Hur långt är ett snöre?

Jag sökte jobbet som näringslivschef i Borås Stad, och fick det. Var det en stor förändring? Ja, verkligen. Från en kreativ och samverkande miljö klev jag in i en regelstyrd, försiktig och mer långsam och hierarkisk tillvaro där arbetet skedde över veckor och månader och inte över timmar och dagar. Hur skulle det fungera med den bild jag hade av näringslivets behov av snabba beslut, marknadsanpassning och expansionsmöjligheter nu när jag skulle basa över stadens näringslivsutveckling? Efter några veckor, som behövdes för att greppa hur allt funkade i stort, sökte jag politisk ledning. Finns det någon strategisk plan? Jadå, och framför allt fanns det många tankar från de framsynta kommunalråden om hur detta nu skulle förändras och vad jag skulle ta tag i. Allt sammanfattades i orden ”Du ska göra mer och det ska gå mycket snabbare”. Det har sedan dess, i någon skepnad, varit politikens, mina och mina medarbetares ledord. Då var vi tre stycken, idag är vi 14.

Sedan dess har politik och tjänstepersoner i staden, tillsammans med er i Näringslivet och Högskolan, arbetat med strategier och verksamhetsplaner i den absoluta framkanten. Vi har satt som mål att göra Borås till den bästa staden att driva och utveckla företag i.

Vi har skapat våra fyra kluster och därmed satt våra unika kompetensområden på kartan – det har drivit expansion och kompetensutveckling. Vi har startat och genomfört en rad projekt som har triggat och drivit utvecklingen framåt, både för oss offentliga men också för näringslivet – bortom var och ens enskilda förmåga. Vi har jobbat hårt med att överbrygga den offentliga strukturens stuprör för att snabba på handläggningar, samverkan och utvecklingsprojekt – ivrigt påhejade av politiken som aktivt drivit på. Vi har tillsammans skapat fler och nya nätverk. Där entreprenörer möts skapas affärer och verksamheter korsbefruktas. Vi har sålt verksamhetsmark till nya och expanderande företag. Expansion driver expansion. Kompetens flyttar in och hjulen snurrar. Vi alla har givetvis också haft tur, de ekonomiska förutsättningarna de senaste åren har varit gynnsamma, med några mindre dippar, men som Stenmark sa: ”konstigt – ju mer jag tränar desto mer tur har jag”.

Nu är tiderna mer utmanande, vad gör vi då framåt?

Vi fortsätter på den inslagna vägen – och ökar takten! I sämre tider finns möjligheter till nya marknadsandelar. Jag ser fram emot en batterifabrik i Lockryd; ett 5:e kluster inom Tech; en ny stor logistisk knytpunkt i en railport på Osdal; nya logistiska lösningar med ellastbilar; Borås som en av Sveriges tre återvinningsanläggningar för textil, och därigenom möjligheter till återetablering av ny textilindustri lokalt, med forskning, design och redesign på HB/TFC som centrum; flera ny- och ometableringar på nya industriområden; och en expanderande handel lokalt och inom E-handel. Det är vad vi jobbar för nu och framåt.

Hur långt är då ett snöre? Jag står här med mitt snöre och håller nu i änden. Det känns nostalgiskt men rätt. Det är dags för mig att lämna över rollen och ansvaret till nya krafter. Den 2 oktober lämnar jag rollen som näringslivschef och övergår i stället till senior rådgivare i ytterligare några månader. Stort tack till er alla – politik; medarbetare i staden; näringslivet och högskolan; och inte minst till mina närmaste kollegor. Jag är mycket tacksam över att ha fått arbeta tillsammans med er.

Nu väntar nya äventyr, jag hoppas vi ses på arenorna framöver och så hoppas jag givetvis på att få läsa om alla framgångar för Borås kommande år.

Vänligen Anders