Boråsförslaget: informationsskylt om Borås galgbacke

Under förra året kom ett Boråsförslag in till Borås Stad: att på 300-årsdagen av den sista avrättningen i Borås sätta upp en informationstavla och en minnesplakett i metall på kullens topp.

Nu finns informationsskylten ”Galgbacken” på plats. Den presenterar fakta om platsen, som förr användes som avrättningsplats i Borås och kom på plats i juni. Skylten står dock inte på toppen av kullen utan utmed cykelbanan, så att förbipasserande lätt kan läsa den.

Johannes Daun, enhetschef för avdelningen Kulturarv och samling för De kulturhistoriska museerna, är den som varit ansvarig handläggare för ärendet.

– Den här skylten finns tack vare att en förslagslämnare använde Boråsförslaget och att politikerna i Kulturnämnden nappade på idén, berättar Johannes Daun. Det kan kanske verka som en enkel sak att få upp en skylt, men det är viktigt att det som skrivs baseras på fakta och det i sig krävde research.

Johannes Daun tog bland annat hjälp av litteratur och historiskt material i ämnet. Han fick också värdefull hjälp av Tekniska förvaltningens parkenhet när det gällde allt praktiskt kring skylten.

–Vi ville kort berätta den mörka historien om att avrättningar försiggick i Borås och i Sverige men också bidra med fakta om årtal och kopplingen till FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, säger Johannes Daun.

Här hittar du Galgbacken

Galgbacken är den skogsbeklädda kulle som ligger mellan Ramnasjön och riksväg 40. Skylten står utmed cykelvägen nedanför kullen.

Om skylten

Så här lyder texten på skylten: På den här kullen låg förr Borås avrättningsplats, som kallades Galgbacken. Här avrättades boråsare som hade dömts till döden.

Under 1700- och 1800-talet genomfördes minst sju avrättningar i Borås. Fyra av dem skedde 1725 då fyra mordanklagade personer avrättades samtidigt.

På 1700-talet kunde man dömas till döden för brott som mord, barnamord, tidelag och grova stölder. Både män och kvinnor avrättades. Rättegångar utanför städerna hölls vid de så kallade häradsrätterna. Därför fanns det flera avrättningsplatser i Sjuhärad.

I Sverige avskaffades dödsstraffet i fredstid år 1921. Men trots att det strider mot FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna används dödsstraff fortfarande i många länder.

Så här funkar Boråsförslaget

Boråsförslaget är en tjänst för vem som helst att lämna in förslag och idéer som kan förbättra något i Borås. Alla kan också rösta på de Boråsförslag som kommit in och de som får 150 röster eller fler, skickas vidare till ansvarig politisk nämnd. Därefter är det nämnden som säger ja eller nej till om Boråsförslaget ska genomföras eller inte.