uppdraget att upprätta ritningar och kostnadsförslag till den nya Stadsparken.

År 1900 utökades parken med Marie kulle. Vid anläggningen bevarades terrassmurarna, ett minne av den gamla Björkska trädgården på platsen. Då byggs också den stora terrasstrappan, som idag leder upp till golfbanan. På en stenstolpe vid ena sidan placerades en egendomligt formad sten, som arkitekt Kellman tagit hem från en resa i Norrland och som ännu finns kvar.

Strax efter sekelskiftet ordnades ännu ett område i parkens västra del. Sedan dröjde det till 1930-1931 innan nästa utbyggnad gjordes. Nu var det området där rosariet ligger idag som införlivades i parkprojektet. På den markan hade fram till 1924 fabriken Kilen haft sin verksamhet. Kilen hade Carl Magnus Lundberg, mannen som medverkade till att Borås fick en Stadspark, innehaft under en period. Vid "Lundbergs kile" placerades en plaskdamm och ett konstverk.

1900 beslutade parkstyrelsen "vidtaga förberedande åtgärder för lösning av frågan angående växthus i Stadsparken". Ganska snart fanns förslag till "växtkast", framtaget av stadsträdgårdsmästare Gustaf Eriksson.Eriksson fick i uppdrag att uppföra byggnaden söder om Wiskabergs fabrik. Tio år senare behövdes nytt växthus. Parkstyrelsen gav arkitekt Kellman, stadsträdgårdsmästare Eriksson och tandläkare Blomgren, som var verkställande ledamot i parkstyrelsen, i uppdrag att arbeta fram ett nytt växthus. Det skulle uppföras på samma plats, där de gamla växtkasten låg. Mellan Wiskabergs fabriker och Sven Erikssonsgatan.

Redan 1911 togs frågan om en lekplats upp efter en motion i fullmäktige. Men det var först under 1930-talet som lek och rekreation kom i fokus för parkplaneringen. 1930 började parkleken i Stadsparken sin verksamhet.

Stadsparken har stor betydelse som stadsbyggnadselement. Den är en av de byggstenar som skapar vår stad tillsammans med hus, vägar och vatten. Den gröna strukturen ger identitet och karaktär åt staden. Stadsparken är oasen mitt i centrum som ger avbrott i stadsmiljön och skänker tid till återhämtelse. Den förskönar staden med sin kraftiga grönska och vackra planteringar. Den hjälper människor att orientera sig, fungerar som ett landmärke.

Stadsparken rymmer också en del av stadens kulturhistoria. Stadsparken är en av våra viktiga offentliga mötesplatser, som ger stimulerande utemiljö vid olika årstider. Den tjänar som skådeplats för många viktiga händelser, såväl till vardags som till fest.