Meny

Meny

Digital teknik och funktionsnedsättning

Sociala omsorgsnämnden genomförde den 10 maj 2017 en dialog om digital teknik och funktionsnedsättning på Träffpunkt Simonsland. Målgruppen var främst brukare inom socialtjänsten och anhöriga, men även föreningsaktiva och övriga medborgare bjöds in för att delta.

Medverkande politiker
Yvonne Persson, Wiwi Roswall, Gunbritt Johansson, Ismeta Dzafic, Irene Samuelsson, Nils-Åke Björklund och Ann-Charlotte Björkqvist.

Sammanställning av synpunkter

Hur kan digital teknik hjälpa dig som har en funktionsnedsättning?

Flera av deltagarna berättade att de använder datorer, läsplattor och telefoner på olika sätt i sin vardag. En gemensam synpunkt är att tekniken kan bidra och ge stöd till personer med funktionsnedsättning på många olika sätt. En av deltagarna säger att: ”Tekniken är ett oändligt hjälpmedel”.

Med teknik kan många individuella behov lösas och bidra till ökad trygghet. Exempel på detta är digitala sensorer och larm, kameratillsyn, spisvakt samt snabbt få svar på frågor via webb och chatt. Det diskuterades syftet med kameratillsyn och att den borde innefatta tvåvägskommunikation, att det finns möjlighet att se och höra den person som gör kameratillsynen för att vid behov ha möjlighet till dialog. Det uttrycktes även att: ”Det är viktigt för integriteten att man vet vilken tid tillsynen görs, tänk om man har besök”

Ökad självständighet kan skapas tack vare teknik genom exempelvis olika typer av kalenderfunktioner och påminnelselarm som hjälper till att få en struktur på dagen/veckan och/eller som påminner om att det är dags för en aktivitet. Teknik kan även användas till att låna böcker själv via nätet och få levererat till hemmet, hjälp med översättningar till/från andra språk, sköta bankärenden hemifrån, samt välja när man vill se ett TV-program. Digitala tavlor och talfunktion är viktigt för att klara sig självständigt i vardagen och en deltagare uttrycker att det vore enklare att åka buss om det fanns en talfunktion som informerar om när de olika bussarna går såsom på tågstationen. Duschrobot, matrobot och automatiska toaletter är andra praktiska hjälpmedel som kan vara till nytta i vardagen.

Delaktigheten ökar genom att individen kan hålla kontakt med sina vänner och anhöriga och ta del av deras liv via Skype eller olika sociala medier såsom exempelvis Facebook, Instagram och Twitter. Det går även att hålla sig uppdaterad med lättlästa tidningar och ljudböcker. Genom att använda olika kommunikationshjälpmedel såsom datorer med talsyntes, röststyrning av teknik och pictogrambilder i appar finns större möjlighet att bli förstådd och göra sin röst hörd.

Flera av deltagarna i dialogen berättade om att använda Skype och Facebook samt söka egen information på nätet och göra enklare ärenden. Många efterfrågade tekniska hjälpmedel som är enklare att använda och menade att teknik som utvecklas för funktionsnedsatta kan användas av alla medborgare.

Teknik som efterfrågades var fler appar på svenska och en app för hälsa kopplat både till kost och motion, som kan utgå från personen och visa på vilken mat och hur mycket personen ska äta i förhållande till den rörelse och aktivitet personen utför. Det vore bra om appen även påminner om motionen och att den kan kopplas till Fysisk Aktivitet på Recept (FAR).

Finns det några risker och hur kan vi i sådana fall hindra dem?

Flera medborgare uttryckte att brukaren inte får känna sig tvingad till att använda tekniska hjälpmedel i stället för mänsklig omvårdnad. En av deltagarna uttryckte att: ”Jag vill inte bli duschad av en robot 2025, jag vill att en människa hjälper mig om jag behöver.” Att ta hänsyn till brukarens behov, vilja och önskemål är grundläggande för införandet av all teknikanvändning.

Många ser en risk i att den mänskliga kontakten ska minska och en deltagare uttryckte att: ”Man får inte digitalisera till ensamhet. Alla vill klara sig själva men ingen vill vara ensam”. Även om man använder en matrobot och på så sätt klarar att äta på egen hand, så vore det trevligt om en person frågade om maten smakar bra och som hjälper till om man sätter i halsen.

Vi lever i ett informationssamhälle och personer med funktionsnedsättning kan ha stora svårigheter att sålla och sortera i all den information som finns digitalt. För mycket, och alltid uppdaterad, information till brukaren kan skapa ytterligare oro.

En risk som diskuterades var att vi blir stillasittande när tekniken gör jobbet åt oss, såsom att dammsuga, handla över nätet, släcka alla lampor med ett tryck, etcetera. Hjärnan och kroppen behöver fysisk rörelse för att må bra. Teknik kan även vara en tidstjuv som tar tid från sociala sammanhang och därmed möten med andra och eventuellt nya människor.

Flera av deltagarna uttryckte att sociala medier är bra för att hålla kontakten med nära och kära, men att alla som skriver på sociala medier inte alltid är trevliga utan skriver elaka saker. Ett hinder/filter som stoppar kränkningar och mobbning på mail, Facebook, sms och Twitter vore önskvärt enligt en av delatagarna.

En fråga som diskuterades brett var om en ökad användning av teknik riskerar att skapa större klyftor i samhället eftersom vissa individer har svårt att ta till sig tekniken eller inte kan bekosta den. Förslag att teknik ska bekostas av kommunen efter beslut såsom ex bostadsanpassning och att tekniska hjälpmedel ska kunna lämnas in någonstans och återanvändas framhölls. Sistnämnda förslag skulle även bidra till förbättring utifrån ett miljöperspektiv. 

Vad kan kommunen göra för att utveckla den digitala tekniken?

Åtkomst till Wifi, nätverk och fiber för att kunna använda olika typer av teknik fullt ut är grundläggande förutsättningar som flera av deltagarna menade är kommunens ansvar.

Vidare diskuterades svårigheterna kring att hitta appar och tekniska hjälpmedel som är användbara för den enskilda individen. Det finns så mycket information om olika tekniska hjälpmedel, men hur ska den enskilde veta vad som är bra just för hen? Personer på hjälpmedelscentralen har mycket kunskap och arbetsterapeuter har ett ansvar i att utreda behov av hjälpmedel och kunna vägleda. Dock uttryckte flera av deltagarna att det behövs någon person i kommunen som har kunskap och kan ge information mer generellt också. En person som är uppdaterad och som kan utbilda och informera föreningarna så att de kan föra information vidare till sina medlemmar.

En annan fråga som diskuterades brett, var support. Att kommunen behöver anställa en person som kan komma till boende, daglig verksamhet eller hem till brukare för att hjälpa till om/när tekniken krånglar.

Flertalet av deltagarna uttryckte att en viktig förutsättning för att användandet av teknik är kunskap. Kommunen bör ordna utbildningar och information både för brukare, anhöriga och personal och på så sätt skapa kunskap och en positiv syn på teknikanvändning. Det är viktigt att personalen får en ökad kompetens, då det många gånger är de som hjälper och stöttar brukaren med tekniken i vardagen, att komma igång med sitt användande. Detta kan med fördel ske i samarbete med de etablerade föreningar som finns men även mer utåtriktat för att nå fler, såsom kultur- och idrottsevenemang. Även enkla och tydliga manualer samt teknikcafé nämndes som framgångsfaktorer för information och ökad kunskap.

Ytterligare en fråga som flera av deltagarna i dialogen tog upp var att man som elev i skolan får en läsplatta eller dator att använda under skolgången, både under skoltid och på fritiden. I skolan lär man sig att använda appar och olika program för att bli självständig. När man sedan lämnar skolan efter 21 års ålder, så ska läsplattan/datorn lämnas tillbaka och då har man inte den teknik kvar som man lärt sig. På daglig verksamhet får man tillgång till läsplatta/dator kanske bara någon gång per vecka, beroende på var man arbetar. Dessutom har personen inte tillgång till nätverket längre och kan därför inte spara ner saker eller skriva ut, utan att handledaren inom den dagliga verksamheten loggar in och hens konto används.

Ett förbättringsförslag kring önskemål om en app som riktades till kommunen var en app för bokning och påminnelse av färdtjänst. Detta skulle öka både självständighet och delaktighet i samhällslivet för många.

Hur arbetet går vidare

Sammanställningen av synpunkterna ovan delgavs Sociala omsorgsnämnden vid sammanträde den 12 juni 2017.

Senast ändrad: 2017-08-01 15.12

Ändrad av:

Dela sidan: Digital teknik och funktionsnedsättning

g q n C