Tunn övertäckning av sediment i Viskan kan fungera

En ny pilotstudie från Stockholms universitet visar att ett tunt täcklager kan vara ett möjligt sätt att hantera de förorenade bottensedimenten i Viskan söder om Borås tätort. Resultaten tyder på att sedimenten inte är akut giftiga för bottenlevande djur och att vissa täckmaterial till och med kan ha positiva effekter.

Studenter från Stockholms universitet har undersökt hur toxiska bottensedimenten i Viskan är för bottenlevande djur och om toxiciteten förändras när sedimenten övertäcks med ett tunt lager av aktivt kol, polonit eller en kombination av dessa material. Sedimentproverna togs i område G3 i Guttasjön, där framtida saneringsåtgärder planeras.

Studiens resultat

Undersökningen visar att sedimentet i det valda området är tillräckligt stabilt för att ett tunt täcklager ska kunna ligga kvar. Aktivt kol sjönk långsamt, polonit sjönk snabbt och en kombination av materialen sjönk mest stabilt – en fördel i rinnande vatten. Polonit höjde pH-värdet under de första dygnen, men sjönk sedan och lade sig på en nivå som de bottenlevande organismerna tål.

Syftet med försöken var att testa hur giftiga sedimenten och vattnet är, och om en övertäckning kan påverka denna toxicitet. De korta inledande testerna visade inga tydliga effekter, och därför fortsatte studien under fyra veckor med veckovisa provtagningar av bottenlevande märlor (Hyalella azteca). Den sista provtagningen visade att överlevnaden var god – omkring 80 procent i alla behandlingar, även i Viskan-sedimentet utan täcklager. Det innebär att sedimenten från Guttasjön inte var särskilt farliga för märlorna.

Under försöket hittades även naturligt förekommande insektslarver och andra smådjur i sedimenten, vilket dokumenterades av forskargruppen. Filmer från experimentets slut visar tydligt hur djuren rör sig upp och ned i sedimentet och är fortsatt aktiva.

Effekter av täcklagren

Behandlingarna med aktivt kol (GAC), polonit eller en kombination av båda visade inga negativa effekter på djuren – till skillnad från tidigare försök med aktivt kol i pulverform (PAC), som kunde ge stress eller påverka beteendet.

Tillväxtmätningarna visar också att märlorna växte mer än i kontrollerna när sedimentet övertäckts med aktivt kol (GAC). Märlor i Viskan-sediment utan behandling växte däremot mindre än i kontrollerna.

Det tyder på att övertäckning med GAC kan ha en positiv effekt på djuren, utöver att syftet är att minska deras exponering för föroreningar. En fördjupad analys av biotillgängligheten – det vill säga hur lätt djuren kan ta upp föroreningarna – kommer nu att påbörjas genom särskilda “magsaftanalyser”.

Bakgrund

Sedimenten i Viskan innehåller sedan lång tid tillbaka förhöjda halter av metaller, PAH:er och dioxiner från den tidigare textilindustrin. De djupare sedimentlagren överskrider både svenska och europeiska riktvärden. Ett täcklager som låser fast föroreningarna kan därför vara ett alternativ till muddring, som riskerar att röra upp och sprida dem.

Om rapporten och författarna

Studien har genomförts av en grupp masterstudenter vid Stockholms universitet inom kursen Marine Pollution and Risk Assessment (oktober 2025). Rapporten är framtagen som ett projektarbete för att bidra med ny kunskap inför kommande beslut om saneringsmetoder för Viskan.

Författare: Elin Hammarström, Didrik Lilliecreutz Harryson, Amanda Lundblad, Joris Müller, Thomas Nicolet och Elin Snis

Handledare: Professor Jonas Gunnarsson

First pilot study on the use of thin-layer capping with activated carbon and polonite to remediate polluted sediments in the Viskan River, Sweden pdf, 1.5 MB.