Framtidens boende för dig med funktionsnedsättning eller psykisk ohälsa

Medborgardialogen genomfördes 25 november 2019, klockan 18-20, på Träffpunkt Simonsland. Politiker från Sociala omsorgsnämnden var på plats för att samtala med invånarna och lyssna in deras tankar om framtidens boende.

Bakgrund

De senaste åren har gjort det tydligt att behoven inom boendeområdet är under förändring. Sociala omsorgsnämndens målgrupp blir med medicinska framsteg, liksom befolkningen i stort, äldre vilket ställer nya krav på både lokaler och kompetens. Parallellt med dessa framsteg syns en ökande grupp med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som har specifika behov utifrån detta. I nuläget planeras flera nya boenden för nämndens målgrupp i Borås stad.

Sociala omsorgsnämnden ser stora utmaningar i strategiarbete och planering inom boendeområdet, och därför är en medborgardialog är en värdefull möjlighet att inhämta invånarnas tankar och idéer i frågor som rör framtidens boende.

Diskussionerna utgick från tre frågeställningar:

• Vad tror du kommer att forma framtidens boende i Borås stad?
  
• Vad är viktigt för dig i ditt framtida boende?
  
• Hur kan Sociala omsorgsnämnden arbeta för att bäst fånga upp behov och önskemål kring framtidens boende?

Närvarande politiker från Sociala omsorgsnämnden var Ordförande Yvonne Persson (S), förste vice ordförande Mattias Karlsson (M), andre vice ordförande Britt-Marie Halldén (L), Ernad Suntic (S), Ismeta Dzafic (S), Rauno Kekkonen (S), Ann-Charlotte Blomqvist (SD), Bratica Lazovic (S), Irene Samuelsson (C), Bill Bakkemose (M), Seija Noppa (M), Ulrika Gunnarsson (KD) och Anna Christensen (M).

Samtalen präglades av de närvarandes erfarenheter och tankar, och utifrån dem går det att se några teman.

En helhet – inte bara ett hus

Vid flertalet bord fördes samtal kring innehållet i ett boende. Flera lyfte att boendesituationen är en viktig del i livssituationen och på flera sätt en grund för trygghet och ett fungerande vardagsliv, oavsett om det är ett gruppboende, en servicebostad, eller om stödet ges i ordinärt boende.

Personalens kunskaper och bemötande framfördes som en viktig del i ett boende. Hjälpmedel för till exempel kommunikation som används på skolorna måste också följa med till boendet, och då krävs det att personalen har kompetens och kunskap för att använda dem. Personalkontinuitet, att över tid behålla den personal som arbetar i verksamheterna, pekas också ut som en viktig faktor för trygghet.

För vissa kan också den sociala samvaron med övriga personer som bor i en gruppbostad vara viktig. För andra kan den vara en utmaning, om man upplever stora olikheter i intressen, ålder eller annat. Det måste finnas utrymme för alla.

Praktiskt i boendet

Även rent praktiska aspekter av boende lyftes i samtalen. Bland annat hördes önskemål om utformning, till exempel riktigt kök, uteplats och möjlighet att ta emot egna gäster. Att boendet är väl ljudisolerat och beläget i ett lugnt område, och att digital teknik till exempel i form av appar som stöttar till självständighet, finns på plats är andra exempel.

Det framförs också tankar om att bygga boenden med olika läge och utformning, beroende på intressen. För vissa kan det viktigaste vara att kunna bo kvar i den stadsdel där man växt upp och därför föreslås bostäder byggas fördelat över staden.

Framtiden – vad tror medborgarna?

I flera samtal lyftes en önskan om flexibilitet, både när det gäller planering av de fysiska byggnaderna och i processerna under livet. Vissa framför att det kan vara positivt att flytta till ett annat boende, till exempel när behoven förändras i och med att man blir äldre, medan det för andra kan innebära en påfrestning att vänja sig vid en ny hemmiljö. Vid flera bord diskuterades också frågan om specifika boenden för äldre personer i målgruppen, om sådana ska finnas i Borås Stad och hur de i så fall ska utformas. En annan tanke var att olika individer kan ha olika behov, och att det måste finnas utrymme för olika individuella lösningar i samband med åldrandet.

Ytterligare en tanke som lyftes under kvällen var att ensamhetsproblematiken förväntas öka för målgruppen, inte minst äldre med funktionsnedsättning. Det är viktigt att möta upp med insatser och aktiviteter för att undvika psykisk ohälsa, som i sin tur kan få negativa konsekvenser på flera plan.

Ett framtida samarbete

Flera deltagare framför att dialogen är ett bra sätt att hämta in tankar, kunskap och erfarenheter från individer ur målgruppen och personer kring dem. Man framför också att brukarråden är en väg till samtal och dialog, samt att stadens webbplats skulle kunna användas för att stämma av frågor som rör målgruppen. Ytterligare ett sätt är att politiker och tjänstepersoner går ut på studiebesök.

Ett gott samarbete mellan nämndens verksamheter och anhöriga framförs också som en grund för att planering och utformning av framtidens boende ska bli bra.