Socialt hållbart Borås

Borås Stad har inlett ett långsiktigt arbete med målet att minska de stora skillnaderna i människors livsvillkor som finns här – precis som i de flesta andra svenska kommuner.

Socialt hållbart Borås är Borås Stads långsiktiga arbete öka förutsättningarna för mer jämlika livsvillkor och bättre hälsa. Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska mellan grupper med olika social status samt mellan grupper som är diskriminerade, marginaliserade eller exkluderade.

Det kan ta flera år innan vi ser resultat och arbetet kräver stor uthållighet. För att kunna arbeta mot mindre skillnader i livsvillkor behöver vi hantera många stora och komplicerade frågor som spänner över många olika av Borås Stads verksamhetsområden. Frågan är komplex och ryms inte inom en enskild verksamhet eller sektor. En bred samverkan är en grundläggande förutsättning för att vi ska kunna kraftsamla och nå resultat.

Barn och unga första steget

Kommunstyrelsen fattade den 7 september 2020 beslut om en målbild för Socialt hållbart Borås PDF . Målbilden visar hur Borås Stad under flera års tid ska ta sig an utmaningarna. Målområde 1 kallas ”Skapa god start i livet och goda uppväxtvillkor” och sätter barn och unga i fokus.

Läs med om målområdet Skapa god start i livet och goda uppväxtvillkor här.

Senare kommer arbetet att vidgas succesivt till att även handla om till exempel demokrati, arbete, bostäder och sociala miljöer.

Varför ska vi arbeta med social hållbarhet?

Det finns stora skillnader i människors livsvillkor i Borås. Välfärdsbokslutet länk till annan webbplats innehåller statistik som visar skillnaderna, bland annat att villkoren för barn och unga är olika beroende på föräldrarnas bakgrund och var de växer upp.

Social hållbarhet handlar om att bygga ett samhälle där grundläggande mänskliga rättigheter respekteras och inga grupper missgynnas av formella eller informella strukturer. I praktiken handlar det om hur väl vi lyckas fördela dagens ekonomiska och materiella resurser, sociala kapital och kvalitet på välfärdstjänster mellan olika grupper i samhället. Men det handlar också om hur vi lyckas överföra det till nästa generation.

Borås Stad vill sträva mot att minska skillnaderna i livsvillkor

för att det ger oss ett samhälle som blir bättre för alla. Omfattande forskning visar att både de som har det bäst och de som har det sämst i ett samhälle får det bättre om den sociala hållbarheten ökar.
för att det är påkallat i lag och internationell rätt. Bland annat står det i regeringsformen, som är en grundlag, att det allmänna (till exempel kommunerna) ”ska verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället och för att barns rätt tas till vara.”

Förväntad livslängd exempel på mått

Förväntad livslängd kopplat till utbildningsnivå är ett exempel på mått på hur jämlikt eller ojämlikt ett samhälle är.

Enligt nationell statistik, som med stor sannolikhet går att tillämpa även i Borås, har du betydligt större chans till ett långt liv om du har en högutbildning än om du har en låg utbildning. Diagrammet här nedanför visar den förväntade återstående livslängden vid 30 års ålder vid olika utbildningsnivåer.

Stapeldiagram som visar förväntad återstående livslängd vid olika utbildningsnivåer.

Ju högre utbildningsnivå, desto längre liv kan du förväntas få. De kvinnor som inte har gått ut gymnasiet förväntas ha 51 år kvar att leva när de är 30 år, och kommer alltså bli 81 år gamla. Männen förväntas ha 48 år kvar att leva. De som har en högre utbildning (till exempel högskoleutbildning) förväntas bli cirka tre år äldre.