Logotyp för Borås Stad
Logotyp för Borås Stad
Logotyp för Borås Stad

Så firar Borås

Artikeln publicerades:

Denna nyhet kan innehålla inaktuell information

Det kan bero på att nyheten är publicerad för länge sedan eller att ny information har ersatt denna.

Borås firar tillsammans. Så kan man kort ringa in Borås 400-årsfirande 2021. Tillsammans och med näsan mot framtiden. Och med hänsyn till covid-19-läget.

Det är Fredrik Beckman som sätter ord på jubileumsfirandet. Sedan halvtannat år tillbaks arbetar han med att planera det som projektledare på Borås TME.

– När jag säger ”tillsammans” så menar jag föreningar och enskilda, politik och förvaltningar, akademi och näringsliv. Men vi gör det verkligen ihop och på ett sätt som utvecklar staden. Och ju närmare vi kommer desto fler jackar in i det som sker.

Det är många som ser jubiléet som en möjlighet, och är entusiastiska över att vara en del av det, menar Beckman. Det är enskilda boråsare förstås, och små föreningar som vill skapa något nytt för sina målgrupper, men också större organisationer som vill lyfta sina verksamheter till en ny nivå.

– Det fina är att det är nya typer av samverkan vi ser.

– De sju häradernas historiska förening, till exempel, samverkar med Hemgården, Västarvet, Textilmuseet, IF Elfsborg och andra för att göra hela året till ett år som handlar om historia, det är deras infallsvinkel. Det kommer att ske i form av nedslag i sju historiska perioder som belyser Borås historia på olika sätt, från knalle och industri till idrott.

– Eller när föreningslivet går samman med aktörer i näringsliv och besöksnäring, för då paketeras saker på ett nytt sätt. Föreningen Konstliv Sjuhärad går samman med restaurangverksamheten i Orangeriet för att hitta bredare publik och nya former för sina verksamheter. Utställningar i kombination med konstnärsamtal och menyer inspirerade av konst. Att avnjutas hemma digitalt, eller på plats.

Fredrik Beckman tror att detta och en hel del av övriga arrangemang kommer att leva vidare åren efter jubileet. Så vad är det vi firar egentligen?

– Ett enkelt svar är att vi firar Borås födelsedag. Det är lika mycket värt som när en person fyller 50. Men det är också ett tillfälle att stanna upp och titta på vem jag blivit och hur jag blivit den jag är. Och, hur vill jag att min framtid ska se ut.

Det är både ett tillfälle att reflektera över vår historia och våra val – och ta avstamp mot framtiden, tycker Fredrik Beckman.

– Ansatsen är att vi ska lyfta oss framåt och känna stolthet. Syftet är att vi ska bli snyggare, modernare och i större kostym.

Är stolthet en viktig sak?

– Ja, men det är i lika hög grad entreprenörskap, framåtanda och glädje. Stolthet kan i varierande utsträckning vara positiv.

– Ta knallen till exempel. Vissa kan undra om vi verkligen ska prata om den gamla knallen. Men jag tycker knallen spelat och spelar stor roll i olika typer av mentalitet som finns i Borås, i synnerhet i ett näringslivsperspektiv, säger Fredrik Beckman.

– Vi har varit väldigt duktiga på en affärsmodell som vi inte förändrat – ”Jag har nånting du kan köpa av mig, och du behöver inte åka hit, för jag bär hem den till dig.” Det var knallens affärsmodell, det var postorderföretagens affärsmodell och det är e-handelns affärsmodell.

Den traditionen finns här och den förvaltas här, konstaterar Beckman. Hade vi varit en gammal köping hade vi inte varit en e-handelsstad, tror han.

Han pekar också på en tradition av att sluta upp kring frågor som är påtaglig.

– Man bestämmer sig för en sak och sluter upp kring idén. Det märks i arbetet med jubileet. Det märks också hur oängsligt folk ser på hur man kan gå in i arbetet för att tjäna på det, eftersom båda parter tjänar på det.

Fredrik Beckman har jobbat en hel del med sånt här, och vet vad han talar om. Han ser mycket lite av missunnsamhet. Och det är bra för Borås.

Coronapandemin kommer förstås att prägla firandet. Fredrik Beckman tvivlar inte på det. Men han ser också möjligheter.

– En boråsare jag mötte under finanskrisen 2008 sa till mig: ”Ja, vi kanske har en kris, men vi är boråsare så vi skiter i det.” Det är ett synsätt som går igen nu. Jag tycker det sätt som politik och förvaltningar slutit upp i den här krisen är typiskt boråsigt. Man fattade tidigt beslut om olika åtgärder för att stötta till exempel besöksnäringen. Det kanske inte var avgörande, men det skickade viktiga signaler.

– På motsvarande sätt tycker jag att det var modigt och smart av Borås politiker att snabbt besluta att inte ställa in eller skjuta fram 400-årsfirandet.

Inget kommer alltså att bli av på det sätt som man först tänkt. Istället bestämmer man sig för att också planera för hur aktiviteten kan genomföras om de restriktioner som råder nu också råder när den ska genomföras.

Då har man tänkt igenom en massa smarta idéer som kan användas oavsett hur det ser ut, tänker Fredrik Beckman. Att till exempel filma och sända digitalt, för att nå så många som möjligt.

– Min övertygelse är att innovation skapas på det sättet. Det kan ge oss en flygande start när vi vänder upp igen.

Vad kommer att hända på födelsedagen den 29 juni då?

– Den blir spektakulär. Det kommer att bli ett kalas som vi skapar gemensamt. Vi vill komma ifrån tanken att man ska komma hit och bli road. Istället, ”Kom hit och roa dig!”. Det är stor skillnad. Den tanken genomsyrar vårt sätt att tänka kring detta. Hellre ett gigantiskt knytkalas! Alla ska kunna attraheras, men alla är en krånglig målgrupp, därför ska vi skapa tillsammans.

– Vi hoppas förstås på kunglig närvaro också!

Ett viktigt inslag är 100-årsfirandet av demokratin. Hur det kommer att se ut är ännu oklart. Med tanke på det allvarliga smittläget måste arrangörerna tänka om kring de utställningar som planerats.

– Man brukar vid jubileum ofta uppmärksamma vad som 100 år senare hänt med de infrastruktursatsningar som gjordes. Tekniska landvinningar. Men man glömmer ofta att fundera över vad detta och alla de politiska beslut vi fattar spelar för roll för våra attityder och hur vi värderar dem. En film från 300-årsjubileet visar en brandkårsutryckning. Det kan man skratta åt. Men det man visar upp är starten på den moderna räddningstjänsten – och sen dess har vi inte heller haft några stora stadsbränder. Vårt sätt att se på säkerhet förändrades där.

Samma iakttagelse kan man göra om demokratin, menar Fredrik Beckman.

I en film från samma tid ser man människor med makt som i ett par minuter stiger ut ur rådhuset. Alla utom en har hög hatt. Och han som inte har hög hatt har plommonstop. Ingen har klänning. Kvinnor hade just fått rösträtt.

– Vad skulle de männen tänkt om jämställdhet om man frågat dem? Den kommande attitydförändringen kunde ingen föreställa sig.

Innan vi avslutar vill Fredrik Beckman lyfta fram värdet av den stadsutveckling som sker.

– Jag brukar tänka att det man kommer att prata om i framtiden, eller om 40 år, är de avgörande stora och visionära satsningar man nu gör. Jag hoppas att det kommer att vara den stora park som knyter samman våra gröna stråk och våra stadsdelar. Den som på ritbordet kallas superpark, eller Jubileumsparken.

– Det intressanta är att vi då är en storstad. Vi är det i och för sig redan nu, men då har vi fattat det också.

Fredrik Backman
Ikon: pratbubblor

Om du har frågor kontakta:

Senast ändrad:

Ändrad av:

Dela sidan: [2020-11-27] Så firar Borås

Facebooksymbol Twittersymbol LinkedInsymbol E-postsymbol