Kråkor och skator

Staden är, med sitt rika utbud på föda (matrester och sopor), varmare klimat och färre fiender (rovfåglar, mård), en attraktiv plats för kråkor och skator.

Kråka

Kråkan (Corvus corone) är en vanligt förekommande fågel som ofta ses i närheten av odlade områden, vid bebyggelse och i tätorter.

Kråkparen håller ihop under lång tid. Kråkan är en partiell flyttare, det vill säga en del övervintrar i sina revir medan andra flyttar söderut till Nordsjöländerna. Fåglar från såväl norra Sverige som Finland, sträcker under oktober – november till södra Sverige eller Danmark. Det innebär att en del av kråkstammen i Borås vintertid består av övervintrande exemplar som kommer ifrån norra Sverige. Skjuts en kråka på vintern är det osäkert om det är en boråsfågel eller en som häckar på annan ort och bara är här tillfälligt.

Kråkan äter en varierad kost bestående av säd, växtdelar, insekter och andra smådjur samt avfall. Det händer också att den tar ägg och småfåglar. I sällsynta fall kan kråkan även ge sig på nyfödda ungar av harar, kaniner och får. Boet läggs i träd i skogsbryn, hagar och parker. Det byggs av kvistar och tovor.

Skata

Skatan (Pica pica) häckar gärna i närheten av människor och bygger ett stort klot- eller kvastformat risbo i en trädkrona. Skatparet håller ihop hela livet. Skatorna är stannfåglar som stannar i sitt revir hela året. Ibland samlas skatorna i pratsamma flockar och sover vintertid flockvis.

Skatan är allätare och kan anpassa sig efter det som finns att tillgå. Det blir avfall av olika slag men också fågelungar och ägg. Till och med vuxna småfåglar kan råka illa ut.

Vid undersökningar av avskjutning av kråkor inom vissa områden har det visat sig att det till och med haft motsatt effekt eftersom revirhävdande kråkor skjutits bort och öppnat upp för invandring av nya och flera kråkor i ett område.

Skador och olägenheter

Problemen som kråkor och skator orsakar är bland annat nedsmutsning på parabolantenner, takutsprång, balkonger, verandor, uteserveringar och att fåglarna ibland upplevs som att de väsnas för mycket.

Förebyggande åtgärder

I de flesta fall är det vårt eget fel att det blir problem. Matrester från utställda soppåsar, överfulla soptunnor, uteserveringar, gatukök och nedskräpning innebär goda möjligheterna för att det blir många kråkor och skator i staden. Att ha skyddsjakt på fåglarna är inte en långsiktigt hållbar lösning utan innebär ofta bara att du bekämpar symptomen på en olägenhet, men inte ursprungsproblemet självt. Du kan få ned beståndet av häckande kråkor och skator genom att störa fåglarna precis innan de går till häckning, till exempel genom att ta ned deras bon.

Jaktbestämmelser

Kråkor och skator får i de nordligaste länen (Västernorrlands län, Jämtlands län, Västerbottens län och Norrbottens län) jagas från 16 juli till 30 april. I övriga län är jakttiden från 1 juli till 15 april. Jaktbestämmelsen finns upptagen i jaktlagen, 23 paragarafen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Arterna finns upptagna i jaktförordningen i den så kallade skyddsjaktsbestämmelsen. Det innebär att kråkor och skator som kommer in på gård eller i en trädgård och där kan orsaka skada eller annan olägenhet får jagas under hela året. Kråkor och skator får också jagas i tätorter hela året om de orsakar kraftig nedsmutsning genom träck/avföring. För att få jaga inom tätbebyggt område krävs dock särskilt tillstånd av polisen. Notera att avskjutning av fåglar i regel har en högst begränsad effekt då nya fåglar snabbt fyller upp platsen.

Om kråkor och skator orsakar avsevärd skada eller olägenhet av att en fågel byggt bo i hus eller gård, får boet samt ägg eller ungar avlägsnas trots bestämmelserna om fredning.

Alternativ till skyddsjakt

En fastighetsägare ska alltid i första hand själv försöka minska störningar som uppkommer på sin fastighet. Det finns mycket du kan göra men det bästa är att försöka minska tillgången på mat och försvåra för dem att bygga bo eller vilja landa.

Det enda säkra sättet att bli av med störande nattkvistfåglar är att såga ned träden de brukar sitta i. Träden kan ersättas med buskar, eftersom kråkor och skator vill inte övernatta nära marken.

För att undvika att skator flyger in på verandor, balkonger och liknande kan du prova att hänga upp blå plastband eller linor vid platsen där de kan flyga in. En del experter menar att fåglar undviker blå färg. Positiva erfarenheter finns också där kråkor som ideligen attackerat sin egen spegelbild på glasrutor har skrämts bort av metoden.

Ett annat sätt att skrämma undan kråkfåglar är att sätta upp spegelreflexpyramider. De används i dag i en del hamnområden och marinor, på oljeplattformar samt på byggnader för att skrämma bort fåglar som smutsar ner.

Det finns skrämsystem med ljudsalstrare som bygger på inspelningar av nyfångade fåglars skrik i fångenskap. Skrämmorna finns i många olika storlekar beroende på hur stor yta som ska täckas. Du kan också få skrämmorna inprogrammerade med olika typer av läten utifrån vilka arter du vill skrämma undan. Tänk dock på att du måste ta hänsyn till dina grannar så att dina åtgärder inte påverkar dem. Till exempel kan dina grannar uppleva att en akustisk fågelskrämma är mer störande än fåglarna.

Ansvar

Skator och kråkor orsakar ytterst sällan olägenhet för människors hälsa.

Ansvar för att sopor inte sprids ligger på fastighetsägaren eller den som ställer ut soporna. Avfallsbehållare får inte fyllas mer än att de lätt kan stängas till.