Logotyp för Borås Stad
Logotyp för Borås Stad
Logotyp för Borås Stad

Beskrivning av invasiva arter i Borås

Här kan du läsa om några av de EU-listade invasiva och främmande växter som finns i Borås samt några fler växter som det är viktigt att ha uppsikt över och begränsa ytterligare spridning av.

*EU-listad: Är med i EU:s förteckning över invasiva främmande arter, vilket innebär att de är förbjudna att importera, sälja, odla, transportera, använda, byta och sätta ut i naturen. Övriga arter nedtill som inte är EU-listade är eller riskerar att bli invasiva, men dessa är ännu inte reglerade enligt EU-regler.

Jätteloka

Jätteloka (Heracleum mantegazzianum),
*EU-listad. Foto: Ulricehamns kommun

Växten har stor spridning i Sverige. Den bekämpas lokalt på några platser i Borås stad. Jättelokan påverkar den biologiska mångfalden negativt då den breder ut sig och kväver övrig vegetation. Dess förmåga att kväva annan vegetation kan också öka jorderosionen utmed vattendrag, vilket i sin tur kan leda till ändrade flöden och ökad sedimentation nedströms i vattendrag. Jätteloka och tromsöloka, en annan invasiv art, kan ibland förväxlas med björnloka och strätta som är inhemska arter.

Vad du kan göra för att förhindra spridning! Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jättebalsamin

Jättebalsamin (Impatiens glandulifera),
*EU-listad. Foto: Matilda Chocron

Jättebalsamin finns etablerad i förvildade bestånd sedan 1918 och är vanligt förekommande i hela landet, förutom Norrlands inland. Jättebalsaminen pekas ut som en av de mest problematiska invasiva främmande arterna i Sverige. Problematiken beror på att jättebalsaminen bildar stora och täta bestånd som konkurrerar med andra växter om plats, solljus och pollinatörer.

Vad du kan göra för att förhindra spridning! Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Gul skunkkalla

Gul skunkkalla (Lysichiton americanus),
*EU-listad. Foto: Borås Stad

De sammanslagna två bilderna ovan visar två stadier av gul skunkkalla, bilden till höger visar blomsterstadiet, och bilden till vänster visar hur det ser ut efter blomningen. Skunkkalla är en storvuxen kallaväxt från Nordamerika som är mycket invasiv, men i Sverige har vi en chans att stoppa spridningen om vi tar tag i problemet nu. Fröna sprids långa sträckor med rinnande vatten och växten lever längs strandkanter och på sumpmark. Växten finns till exempel i Borås utmed hela Sandaredsån.

Vad du kan göra för att förhindra spridning! Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Syrenslide

Syrenslide (Rubrivena polystachya), *EU-listad
Foto: Wikimedia Commons

Syrenslide är en ört från Himalaya som kan hittas i Sverige i anslutning till trädgårdar eller parker. Förekomst av syrenslide har upptäckts i Fristadområdet i Borås kommun. Syrenslide konkurrerar med inhemska arter om utrymme och solljus vilket på sikt kan leda till att inhemska växter och insekter trängs undan. Syrenslide är en flerårig ört med stora avlånga blad, ihålig stam och kan bli upp till 2 meter hög. Den får vita eller rosa blommor i knippen. På sätt och vis påminner den om park- och jätteslide men har avlånga och spetsiga blad (cirka 10 till 20 centimeter långa).

Jätteslide

Jätteslide (Reynoutria sachalinensis)
Foto: Matilda Chocron

Jätteslide är inte lika utbredd som parkslide men finns på många platser i Borås kommun. Växten är cirka 3 meter hög och har mycket större blad än den till utseende lika parksliden (se bild ovan). Arten är snabbväxande och med djupgående rötter och bildar täta bestånd. Jätteslide förändrar hela ekosystem och den kan med sina kraftiga och djupa rötter tränga in i byggnader och vattenledningar. För att förhindra spridning av jäteslide så ska du handskas med den på samma vis som med parkslide, se text ovan.

Parkslide

Parkslide (Reynoutria japonica)
Foto: Wikimedia Commons

Parkslide har stor spridning i Borås och i övriga landet. Parkslide är cirka 3 meter hög, den till utseende lika jättesliden (se bild nedtill) har mycket större blad än parksliden. Parkslidens utbredning är negativ, sett ur perspektiven biologisk mångfald och på ekonomiskt plan. Arten är snabbväxande och bildar täta bestånd. Parkslide kan med sina kraftiga och djupa rötter tränga in i byggnader och vattenledningar och därmed orsaka stora skador.

Vad du kan göra för att förhindra spridning! Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Blomsterlupin

Blomsterlupin (Lupinus Polyphyllus)
Foto: Wikimedia Commons

I Sverige noterades blomsterlupin första gången som förvildad 1870 i Skåne. Lupinen är etablerad i nästan hela landet. Arten sprider sig snabbt och är vanligt förekommande längs vägar, järnvägar och i trädgårdar. Den utgör ett hot när den tränger ut inhemska blommande arter vilket också resulterar i att pollinerande insekter har svårt att hitta föda.

Vad du kan göra för att förhindra spridning! Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Parksallat

Parksallat (Lactuca macrophylla)
Foto: Wikimedia Commons

Parksallat kan på kort tid bilda stora bestånd som ofta kväver annan växtlighet. Parksallat sprider både med frön och med hjälp av underjordiska utlöpare och bildar täta bestånd. De ljusgröna bladen växer fram på våren och under sommaren skjuter en hög blomstängel upp, med blålila, asterliknande blommor. Parksallatens blommor gör att den också misstas för cikoria, Cichorium intybus, som förekommer mest i södra Sverige.

Vad du kan göra för att förhindra spridning! Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Kanadensisk gullris

Kanadensiskt gullris (Solidago canadensis)
Foto: Matilda Chocron

Kanadensiskt gullris är en trädgårdsväxt som är vanlig på all slags kulturmark, som tomter, vägkanter, banvallar och liknande. Växten förväxlas ibland med höstgullris. Kanadensiskt gullris tränger undan andra konkurrerande arter genom att skugga samt utsöndra giftiga ämnen genom rötterna. Honungsbin föredrar att samla pollen från kanadensiskt gullris framför många andra inhemska växtarter, vilket kan medföra att dessa förblir opollinerade.

Vad du kan göra för att förhindra spridning! Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Vresros

Vresros (Rosa rugosa)
Foto: Wikimedia Commons

Vresros är en snabbväxande trädgårdsväxt som sedan början av 1930 talet funnits förvildad i Sverige. Vresrosen tränger ut inhemska växtarter och förändrar hela ekosystem. Vresrosen har tidigare använts som sandbindare i dynområden. Nackdelen är att vresrosen till exempel konkurrerar ut de ursprungliga strandväxterna som är en förutsättning för vissa fjärilsarter att kunna föröka sig.

Vad du kan göra för att förhindra spridning! Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Andra växter att hålla utkik efter

Det finns flera arter som idag inte är ett stort problem i Borås kommun eller som inte finns här alls. Håll ögonen öppna och rapportera om du ser någon av växterna nedtill i kommunen.

Kabomba, en vattenväxt

Kabomba (Cabomba caroliniana), *EU-listad
Foto: Wikimedia Commons

Kabomba är en akvarie- och dammväxt som riskerar att bli en invasiv art i Sverige om temperaturen ändras i samband med klimatförändringar. Arten är tålig och snabbväxande och bildar täta bestånd. Kabomba konkurrerar med flytbladsväxter om utrymme och solljus. Växten skapar problem vid fiske, rekreation och båttrafik.

Vad du kan göra för att förhindra spridning! Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Smal vattenpest

Smal vattenpest (Elodea nuttallii), *EU-listad
Foto: Wikimedia Commons

Vattenpest finns i sjöar, dammar, lugna vattendrag och våtmarker. Den sprids genom att lösa bitar av växten sprids med vatten eller transporteras vidare med hjälp av fåglar eller människor. Vattenpest kan snabbt bilda täta bestånd som hindrar solljuset att tränga ner i vattnet vilket påverkar livsmiljön för växter och djur. Växten bidrar till övergödning genom att den tar upp näringsämnen från botten som i sin tur frigörs när växten bryts ner inför vintern. Täta bestånd kan också ställa till problem för båttrafik, fiske och rekreation.

Vad du kan göra för att förhindra spridning! Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Sydfyrling/Vattenkrassula

Sydfyrling/Vattenkrassula (Crassula helmsii)
Foto: Wikimedia Commons

Sydfyrling, även kallad Vattenkrassula, kan spridas från trädgårdsdammar. Så små bitar som 5 millimeter kan spridas genom att fastna på vilda och tama djur eller utrustning som flyttas mellan vattendrag och bilda en ny planta. Den bildar snabbt täta täckande mattor över vattenytan som påverkar vattenflöde, vattnets kemi och det lokala växt- och djurlivet. Den påverkar också möjligheterna till fiske, båt- och friluftsliv.

Vad du kan göra för att förhindra spridning! Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Sidenört

Sidenört (Asclepias syriaca), *EU-listad
Foto: Wikimedia Commons

Sidenört är ursprungligen en trädgårdsväxt som också används för produktion av biobränsle och som medicinalväxt. Sidenört är snabbväxande, tålig och konkurrerar effektivt ut andra växter. Växten utgör också ett ogräs i odlingar, är giftig för betande djur och allergiframkallande.

Vad du kan göra för att förhindra spridning! Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Sjögull

Sjögull (Nymphoides peltata)
Foto: Ulricehamns kommun

Sjögull är en vattenväxt som planterades in som prydnad i Sverige redan under 1800-talet. Arten är känd i Viskan både norr och söder om Borås. Ännu finns ingen känd förekomst i Borås. Sjögull beskrivs som vacker men förrädisk. Den breder gärna ut sig över stora ytor, och växtdelar som lossnar kan driva i väg, slå rot och bilda nya kolonier. Sjögull kan lätt förväxlas med gul näckros, då de har liknande färg och flytblad. Blommorna är dock helt olika i formen.

Vad du kan göra för att förhindra spridning! Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Pestskråp

Pestskråp (Petasites hybridus)
Foto: Wikimedia Commons

Pestskråp infördes av munkar som medicinalväxt mot pesten på 1300-talet och har fortsättningsvis använts som medicinalväxt. Växten finns som odlad eller förvildad i hela Sverige. Pestskråp är snabbväxande och de stora bladen skuggar ut annan växtlighet.

Ikon: pratbubblor

Om du har frågor kontakta:

Senast ändrad:

Ändrad av:

Skriv ut utskriftsvänlig version

Dela sidan: Beskrivning av invasiva arter i Borås

Facebooksymbol Twittersymbol LinkedInsymbol E-postsymbol
Ikon: tidning

Nyheter

  • Speed tar emot Stora Hållbarhetspriset.

    Speed får Stora hållbarhetspriset 2022

    Publicerad

    Flera års satsningar på hållbarhet, bland annat på att bygga Nordens största takbaserade solcellspark, Gör att logistik- och bemanningsföretaget Speed i Borås f...
  • Fyrverkerier på svart himmel

    Vi önskar alla ett säkert nyårsfirande

    Publicerad

    Nyårsfirandet innebär att en del av oss vill avfyra fyrverkerier. Det är en hantering förknippad med fest och glädje, men också med risker och ibland olägenhete...
  • Ett tält på stora torget

    Därför ska vi ge varandra en ren och snygg stad i julklapp

    Publicerad

    Igår stod vi från Borås rent och snyggt på Stora torget, bjöd på julfika, och gav tips på hur vi kan ge varandra en ren och snygg stad i julklapp. Nu kan du ta ...
Ikon: Kalender

Kalender

Alla nyheter
Kalender