Arbetsplan
Organisation och ledning
Ekarängskolan är en år 1-6 skola med integrerad förskoleklass. När barnen är 6-8 år går de tillsammans i åldersblandade grupper i det vi kallar Ekenverksamheten. I åldrarna 9-12 år går barnen i åldershomogena klasser. Fem fritidshem är integrerade i Ekenverksamheten. För nykomna flyktingbarn finns en förberedelseklass vid skolan.
I Eken arbetar grundskollärare, förskollärare och fritidspedagoger ihop i arbetslag. Vid skolan finns två svenska som andraspråkslärare och två specialpedagoger.
I skolans ledningsgrupp ingår förutom rektor två biträdande rektorer.
Skolans fem arbetslag, två i Eken och tre år 3-6 leds av arbetslagsledare.
Skolledningens vision är att alla med glädje och tillförsikt ska se fram mot nästa skoldag, drivkraften är nyfikenhet och lust att lära och att alla ska minnas tiden vid Ekarängskolan som lärorik och glädjefylld!
Skolledningen vill verka för:
en verksamhet som tar tillvara barnets egna resurser.
en verksamhet där lärande och personlig utveckling går hand i hand.
skolutveckling i ett öppet klimat där barnens, personalens och föräldrarnas idéer tas tillvara.
ökad kunskap om lärande och faktorer som påverkar detta.
Skolans policy är:
att alla hjälps åt att skapa en positiv inlärningsmiljö
att alla ska känna stolthet över sin skola
att alla ska känna förtroende och visa respekt för varandra
att alla värnar om en hel och ren miljö
Ekarängskolans profil: "Kreativ svenska"
Vi vill att barnen ska få möjlighet att pröva på och aktivt arbeta med olika uttryckssätt inom ramen för "kreativ svenska". Vi arbetar med lite olika inriktningar de sex åren, men den röda tråden finns med hela tiden.
År 1 Bildspel - vi tar fantasin till hjälp när vi med datorn framställer bildspel om oss själva, sagor etc.
År 2 Poesi - vi lyssnar, skriver och upplever diktandets glädje och lär oss tolka innehåll.
År 3 Drama & Teater - vi arbetar med dramaövningar samt lär oss skriva manus och agera.
År 4 Skrivarlya - vi skriver och bearbetar våra egna texter.
År 5 Film & Video - vi lär oss om film.
År 6 Skoltidning - vi producerar skoltidningen Ekarängsbladet.
Särskilt prioriterade åtgärder
I kommunens skolplan betonas särskilt vikten av att alla elever utvecklar ett rikt och nyanserat bruk av svenska språket för att de ska kunna nå de nationella målen, att eleverna når målen i svenska, matematik och engelska och att ett samarbete mellan de olika skolformerna kommer till stånd.
Samarbete förskola-skola
I samarbete med förskolorna i området vill vi verka för en gemensam pedagogisk grundsyn. För att komma dit är det, förutom gemensamma satsningar på kompetensutveckling, viktigt att fortsätta erfarenhetsutbytet och mötena mellan personalkategorierna. Vi vill att personalen besöker varandras arbetsplatser för att öka förståelsen för olika arbetsuppgifter. Vi vill ha ett kontinuerligt samarbete mellan förskola och skola. Barnen som börjar på skolan ska innan skolstart ha fått en inblick i Ekenverksamheten och blivit bekanta med personalen. Detta sker genom att förskollärarna först besöker barnen och att barnen därefter får besöka skolan vid flera tillfällen. Förskollärarna från Eken och förskolorna träffas flera gånger per år, bl. a. för att samordna och planera för skolstarten. Dessutom besöker specialpedagogen förskolan och samarbetar med förskollärarna på förskolorna för en så bra start i Ekenverksamheten som möjligt.
Kartläggningar
Som en del i dokumentationen av elevernas utveckling använder vi olika kartläggningsmetoder: språk-, tal- och matematikbedömning (alla 6-åringar), språklig medvetenhet och uppföljning av språk-, tal- och matematikbedömningen ( år 1), ord-, läsförståelse och begreppsuppfattning (år 2, 3 och 4), diagnostiska prov år 2, nationella prov år 5. Klassgenomgångar under specialpedagogs ledning sker alla år. Utöver ovanstående kartläggningar gör specialpedagogerna vid behov kartläggningar/lägesbeskrivningar för enskilda elever.
Språkutveckling
Inrymt i skolans lokaler finns ett skolbibliotek. Bibliotekarien samverkar mycket med skolans pedagoger kring barnets språkutveckling. Förskollärarna arbetar med 6-åringarnas språkutveckling. De använder metoder som gör barnen språkligt medvetna. Detta förebygger senare läs- och skrivsvårigheter. Vissa barn får extra språkstimulans av personal i Eken. Språkbedömning från förskolans personal och den kartläggning som sker av alla 6-åringar är grund för den språkutvecklande verksamheten.
Svenska
Pedagogiska grundtankar
Ekarängskolan ska sträva mot att:
väcka lust hos eleverna att lyssna, tala, läsa och skriva,
utveckla och uppmuntra elevens öppenhet och kreativitet,
utgå från elevens egen värld och egna erfarenheter,
alla sinnen och olika uttryckssätt används,
sätta skönlitteraturen i centrum,
presentera ett varierat utbud av texter,
samarbeta nära med biblioteket och personalen där.
Matematik
Pedagogiska grundtankar
Ekarängskolan skall sträva mot att
eleverna får arbeta undersökande och laborativt på ett kreativt och stimulerande sätt,
eleverna uppmuntras att ta egna initiativ i matematik,
eleverna får stöd i att med ökad mognad ta ett större eget ansvar för sitt lärande i matematik,
eleverna får arbeta i sin egen takt på den nivå de befinner sig i sin matematikutveckling,
eleverna får arbeta med matematik utifrån vardagen i meningsfulla sammanhang,
eleverna får "prata matematik" för att lära känna sitt eget och andras tänkande,
pedagogerna är noga med att uppmärksamma hur eleverna uppfattar och förstår ord och begrepp i matematik,
pedagogerna väver in matematiken i övriga ämnen,
pedagogerna uppmärksammar matematikens historia,
det finns tillgång till konkret material.
Helhetssyn på lärande och utveckling
I Ekarängskolans logotyp finns begreppen kreativitet, kunskap och kvalitet. Dessa begrepp vill vi ska genomsyra hela vår verksamhet. Det är allas angelägenhet att det går bra för barnen vid skolan. Alla barn ska få möjlighet att växa och utveckla sin kreativitet. Vi sätter arbetet i centrum, där både glädjen att själv få lära sig nytt och att tillsammans med andra göra erfarenheter är viktigt för självförtroende och framtida studier och arbetsliv. Verksamheten vid skolan utgår från ett pedagogiskt helhetsperspektiv på barns utveckling där de tre hörnstenarna är kunskaper om barns behov, kunskaper om hur barn lär och en uppfattning om vad barn behöver för framtiden. Ekarängskolans levande värderingar är vårt gemensamma dokument där vi beskriver viktiga faktorer för att alla elever vid skolan ska lyckas nå målen för utbildningen.
Internationalisering, förståelse och medmänsklighet
Ekarängskolan är en mångkulturell skola. Vi ser detta som en styrka och en stor tillgång. Barnen och de vuxna vid skolan är vana att möta olika kulturer. Att man kan se saker från olika utgångspunkter är en naturlig del i vår skolas vardag. De kulturella olikheterna är en integrerad del i skolans arbete. Andan kännetecknas av att olikheter är naturligt och att det normala är att kunna se på tillvaron på skilda sätt. Detta leder också till att kunskapen om olika kulturer både hos barn och vuxna ökar vilket i sig ökar förståelsen och medmänskligheten.
Vi uppmärksammar varje år FN-dagen. Tillsammans med föräldraföreningen anordnar vi mångkulturella arrangemang. Vi satsar på lägerskolor år 2 och år 5 för att främja gemenskapen. Varje år har vi en "kompisvecka" för hela skolan som genomsyras av aktiviteter som stärker gemenskap och medmänsklighet.
Skolans arbete för att förebygga och motverka mobbning
Det förebyggande arbetet sker i alla klasser. "Skolans hjälpsamma typer" - SHT, kallar vi de elever, en pojke och en flicka i varje klass år 4-6 som hjälper till att skapa en positiv stämning och är med och upptäcker om något barn vid skolan är på väg att hamna utanför gemenskapen. Vid skolan finns ett likabehandlingsteam, där olika personalkategorier är representerade, som arbetar för att motverka mobbning på skolan. Vid misstanke om mobbning griper teamet in.
Kultur
Vi vill se kulturen som en del i vårt vardagliga arbete. Att öka barnens intresse för kulturens alla yttringar och att knyta dessa till skolarbetet är viktigt för oss. Inom skolans val "Kreativ svenska" arbetar barnen med kulturyttringar i form av musik, drama, bild, litteratur och film på ett strukturerat sätt.
Vi vill att barnen ska få se pjäser vid våra teatrar i Borås minst två gånger under tiden vid skolan. Vi vill att barnen ska göra skolbiobesök minst en gång per år. Vi vill att barnen ska besöka konstmuseet, textilmuseet och Borås museum minst två gånger under tiden vid skolan. Vi vill att barnen ska få gå på konsert minst en gång under tiden vid skolan.
Naturvetenskap - teknik
Vi vill öka barnens intresse för naturvetenskap - teknik genom att arbeta mer laborativt och undersökande. Alla barn ska besöka "Navet" minst en gång vartannat läsår.
Miljö
Vi vill förankra miljötänkandet i det vardagliga skolarbetet. Vi ska använda produkter som är miljömärkta. Vi väljer miljömärkta varor vid likvärdighet. Vi ska sortera avfall på det viset som det är möjligt att ta hand om.
Informationsteknik
Vi vill att barnen ska kunna använda datorn som ett naturligt verktyg i sitt sökande efter och bearbetandet av information. För att driva IT-utvecklingen vid skolan har vi en arbetsgrupp som håller sig à jour med det senaste inom IT-området och hjälper barn och personal att utveckla IT-användandet. I vårt bibliotek har vi en datasal som används flitigt av barnen. I klassrummen finns också datorer med internetuppkoppling och i varje arbetslag finns tillgång till skrivare, scanner och digitalkamera.
Inflytande och delaktighet
Barns ansvar och inflytande
Vi vill lära barnen de demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig genom att de i sitt vardagsarbete i skolan får ett reellt inflytande. Barnen utvecklar förmågan att arbeta i demokratiska former i en formell och en informell del. Den formella delen handlar om att förstå den demokratiska beslutsprocessen. I klassråd och elevråd tränas denna förmåga. Eken och år 3-6 har var sitt elevråd som träffas regelbundet. I det informella ansvaret ingår att barnen med stigande ålder och mognad ska ta större och större ansvar för sin egen inlärning och planering av denna. För att barnen ska känna att de kan påverka är det viktigt att de vuxna i skolan är tydliga i att förklara målet för verksamheten och tillsammans med barnen hitta vägen till att nå dessa mål. I detta arbete är det pedagogens uppgift att få barnen att reflektera över framgångsvägar för bästa inlärning. För att barnet ska uppleva skolan som meningsfull och utmanande är det avgörande med ett starkt vuxen- och kamratstöd där nyfikenheten och lusten att lära är drivkraften.
Föräldrainflytande
Alla föräldrar ska känna att de har en bra kontakt med skolan och att man har ett ömsesidigt förtroende för varandras gemensamma ansvar för barnens utveckling och lärande. För ett förtroendefullt samarbete krävs en fortlöpande information och kontinuitet i kontakterna skola - hem. Föräldramöten, föräldraföreningens möten och café Ekaräng är exempel på forum för information och gemenskap.
Det är viktigt att skolans huvudprocess, lärande och utveckling, är i centrum i dialogen mellan skola och hem. En av pedagogernas viktigaste uppgifter är att delge föräldrarna vad vi tycker är centrala utgångspunkter inom pedagogik, arbetssätt och värdegrund för att skapa en skola som möter framtidens krav utifrån skolans styrdokument. Alla barn har varje vecka med sig ett veckomeddelande hem där en beskrivning av pågående och kommande arbete finns, samt annat som är värdefullt för hemmet att veta.
Det viktigaste forumet för föräldrainflytande är utvecklingssamtalet. Detta ska vara förberett från både skola och hem. I samtalet diskuteras barnets utvecklingsplan som bl.a. tydliggör vad lärare, förälder och barn tillsammans kan göra för att barnet ska nå målen för utbildningen och vilka insatser som behövs för att barnets utveckling inom olika områden ska fortsätta i en positiv riktning. Utvärdering av det man gjort sker senast vid följande utvecklingssamtal.
Barn i behov av särskilt stöd
I förebyggande syfte är det viktigt att samarbetet mellan förskola och skola är bra. Den gemensamma pedagogiska grundsynen och värdegrunden inom förskola - skola är grunden i detta samarbete. Alla som arbetar inom förskola - skola ska hjälpa barn som behöver särskilt stöd. Skol- och fritidshemsverksamheten ska i enlighet med målsättningen för Ekenverksamheten ses som en helhet där de olika yrkesgrupperna samverkar för barnens bästa.
Om ett barn behöver särskilda stödåtgärder upprättas ett åtgärdsprogram. Barnet och barnets vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta vid utarbetandet av programmet. Vid skolan finns ett elevhälsoteam som bl.a. har till uppgift att ge handledning till skolans personal. I teamet ingår rektor, specialpedagog, psykolog, kurator och skolsköterska.
Välutbildad och engagerad personal/god arbetsmiljö
Utgångspunkten för personalens kompetensutveckling bör vara en gemensam uppfattning om vilka de viktigaste kraven på skolans resultat och elevernas kompetens är idag.
Detta kan formuleras så här: Eleverna måste kunna kommunicera med sin omvärld. Det innebär både att kunna ta emot, förstå och tolka information och att kunna förmedla information och åsikter till andra. Kunskaper i språk, både i det egna modersmålet som främmande språk, ger förmåga att kommunicera. Men även skapande verksamhet, liksom ämnesövergripande diskussion och reflektion stärker och utvecklar elevers kommunikationsförmåga. Kommunikation är viktigt men inte tillräckligt. Eleverna måste också skaffa sig kunskap om skeenden i omvärlden. Dessutom krävs redskap för att förstå vad som sker. Både natur- och samhällsorienterande ämnen ger kunskap om och förståelse av vår omvärld. Matematiken ger redskap för att utveckla tänkandet, lösa vardagliga problem och delta i samhällsdebatten. Därtill krävs förmåga att värdera, att bedöma och att självständigt ta ställning i olika frågor. Att utveckla den här typen av kompetens ingår i skolans uppdrag, som en övergripande angelägenhet.
Skolan ska rusta eleverna för framtiden. Det innebär att eleverna måste tillägna sig sådana attityder och arbetssätt inför lärande och utveckling, att de kan hantera en föränderlig omvärld och ta plats i denna som medborgare och i arbetslivet. Att utveckla en sådan kompetens hos eleverna är en uppgift för skolan inom ramen för alla ämnen.
Kompetensutveckling
Med kompetensutveckling avses insatser som syftar till att utveckla pedagogens förmåga att skapa goda förutsättningar för elevers lärande. Utifrån skolans och den enskildes behov rymmer kompetensutveckling såväl ämnesbreddning respektive fördjupning, didaktik/ metodutveckling, forsknings- och utvecklingsarbete, arbetslagsutveckling, läroplansarbete, introduktion av ny teknik samt utveckling av den sociala kompetensen. Kompetensutveckling innefattar vidare gemensam reflektion, diskussion om undervisningen/ elevernas lärande, pedagogisk utvärdering, handledning, auskultation vid kollegors undervisning, pedagogisk planering etc.
Några ytterligare utgångspunkter
Kompetensutveckling som bygger på upplevda behov hos både pedagogen, arbetslaget och skolledningen ger bäst resultat.
Man förändrar sitt sätt att tänka först när man själv ser behovet av det.
Kompetensutveckling ska ge möjligheter att utveckla nya mentala modeller för att tolka och förstå den egna praktiken. Den måste ligga nära den praktiska tillämpningens problem.
Erfarenheter som förädlas genom reflektion förvandlas till kunskaper.
Arbetslaget är motorn i kompetensutvecklingsprocessen
Kompetensutvecklingen utgår från arbetslagets behov och skolenhetens prioriterade kompetensutvecklingsområden. Den individuella kompetensutvecklingen har till syfte att öka arbetslagets totala kompetens.
Arbetslagets medlemmar har ett gemensamt ansvar för att planera och genomföra kompetensutvecklingen. Arbetslaget väljer formerna för kompetensutvecklingen.
En viktig förutsättning är att kompetensutvecklingen sker i processform och integreras i det vardagliga arbetet med eleverna.
Arbetslagets medlemmar förväntas ta ett stort ansvar för sitt eget och gruppens lärande. Avsikten med detta är inte bara pedagogiskt utan kan också ses ur ett samhällsperspektiv. Lärande måste ses som en livslång process som pågår i alla sammanhang vi befinner oss i. Kompetensutveckling är inte heller enbart ett arbetsgivaransvar. Tvärtom förutsätts idag och än mer i framtiden att arbetstagaren själv tar ansvar för och skapar möjlighet till kompetensutveckling.
Den individuella aspekten av lärande får inte förbises. Det är individen som skapar sin kunskap och som därför själv måste ta ansvar för sitt lärande. I ett öppet och flexibelt lärande är individens möjligheter viktiga. Detta sätt att lära passar väl in i en skola som betonar att lärande ska utgå från elevernas egna frågor eller problem och fokusera på elevernas egen läroprocess.
Lärande sker i ett socialt sammanhang. Inlärning i grupp är därför viktigt. Egna kunskaper blir synliga, liksom andras, i det gemensamma arbetet. Man lär av varandra och delar med sig. Alla kan bli aktiva deltagare i lärandeprocessen istället för passiva mottagare.
Utvärdering
I enlighet med kommunens tidsplan för kvalitetsredovisningsarbetet ansvarar rektor för att den lokala arbetsplanen kontinuerligt utvärderas och revideras.
