Lantmäteriordlista

Ett arrende innebär att en person eller ett företag upplåter till exempel mark eller vatten mot betalning. Det finns fyra typer av arrende: jordbruksarrende, bostadsarrende, anläggningsarrende och lägenhetsarrende. För alla arrendetyper utom lägenhetsarrende gäller att det ska vara ett skriftligt avtal mellan parterna.

Delgivning innebär att en myndighet vill säkerställa och få bekräftat att den som berörs av ett ärende eller ett beslut har tagit del av viktig information.

En förvärvshandling kan exempelvis vara ett köpekontrakt, ett gåvobrev, ett testamente eller en bodelningshandling.

En gemensamhetsanläggning är en anläggning som är gemensam för flera fastigheter och som behövs för att fastigheterna ska fungera bra, exempelvis väg, parkering, grönområde, vatten- och avloppsanläggning med mera. När en fastighet har del i en gemensamhetsanläggning har fastigheten rätt att använda anläggningen men har då också en skyldighet att vara med och betala för anläggningens drift och underhåll.

En gemensamhetsanläggning bildas vid en så kallad anläggningsförrättning. I förrättningen bestäms andelstal som visar hur stor del av kostnaderna som varje fastighet ska betala. Gemensamhetsanläggningarna förvaltas ofta av en samfällighetsförening.

Ett gränsmärke är den fysiska markeringen i terrängen, som till exempel rör, stenar eller och fasta märken. Gränsmärken markerar var en gränspunkt ligger. Gränsmärken är skyddade enligt lag och får inte förstöras eller flyttas på.

Gränspunkter är bestämda punkter i en fastighetsgräns. Gränspunkterna är ofta markerade med hjälp av olika typer av gränsmärken som till exempel rör, stenar och andra fasta märken. Gränsmärken är skyddade enligt lag och får inte förstöras eller flyttas på.

En inteckning är en säkerhet på ett lån. När du tar ett bostadslån kan du sätta din fastighet som säkerhet - du gör en inteckning på fastigheten.

Då registreras inteckningen i fastighetsregistrets inskrivningsdel. Som bevis för inteckningen utfärdas ett pantbrev som kan pantsättas.

När ett beslut inte längre går att överklaga vinner det laga kraft. Beslutet får då rättskraft och gäller för alla.

En lagfart är ett ägarbevis på en fastighet. När du köper en fastighet ska du ansöka om lagfart för att registrera att det är du som är ägare. Om du köpt en fastighet är det vanligt att banken eller fastighetsmäklaren skickar in ansökan om lagfart åt dig.

Om du vill söka lagfart ska du vända dit till lanmäteriets Fastighetsinskrivning i Norrtälje.

Telefonnummer: 0771-63 63 63

En lantmäteriförrättning är den process som utförs när fastigheter eller rättigheter ska bildas eller ändras.

Till mark- och miljödomstolen kan du som är sakägare överklaga lantmäterimyndighetens beslut i en lantmäteriförrättning. Mark- och miljödomstolen för Borås finns vid Vänersborgs tingsrätt.

Nyttjanderätt, till exempel arrende, innebär att en person, ett företag eller en kommun enligt ett avtal har rätt att använda ett område inom en annan fastighet under en bestämd tidsperiod.

Ett pantbrev är ett bevis för en inteckning i en fastighet. Pantbrevet kan användas som säkerhet om du ska ta ett lån.

En samfällighet är ett område eller utrymme som ägs av flera fastigheter gemensamt. Det kan handla om en väg, ett grönområde, med mera.

En samfällighetsförening består av de fastighetsägare som är delägare i en gemensamhetsanläggning eller i en samfällighet. Föreningen har till uppgift att förvalta anläggningen.

Sakägare är ett sammanfattande namn för alla fastighetsägare som berörs av en lantmäteriförrättning. Även nyttjanderättshavare, till exempel arrendatorer, kan vara sakägare. Sakägare har rätt att yttra sig i förrättningen och de har också rätt att överklaga beslut.

En begäran till Lantmäterimyndigheten att besluta på ett visst sätt. Ett yrkande avser hur en ansökt åtgärd ska genomföras. För nya åtgärder krävs dock ny ansökan. Ett yrkande kan framställas muntligt vid lantmäterisammanträde eller i övrigt lämnas skriftligt.

Ett servitut ger ägaren till en fastighet rätt att använda en annan fastighet på visst sätt. Det kan till exempel handla om rätten att använda en väg för utfart eller att ha en ledning på annan fastighet. Servitut är inte tidsbegränsade och följer fastigheten oavsett vem som är ägare. Servitut kan bildas vid en lantmäteriförrättning (officialservitut) eller genom att privata avtal mellan fastighetsägare upprättas (avtalsservitut). För att inte riskera att ett avtalsservitut upphör när en fastighet byter ägare, måste servitutet skrivas in i fastighetsregistrets inskrivningsdel.

Sökande kallas den eller de personer som ansöker om en lantmäteriförrättning. Sökande måste vara ägare till den fastighet som berörs, det vill säga antingen ha lagfart eller ett köpeavtal för hela eller en delar av fastigheten. En rättighetshavare kan också vara sökande.