Gymnasiebehörigheten ökar för elever i årskurs 9

Resultat i årskurs 9

I år visar slutbetygen för årskurs 9 vårterminen 2022 en förbättring när det gäller andel behöriga elever till gymnasieskolan. Behörigheten har ökat från 80,5 procent (2021) till 82,2 procent (2022). Det genomsnittliga meritvärdet har minskat från 224,9 poäng till 218,8 poäng.

Samtidigt som fler elever når gymnasiebehörighet är det färre som når högre betyg och meritvärden. Det kan tolkas som att huvudfokus har lagts på att i första hand få gymnasiebehörighet.

Skillnaderna i resultat beror delvis på skolsegregation, elevgruppernas olika sammansättning och förutsättningar.

Resultat av läsförmåga för elever i årskurs 5 har ökat

Från och med läsåret 2020/2021 testas elevernas läsförmåga med det digitala systemet Lexplore. På så vis kan skolan tidigt, och mycket tydligt, uppmärksammas på elevernas läsförmåga i förhållande till sin ålder. Syftet är att öka elevernas måluppfyllelse. Resultaten för elever som inte läser eller ligger på nivåer under medel från läsåret 2021/2022 i årskurs 5 har förbättrats till 41 procent jämfört med 44 procent läsåret 20/21

Förbättrad inrapportering av omdömen i årskurs 1 och 3

Inrapporteringen av omdömen har förbättrats avsevärt jämfört med förra året. Det kan dels bero på skolors ökade uppmärksamhet och styrning och dels på bytet till ett mer lätthanterligt system. På grund av att en stor andel av elevresultaten saknades förra året kan inte säkra slutsatser dras jämfört med årets resultat.

Resultat i årskurs 6

Spridningen när det gäller gymnasiebehörighet (betyg i engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk samt minst fem andra ämnen) är fortsatt mycket stor mellan skolorna och har ökat något sedan 2021. Det genomsnittliga resultatet för alla elever är 77,2 procent, vilket är lägre än året innan då genomsnittet var 79,4 procent. Förändringen i resultat på skolnivå från 2021 till 2022 skiljer sig mycket på flera enheter. På små skolenheter kan dock en enstaka elevs resultat ge stort procentuellt utslag i det totala resultatet.

Det genomsnittliga meritvärdet för alla elever är 217,1 vilket är lägre än 2021 års 219,3. Spridningen för det genomsnittliga meritvärdet är också mycket stor mellan skolorna.

De stora skillnaderna i resultat mellan skolorna kan delvis förklaras av skolsegregation. Några F-6-skolor har också högre rörlighet i elevgruppen än andra. Detta utgör en svårighet för lärarna att skapa stabilitet, lugn och tillitsfulla relationer inom klassen, vilket i sin tur påverkar elevernas kunskapsresultat. Elevernas språkkunskaper har stor betydelse för kunskapsutvecklingen. De riktade insatser som Borås Stad genomför med stöd av Skolverket innebär ett krafttag i det språkutvecklande arbetet i alla ämnen. Det har stor betydelse för samtliga elever, inte enbart för elever med ett annat modersmål än svenska.

Resultaten i matematik har under flera år varit lägre än i andra ämnen, inte bara i Borås utan i hela riket. Grundskoleförvaltningen startade under läsåret 2021/22 en långsiktig satsning på matematikundervisningen med fokus på skolans organisering av tidig upptäckt och tidiga insatser. Ett led i det arbetet introducerar Borås Stad höstterminen 2022 ett digitalt verktyg Magma som främjar en undervisning där bland annat samtliga elevers interaktion lyfts.

Vad händer nu?

Grundskoleförvaltningen fortsätter att stödja och följa skolornas arbete med undervisning och resultat, bland annat genom att:

• Förbättra undervisning och verksamhet för flerspråkiga elever. Grundskolenämnden deltar fram till 2024 i en nationell satsning med Skolverket ”Riktade insatser för flerspråkiga elever.” En särskild åtgärdsplan har tagits fram och insatserna riktar sig mot undervisning och organisering för flerspråkiga elever.
• Fortsätta med att prioritera arbetet kring Lexplore för elevernas ökade läsförmåga i årskurs 1-6.
• Utveckla organisation, struktur och kvalitetsarbete kring matematikundervisningen på såväl huvudmannanivå som enhetsnivå.
• Genomföra en översyn av rutin för elevdokumentation och registrering av åtgärdsprogram.
• Fortsätta med att utveckla arbetet kring elevers skolnärvaro, såväl främjande och förebyggande som åtgärdande insatser.
• Rikta insatser till skolor utifrån identifierade behov, exempelvis inom områden som systematiskt kvalitetsarbete, undervisning, trygghet, studiero och elevhälsoarbete.