Borås Stad får statligt bidrag för pilotprojekt i Viskan

– Det här sätter verkligen Borås på kartan när det gäller teknikutveckling för att åtgärda förorenade sediment, säger Sara Florén som är Borås Stads projektledare för projektet Sanering av Viskan.

Viskans bottensediment är söder om centrala Borås kraftigt förorenat av historiska utsläpp från bland annat industriell verksamhet. Miljögifterna finns lagrade i sediment på botten och kan spridas vidare till vatten, fisk och i förlängningen människor.

Tunnskiktsövertäckning

Försöket som nu har fått bidrag bygger på en saneringsteknik som kallas tunnskiktsövertäckning, förkortat TST. Detta är ett alternativ till muddring, det vill säga att suga eller gräva bort förorenade sediment.

TST innebär att ett mycket tunt lager av särskilda material – så kallade sorbenter, alltså ämnen som binder föroreningar, läggs direkt ovanpå sedimentytan. I detta projekt används en kombination av biokol, som effektivt binder bland annat organiska miljögifter och Polonite, ett kalkbaserat restmaterial som även kan binda flera tungmetaller och bidra till att sedimenten blir mer erosionsbeständiga.

Pilotförsöket genomförs på två avgränsade platser i Guttasjön, en breddning av Viskan strax norr om Rydboholm. Området är sedan tidigare väl undersökt och känt för höga halter av bland annat tungmetaller och organiska miljögifter i bottensedimenten.

Appliceras med precision

Det som gör pilotförsöket i Guttasjön unikt är hur materialet appliceras. Med hjälp av nyutvecklad utrustning pumpas en blandning av biokol och Polonite ut från en båt med specialbyggd spridarutrustning. Med GPS-styrning förs doseringsrör ned till bara några centimeter ovanför botten, så att materialet hamnar exakt där det ska. Denna typ av precisionsapplicering har tidigare bara testats i mycket liten skala och aldrig i ett strömmande vattendrag som Viskan.

– Det här försöket kommer att ha hela Sveriges blickar på sig, bland dem som på olika sätt arbetar med sanering av förorenade sediment, säger Sara Florén.

Syftet är att miljögifterna ska bindas kemiskt till sorbentmaterialet i sedimentet. På så sätt minskar deras biotillgänglighet, alltså hur lätt de kan tas upp av bottenlevande organismer. Eftersom sedimenten inte grävs upp undviks också de kraftiga störningar och spridningsrisker som traditionell muddring kan innebära.

Genomförande i flera steg

Projektet inleds under 2026 med upphandling, detaljerad planering och omfattande provtagningar av sediment, vatten och bottenmiljön. Själva pilotförsöket, där materialet appliceras i Guttasjön, är planerat till 2027.

Under 2028 och 2029 följer mätningar för att undersöka hur effektiv metoden är över tid och om några oönskade effekter uppstår. Under 2030 sammanställs resultaten i rapporter och utvärderingar som ska ligga till grund för framtida beslut, både i Borås och nationellt.

Naturvårdsverket betonar att målet inte främst är att sanera just denna plats i Viskan, utan att bygga kunskap som kan användas på många förorenade sedimentområden i Sverige. Liknande problem finns i hundratals sjöar, vattendrag och kustmiljöer där muddring är tekniskt svår, kostsam eller riskfylld.

Projektet genomförs i samarbete med en av Sveriges ledande forskare inom täckning av sediment, professor Jonas Gunnarsson verksam vid Stockholms universitet.