UTLANDSPRAKTIK  ZAMBIA 2010-LUSAKA

VECKA 4
Det är med gråten högt uppe i halsen som vi skriver denna sista veckorapport från Lusaka.
 
Malin & Marie;
Veckan har varit full av känslor, då vi har varit tvungna att ta avsked av många kära zambier, men samtidigt har det hänt  många roliga saker. Till exempel cocktailparty, europeiska unionens nationaldag och riktigt minnesfulla kvällar tillsammans med våra nyfunna kompisar.
På hotellet var det fruktansvärt att behöva säga hej då till alla kollegor då, alla berättade hur mycket de skulle sakna oss och frågade när vi kommer tillbaka. Redan på torsdag eftermiddag började avskeden och de fortsatte sedan ända fram till fredag kväll, tårarna var inte långt borta och kramarna var många. Men veckan har inte bara varit jobbig, utan det har även funnits ljusa stunder, fyllda med skratt då vi har diskuterat kulturskillnader med mera.
Det känns hur underbart som helst att ha fått så många vänner under så kort tid som verkligen tar väl hand om en och vill förklara sin kultur och veta mer om hur vi lever. Dessa personer kommer alltid att ha en speciell plats i våra hjärtan!
 
Malin Nilsson;
Att leva och arbeta i ett nytt land i fyra veckor med nya arbetskamrater, annorlunda kultur och klimat har inneburit många känslor. Jag har lärt mig mycket av mig själv och självklart av andra. Sista veckan på praktiken innebar många avsked på restaurangen och hemma hos Agness och Kjell som vi har bott hos. Flickorna på Sveas var snälla och gav mig ett chitenga med Zambias flagga, så att jag inte skulle glömma av Zambia. Självklart kommer jag inte glömma. Det är svårt att glömma alla vänliga människor som tagit hand om mig. Ännu svårare är det att berätta allt man varit med om till alla där hemma. Det jag kommer att bära med mig till Sverige är kunskap, glädje och en massa foton som förstärker alla minnen härifrån. Jag är glad att jag fick den här chansen, att jag kämpade för det och att jag tillslut tog beslutet att verkligen åka. Det är en resa som jag aldrig kommer att glömma och som på något sätt, oavsett hur, kommer att förändra något i mitt liv och kanske även min personlighet.
 
Efter en lång dag med packning och flygning, befinner vi oss nu i Kenya. Efter många omständigheter och diskussioner lyckades vi tillslut få med oss alla väskor på planet, det krävdes en hel del ompackningar mitt på golvet på flygplatsen, på grund av för mycket inhandlade souvenirer.
Väl framme i Nairobi spenderade vi en natt på Hotell Panafric, innan vi följande dag begav oss ut mot nationalparken Masai Mara, där de andra fyra studenterna väntade. Två dagar har nu varit fyllda med safariturer i olika former, där vi har fått se djur som till exempel, gepard, lejon och elefanter. Känslan att få se djuren i verkligheten är obeskrivligt mäktig och man måste själv uppleva det för att kunna förstå. Nu återstår endast några få dagar och vi ska njuta av den tid vi har kvar, innan vi tvingas åka hem till kalla Sverige igen.
 
Det vi kommer sakna mest när vi kommer hem till Sverige, är de vänliga människorna. Den omtänksamhet som finns här är sällsynt på gatorna i Borås, här hälsar man på alla man ser och frågar varandra hur man mår. Det finns en speciell öppenhet bland befolkningen, vilket gör det lätt att lära känna dem och ta del av deras kultur.
 
Här i Kenya känns det tomt och smärtsamt, då en stor del utav våra hjärtan tillhör Zambia.
 
Sist men inte minst vill vi avsluta med ett citat som vi tagit ur en resetidning från Southern Sun Ridgeway Hotel, som beskriver våra känslor på ett bra sätt:
"In the now, no matter where Zambia takes you, to the wilds or to the city, whether it is business or pleasure, one thing is for sure, you will go home somehow changed!.
 
Vi ses i kyliga Sverige om några dagar...
Hälsningar The Three M's

VECKA 3
Nu har det gått 3 veckor och tiden bara flyger iväg!

På hotellet bytte Malin och Marie avdelning med varandra, Malin gick till reservationen och Marie till konferensen. Som vanligt var det en fullspäckad vecka med massa konferenser och stora evenemang, bland annat en vinprovning med över 100 gäster. På denna var båda med och förberedde inför gästernas ankomst, för att sedan själva utsätta smaklökarna för de sydafrikanska vinerna. Det var 6st olika sorters vin och ett glas Bailyes som provsmakades. Vinexperterna berättade om tillverkningsprocessen och företagets historia, vilket var väldigt intressant att lyssna på.
 
För Malin N rullar praktiken på restaurangen på bra. En tradition på Sveas café är att varje år fira svenska högtider som bland annat valborg, midsommarafton och lucia. I år kom det över 70 svenskar som alla bor eller arbetar i Zambia och var med och firade Valborgsmässoafton med både våreld, svenska vårsånger och svensk mat. Det blev en lång arbetsdag, vi började tidigt på morgonen och höll på sent på kvällen. Det bjöds på potatissallad, quiche, grekisk sallad, kyckling, prinsesstårta, toscakaka, chokladbollar och mycket mer — en succé som slutade med tabberas på alla faten. Vi hurrade för att våren var på väg till Sverige, men för de som bor här året om väntar nu istället vintern här i Zambia.
 
Under helgen som varit blev vi alla tre medbjudna till lodgen Kanyemba i Lower Zambezi, av Maries och Malins chef Adrian och hans fru Jill. Efter ca 2,5 timma på vägen kom vi fram till en underbart vacker lodge precis vid Zambezifloden. Vi åkte ut på en båt för att se djur, efter en liten stund såg vi flera elefanter. Vi åkte så nära att vi var ca10 meterfrån en jätte stor elefant, så mäktiga djur! På morgonen efter åkte vi ut i en kanot och flöt runt bland massa flodhästar och krokodiler, som tur var välte vi inte! Det var en kanon helg och vi levde verkligen ett lyxliv i en egen bungalow med all inclusive!
 
Snart lämnar vi Zambia "the real Africa" och flyger vidare på safari i Masai Mara, Kenya, där vi ska tillbringa den sista tiden tillsammans med alla andra tjejer från Almåsgymnasiet. Men först ska vi njuta och ta tillvara på de sista dagarna på praktiken och livet här i Lusaka. Nu återstår endast ett par dagar och det gäller att fånga varje ögonblick och nyttja den återstående tiden på bästa sätt.
 
Ha de fint!
Kalla (28graders) hälsningar från The Three M's

VECKA 2.
Det tog inte lång tid tid innan vi kom in i rutinerna och nu är vi fast i det låga tempot- "African time", om vi inte var avstressade innan vi åkte hit så kan vi garantera er att vi är det när vi kommer hem. Vädret är mindre bra, den zambiska vintern har redan smugit sig på, trots att den inte brukar komma innan i mitten av maj. Från ett 30 grader varmt och soligt Zambia har vi nu bytt shorts och linne mot byxor och tjocka tröjor för att skydda oss mot den ruggiga och blåsiga "kylan". Vädret är dock inte ett stort problem eftersom vi jobbar mån-fre 8-17.

På hotellet är det mycket på gång just nu, med stora evenemang som tex i tisdags då vi var utomhus och firade Sydafrikas nationaldag. 425 gäster var inbjudna och hotellet stod för all catering. Det var en slitsam men lyckad dag med många skratt som var väldigt rolig att vara med på. Alla gäster var väldigt nöjda och både Zambias och Sydafrikas nationalsånger spelades. Folk dansade, sjöng och var allmänt glada, en folkfest helt enkelt. Huvudinriktningen på alla tal var såklart VM i Sydafrika som kommer sätta Afrika på kartan.

På restaurangen är det mindre stressigt men tiden utnyttjas väl med hygienlektioner, ledda av Malin N inför personalen. Även Zoés fast foods personal vet nu hur de ska sköta hygienen i köket på bästa sätt.

I lördags var vi uppspelta för vi skulle äntligen få se en Zambisk fotbollsmatch, som en kollega på hotellet skulle ta med oss på. Vi fick verkligen känna på vad "African time" innebär när vi satt och väntade på att bli upplockade i över 2,5 timme. Vi höll till på en bänk där det kryllade av svarttaxi chaffisar, som desperat frågade om vi kunde bli deras fruar, enda kravet var att vi kunde laga N´shima. Till deras besvikelse svarade vi att vi inte hade en aning om hur man tillagade det, vilket gjorde att vi inte var lika intressanta längre. När fotbollsmatchen varit slut sedan länge tillbaka, så dök äntligen en vit bil upp, det var Kapasa, kollegan från hotellet och två av hans vänner, Joe och Runell.
För att kompensera förseningen tog de med oss till en restaurang där de bjöd oss på fisk och pommes. Fisken både serverades och käkades på Zambiskt vis, det vill säga att den serverades hel med både skinn, huvud och stjärt, som vi åt med händerna. Det var förvånansvärt gott och det enda som lämnades kvar på tallriken var benen och ögonen.

Dagen efter åkte vi på "African massage-vägar" som tog oss till en krokodil farm där det fanns allt från enorma krokodiler till väldigt små.
Där fanns även ormar i alla dess storlekar. En av ormarna var en Pythonorm som de matade med små hjälplösa levande marsvin.

Hälften av tiden här har redan gått och nu börjar vi inse att det gäller att ta tillvara på och njuta av varenda sekund här i Zambia. Det kommer bli tufft att snart lämna landet, speciellt efter denna vecka då vi har träffat många nya vänner!

VECKA 1.
Nu är vi äntligen här, i Zambia. Efter en lång flygresa med lite sömn splittrades vi - 12 förväntansfulla Almåsare på flygplatsen i Nairobi och åkte iväg på olika håll. Vi; Malin N, Malin S och Marie, "the three M's" skulle få känna på det Zambiska storstadslivet i Lusaka.
Ut från flygplatsen klev 3 stycken yrvakna, vilsna och vinterbleka tjejer, släpandes på 9 väskor. Som tur var stod en vit man på andra sidan glasfönstret och vinkade glatt, vi drog en lättande suck av att vi äntligen var framme. Under bilfärden mot det som skulle bli vårt nya hem under de kommande veckorna, fick vi det första intrycket av "The Real Africa". Folket var samlade vid vägarna, där de sålde allt från grönsaker till refillkort för mobiler. Många arbetade också där, bland annat genom att hacka sten, slasha gräs eller knyta korgar. Till slut nådde vi slutdestinationen Mutende Road, ett av de finare och bättre kvarteren i Lusaka. Det dröjde inte många minuter innan vi doppade våra svullna och svettiga resfötter i den klarblå poolen. I huset är det full rulle dag som natt, här bor nu 10 stycken personer som delar på 3 sovrum!

 
Att komma hit har betytt vissa omställningar för oss alla, saker som för oss annars är självklara, kan man inte alltid räkna med här. Har man tur finns det varmvatten, har man mindre tur finns det inget vatten alls. Inte så kul om man precis har schamponerat håret och inte kan skölja ur det!
Numera sover vi i prinsessliknande inhägnader för att skydda våra kroppar mot de små blodtörstiga krabaterna, även kallade myggor, som kämpar för att få i sig det svenska blodet. För att vara på den säkra sidan har vi blivit riktiga tablettmissbrukare, allt för att slippa tvingas åka hem till kalla Sverige med Malaria. Vi har alla våra fobier som vi tvingas möta varje dag, spindlar, ödlor och ormar, i Afrika hittar man allt. Som tur är, har vi lärt känna varandra så pass väl, att vi bokstavligt talat sopar undan varandras fobier.

 
Vi; Marie och Malin S, gör vår praktik på Southern Sun Ridgeway Hotel, ett 4-stjärnigt hotell med livs levande krokodiler i en damm vid restaurangen. Det är för tillfället 6 stycken små krokodiler som de sedan byter mot yngre när de börjar bli för stora.
Kollegorna är mycket underhållande och tycker om att lära sig svenska, fast de behöver allt slipa lite på uttalet! För övrigt får vi göra lite allt möjligt, från bokningar till servering och vi trivs väldigt bra.

 
Malin N är på Sveas café som ligger nära intill den svenska ambassaden. Maten som serveras är traditionella maträtter från Sverige, som köttbullar, biff á la lindström, korv stroganoff osv. Varje vecka har svenska ambassaden beställning på kanelbullar. I köket, som är ett mycket simpelt kök med vissa brister, finns det mycket att lära om hygienen. Trots förberedelser om hygien inför resan är det svårt att veta vart man ska börja. Diska med kallt vatten och använda samma skärbräda till rå kyckling och grönsaker är bara några av sakerna som förekommer. Det finns så mycket man vill ändra på, men samtidigt vill man inte komma in, ändra allt och styra och ställa. Men de anställda verkar intresserade och vill lära sig mer, så det gäller att ta lite varje dag och hoppas på att de tar till sig och använder lärdomen. Tempot i köket är ovant från Sverige. Här är det verkligen "African time". Men det vänjer man sig vid och stressen från Sverige är helt bortblåst.

 
I början av veckan åkte vi till tjejerna i Mpongwe, för att hjälpa till med att köpa getter, som vi sedan lånade ut till kvinnor i den fattiga byn Kanyenda. Det tog en hel dag att lyckas få tag i totalt 31 stycken getter, för det gick inte snabbt när getägarna skulle välja ut vilka djur de ville sälja, kan vi lova! Men den glädjen som vi fick uppleva när kvinnorna hämtade sina getter, gjorde att det var värt mödan. Det var en helt otrolig känsla när en kvinna höll i frambenen på sin get och dansade med den samtidigt som alla tillsammans sjöng lovsånger. Det var äkta lycka!
Under dagen delade vi även ut kläder till barnen, som vi tagit med oss från Sverige, detta uppskattades också väldigt högt. Det blev till och med lite obehagligt, eftersom alla så gärna ville ha kläder och trängdes om att få vara först i ledet. Alla barn fick ett klädesplagg var och det kändes ändå bra att vi kunde bidra med något.

 
En vecka har rusat iväg och vi har nu insett att det gäller att ta vara på alla dagar här nere.
Varma (35 graders) hälsningar från the three M's.

 
Ps. Vår trogna vän och stöttepelare Shirley hälsar! Ds.

Dela |
Skriv ut sidan
Sidan uppdaterad: 2011-11-01
Kontakt
Almåsgymnasiet
033-35 78 00
033-35 78 19 (fax)
almasgymnasiet@boras.se

Besöksadress
Alingsåsvägen 36

Postadress
Almåsgymnasiet
Alingsåsvägen 36
504  38 Borås

Tfn 033-35 70 00     e-post boras.stad@boras.se     Postadress Borås Stad 501 80 Borås
Om webbplatsen >>               RSS>>