Logotyp för Borås Stad
Logotyp för Borås Stad
Logotyp för Borås Stad

Bättre hälsa men ökade klyftor

Artikeln publicerades:

Denna nyhet kan innehålla inaktuell information

Det kan bero på att nyheten är publicerad för länge sedan eller att ny information har ersatt denna.

Den svenska befolkningens hälsa är god och blir allt bättre. Men det finns skillnader i hälsa mellan olika grupper av befolkningen, och de skillnaderna ökar. Det visar den undersökning om folkhälsa som SKL, Sveriges kommuner och landsting, genomfört för tredje gången.

Undersökningen Öppna jämförelser folkhälsa överensstämmer väl med de resultat som redovisas i Borås Stads Välfärdsbokslut, och som beskriver tillståndet i vår kommun i förhållande till det nationella folkhälsomålet.

Målet för folkhälsopolitiken och dessa insatser är att skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa i befolkningen som helhet och att hälsoklyftorna helt sluts inom en generation, eller 30 år.

Klyftorna kan förenklat beskrivas med att personer med låg utbildning generellt har en sämre hälsa och mindre gynnsam utveckling vad gäller medellivslängd, självskattad hälsa, fetma och till exempel hjärtinfarkt, än personer med högre utbildning.

Barn som växer upp i familjer med svag ekonomi ges sämre förutsättningar till ett gott liv. Sådana skillnader i hälsa och uppväxtvillkor riskerar att minska tilliten och gemenskapen i vårt samhälle.

De satsningar som görs, som till exempel föräldrastöd, drogförebyggande och skadeförebyggande arbete, och olika trygghetsskapande åtgärder, är långsiktiga. De ger effekter över en längre tid.

Vi kan i undersökningsmaterialet se små förändringar sedan Öppna jämförelser 2014.

Medan boråsarna är nöjda med tillgången till parker, grönområden och natur, där staden visar påfallande goda omdömen, ser vi problem på till exempel områdena psykiskt välbefinnande och fallskador bland äldre.

Trots att de flesta unga tycker att deras hälsa är god, så rapporteras i allt högre omfattning psykosomatiska problem. Andelen elever i årskurs 8 och årskurs 1 på gymnasiet som upplever besvär som nedstämdhet, oror, magont och huvudvärk är hög. Flickor säger sig vara mer stressade av skolarbetet än pojkar, och förefaller i högre grad drabbas av psykosomatiska besvär.

För att komma till rätta med situationen finns i Borås Stad nätverk för barn och unga 10-16 år där vi arbetar tillsammans för att främja ungas hälsa.

Bland boråsare 65 år och äldre är fallskadorna fler än snittet i landet. På det området görs en hel del inom Säker och trygg kommun. Borås Stad är för fjärde gången certifierad för sitt trygghets- och skadeförebyggande arbete, men sifforna är trots det bekymmersamma.

Också tandhälsan kan signalera bristande jämlikhet på hälsoområdet. En satsning görs därför i Borås på en förbättrad tandhälsa bland förskolebarn på Hässleholmen. Den görs i samverkan med Folktandvården och förskolan.

2018 års rapport är den tredje. De föregående publicerades 2009 och 2014. Rapporten Öppna jämförelser folkhälsa är tänkt som ett stöd och ett kunskapsunderlag för kommunernas och regionernas folkhälsoarbete.

Tre personer på promenad på en grusväg.

Senast ändrad:

Ändrad av:

Dela sidan: [2019-02-27] Bättre hälsa men ökade klyftor

Facebooksymbol Twittersymbol LinkedInsymbol E-postsymbol