Stenbrott uppåt väggarna

Nästan mitt i Borås ligger området som kallas Västerbro. Många vet nog vad jag menar, om jag skriver att det handlar Borås Wäfveris gamla område, med den stora gulteglade lagerbyggnaden och den svängda byggnaden strax intill, med fötterna i Viskan.

Det kommunägda företaget Bostäder i Borås och Riksbyggen samarbetar om att göra detta till något av en ny liten stadsdel, med bland annat 400 bostadslägenheter. Den svängda byggnaden ska vara kvar, men inte lagerbyggnaden. Rivningen och byggstarten ligger ännu ett antal år in i framtiden, men forskning och utveckling pågår till nytta för företagen, som underlag när det väl blir dags.

– Man kan absolut se väggarna som en gruva eller ett stenbrott, säger Agnes Nagy, som är docent inom hållbart byggande på Institutionen för resursåtervinning och samhällsbyggnad, Högskolan i Borås.

Så här kan det gå till: med maskinhjälp bryts tegelväggarna ner, ett par kvadratmeter stora sjok i taget, uppifrån och ner. Teglet rensas från murbruk i en specialmaskin. Därefter kan man välja – mura upp nya väggar på traditionellt sätt, eller såga av tegelstenarna på längden och montera dem fast i stora byggelement (som i sin tur kan återbrukas om 50 eller kanske 100 år). På det sättet kan den halva miljonen tegelstenar täcka dubbelt så mycket väggyta.

– Vi har kollat hållfastheten och stenarna är jättebra. De klarar alla krav för att kunna återbrukas. De har suttit där de sitter nu sedan 1960 och klarar minst 50 år till.

Att använda väggarna som stenbrott, och använda materialet på samma plats ger stora transport- och klimatvinster. Forskningen på högskolan visar att det går att bygga rationellt på detta sätt. Att väga alla aspekter mot varandra – bland annat miljöpåverkan, ekonomi och värdet av att kunna miljöcertifiera de nya husen – blir en senare fråga för de företag som ska bygga i området.

– Det handlar egentligen om fler aspekter: att det kan kännas bra att flytta in i ett hus byggt med hjälp av återbrukat 60 år gammalt tegel, säger Peter Serrander, projektledare på Science Park Borås, som har arbetat i ett projekt ”Framtidens kvarter” om hur hela området vid Viskan kan bli maximalt hållbart.

Det kan också hjälpa boråsarna att känna igen sig och känna sig hemma i sin stad. Vi är vana vid att Borås Wäfverikvarteret ger ett visst intryck. Det finns ett värde i att behålla detta som en ”plats med gult tegel”.

– Att arbeta fram metoder för återbruk har varit väldigt givande, säger Agnes Nagy, och inte bara för oss utan för många studenter. Det betyder mycket att när de kommer ut i arbetslivet så är de redan vana vid återbruk av byggmaterial.

– Så en attraktiv arbetsgivare som vill locka kompentens till sig bör erbjuda arbete där dessa metoder används, säger Peter Serrander.