UTLANDSPRAKTIK  KENYA

Vårt äventyr i Kenya

VECKA 2
Två veckor har gått. Dagarna rullar på och vi känner oss mer och mer som hemma. Vi antar att ni där hemma har hunnit bli lite nyfikna på vår tillfälliga levnadsstandard. För att försöka beskriva så tydligt som det går så får vi börja med receptionen. Alldeles bredvid den lyxiga lobbyn finns en dörr där det tydligt står PRIVAT, bakom den utformar sig en hel by. All personal bor här eftersom hotellet ligger sa långt ut i bushen. I vår primitiva by har vi allt vi behöver, matsal, toaletter, duschar och en charmig bar. Rummen ligger i längor och vi 4 får plats i ett rum på12 kvadratmeter . Rummen består av 3 sängar och en hylla. De som bor längre tid har det mer permanent än vi har. De har inrett sina rum lite personligare, men för oss räcker det med sängarna eftersom vi inte tillbringar så mycket tid här. Genom det kommer vi lätt över till våra arbetstider som på ett ungefär ligger på 10-13 timmar/dag, 7 dagar i veckan. På den lilla lediga tid vi har försöker vi suga i oss så mycket sol som möjligt och även umgås med våra nyfunna och sanna vänner. Hotellet tar in många praktikanter, oftast minst 10 stycken samtidigt året runt. En av dessa som vi nu jobbar med heter Anthony och är 21 år gammal. Ingen av oss kommer någonsin att glömma honom.
 
Alla har nu hunnit byta avdelning minst en gång och det hårda arbetet börjar sätta spår. De avdelningar vi går runt mellan är restaurangen, receptionen, köket, städet, tvätten och en presentshop som finns här.
Mathilda spenderade sin första period i receptionen, vilket hon tyckte var skönt eftersom det borde vara jämförbart med samma jobb hemma. Här arbetar vi bara ett längre pass om dagen istället för flera med raster mellan, vilket gör att det påminner om arbetssättet hemma. Detta föll Mathilda i smaken. På denna avdelning ställs vi hela tiden inför nya situationer och personmöten, vilket kan vara lite klurigt men samtidigt väldigt roligt. Mathilda njöt av dessa utmaningar som utvecklade henne framåt och gav henne ett större självförtroende i att hantera olika problem. Receptionen innebar också mycket datorarbete, och hon lärde sig bokningssystemet Opera. Denna period varade under 10 dagar och blev en period som hon kunde känna sig stolt över.

Caroline hamnade i restaurangen under sina första 10 dagar. Hennes handledare var en väldigt erfaren man och de fick snabbt bra kontakt. Tack vare honom blev hennes tid oerhört givande och lärorik. Hon lärde sig de olika bordsdukningarna inför frukost, lunch och middag, vilken dryck som passar till vilken mat, blanda drinkar, hur man serverar olika viner och vad som skiljer öl, vin och sprit åt. Hon fick överlag goda erfarenheter inom servering och service.

Efter helgens bravader den 16-18 april som innebar 300 gäster börjar tröttheten smyga sig på. En grupp från Kenyas största bank ockuperade hela hotellet, vilket var både jobbigt men också mycket lärorikt. Det ordnades många tillställningar för deras skull, bland annat en cocktail som vi alla fick ta del av. Denna hölls i hotellets massajby som består av 4 obebodda manyatas (hyddor) gjorda av koskit. Vi förberedde mingelpartyt genom att bära dit mat och ställa ut snacks på borden. Gästerna kom och stämningen höjdes mer och mer under kvällen, i takt med att drickandet flödande, vilket ledde till att fler och fler dansade till musiken. Det blev en lång kväll med mycket jobb och erfarenhet, där vi fick plocka de tomma glasen, flaskorna och tallrikarna. Eftersom vi ser annorlunda ut undrade alla var ifrån vi kom och vad vi gjorde här, de ville även gärna ta kort med oss.

Vi fick på alla avdelningar verkligen känna på hur det är att jobba i den har branschen, och alla är överens om att vi har valt rätt. Arbetet har flutit på och nu väntar 2 lugna veckor.

Utöver våra arbetserfarenheter har vi också fått andra upplevelser, såsom en mycket häftig ballongflygning över savannen. Det hela började med en tidig uppstigning, redan klockan 5 ringde klockan. Innan avfärd tog vi oss en god morgonfika som bestod av kaffe, te, varm choklad och lite kakor. Förväntansfulla och spända gav vi oss sedan iväg i jeepen ut i Kenyas mörker tillsammans med piloten och två kvinnor från USA. Under bilfärdens 15 minuter upplevde vi ännu en gång the African massage och några morgonpigga djur. Väl på plats låg ballongen redo för att blåsas upp, vilket tog ca 20 minuter. Under tiden hörde vi elefanterna trumpeta runt oss och när det började ljusna insåg vi att de bara var100 meterifrån oss. Detta underhöll oss tills vi äntligen fick kliva i ballongen, en smula nervösa. Redan några meter upp i luften såg vi en flock bufflar nedanför oss. Under resten av färden njöt vi av soluppgången, vacker utsikt, trevligt sällskap och värmen som sakta smög sig på. Detta resulterade i en mängd fina bilder på både vyer och djur såsom elefanter, bufflar, wildbeests, gaseller och kor. Tyvärr fick vi inte se några lejon eller giraffer som vi hade hoppats på, men hoppet finns kvar att få se dem under sista veckan.

Efter denna underbara flygtur åkte vi ut i savannen för att avnjuta en mycket smaklig champagnefrukost, bestående av givetvis champagne, men även pannkakor, omelett, French toasts, korv, bröd, frukt, kaffe, m.m. vi satt under ett träd och njöt av god service och glatt humör. Vi passade på att ta många gruppfoton, med våra certifikat från flygningen i högsta hugg.

När alla var mätta och belåtna gav vi oss av för ännu en arbetsdag på hotellets olika avdelningar. Även hemresan blev en upplevelse, då vi än en gång fick se elefanter på mycket nära håll. Denna gång en familj som tvättade sig genom att kasta sand med hjälp av sina snablar.

Detta var en fantastisk start på dagen och en morgon som kommer att bli ett minne för livet för oss alla.
Over and out, på återseende!

VECKA 1
Nu har vi varit här i lite mer än en vecka, och tiden har bara flugit iväg. Vi har upplevt väldigt mycket, såsom massajer, häftiga djur och spännande människomöten, men vi har valt att inrikta oss på endast en av alla våra händelserika dagar.

 
Det var vår första APU-dag och alla hade vi hamnat på olika avdelningar med olika arbetsuppgifter. Caroline som fick börja i restaurangen skulle på kvällen åka med sina arbetskamrater på en “bush-dinner" för att servera 50 gäster mitt ute i savannen. Alla vi andra tyckte detta lät väldigt spannande och ville också ta del av upplevelsen, och blev därför väldigt glada när även vi blev tillfrågade att åka med.     Vi åkte med en skåpbil rakt ut på savannen i ungefär 10 minuter, och vägen innehöll många hål och diken som gjorde att vi var tvungna att hålla oss fast med ett stadigt grepp där vi satt.     Väl framme påbörjade vi bordsdukningen samtidigt som vi insvepte den fantastiska vyn och vackra naturen omkring oss. Vi fick syn på ett tiotal elefanter som gick runt oss på ca.100 metershåll. Det var en fantastisk känsla att vara mitt ute på savannen och känna sig som en del av de vilda djurens liv.     Kvällen fortsatte sedan med servering så snart gästerna var på plats runt halv nio, och då hade det hunnit bli totalt kolsvart.     När gästerna kom överraskades de, såväl som vi, av massajerna som hoppade fram ur buskarna och började skrika och sjunga. De hoppade omkring runt elden som vi hade gjort upp, medan de höll på med sina konstiga men otroligt häftiga ljud och läten. De stod på rad medan en av dem ställde sig framför de andra och började hoppa. Han hoppade några gånger, sen ställde han sig i ledet igen och en annan kom fram. De andra som inte hoppade fortsatte med den så kallade sången. Detta tyckte vi var otroligt fascinerande.     När massajerna var färdiga med sitt uppträdande gick gästerna och satte sig vid borden. Vi började servera dricka, sedan fick de gå och ta sin mat från buffen som var uppdukad nästan mitt bland buskarna.     Gästerna fick trerättersmiddag med en soppa som förrätt, fisk eller kött med potatis eller ris till huvudrätt och lite frukt och kakor till efterrätt. Vi som tillhörde personalen här ute gick runt bland borden och plockade tomflaskor, tog upp nya beställningar på dricka samt plockade bort tallrikar.     När gästerna väl bestämde sig för att det var dags att åka hem, fick vi äntligen äta av det som var kvar av buffen. När alla ur personalen hade tagit vad de ville ha började vi plocka ihop allting och lasta in i skåpbilen. När allt var lastat satte vi oss i en annan bil och åkte tillbaka till hotellet på den skumpiga vägen.     Trots att vi var trötta var vi givetvis tvungna att hjälpa till att plocka ut allting ur lastbilen, men sedan fick vi gå och lägga oss. Det hade varit en mycket lång första dag på praktiken, med många nya människor, intryck och upplevelser, men det var en dag som var början på en resa utan slut.
Hälsningar Elin, Mathilda, Ida och Caroline i Kenya.