Stöd till föräldrar till barn med problematisk skolfrånvaro

Följande information vänder sig till dig som förälder till barn som går i skolan men som har en hög skolfrånvaro.

Ju mer en elev är i skolan desto större chans är det att hen når gymnasiebehörighet. Skolan är, näst efter familjen, den viktigaste institutionen för barn och unga från 6–18 år. Att gå klart skolan med fullständiga slutbetyg är en av de viktigaste faktorerna för att förebygga psykisk ohälsa och sociala svårigheter senare i livet.

Din roll som förälder

Mycket av det främjande skolnärvaroarbetet sker på skolan genom att skolpersonal arbetar för att ditt barn ska trivas och känna sig trygg i skolan. Som förälder kan du vara med och påverka ditt barns inställning till skolan och skapa förutsättningar för ditt barn att komma till skolan så förberedd som möjligt. Det kan du göra genom att:

• Förmedla en positiv bild av skolan.
• Skapa goda rutiner och en bra dygnsrytm för ditt barn.
• Så enkla morgonrutiner som möjligt och gärna något som inkluderar aktiviteter som ditt barn tycker är lugnande.
• Intressera dig för barnets upplevelse av skolan som inte är kopplat till betyg och prestation, exempelvis lärande, kompisar och relation till skolpersonal.
• Uppmärksamma barnets framsteg och styrkor i hur (och att) skoluppgifter och läxor utförs istället för att fokusera på betyg. Uppmärksamma och intressera dig även för barnets framsteg och styrkor i hur hen samspelar med klasskamrater.

Stöd till föräldrar

Att vara i en situation där ens barn inte går i skolan upplevs ofta som en lång, lågintensiv kris som aldrig verkar vilja ta slut hur mycket man än försöker få det att fungera. Ofta känner man sig mycket ensam trots att många faktiskt är i en liknande situation. Det är viktigt att även du som förälder ser till att prioritera din egen hälsa. Det kan du göra genom att värna om din dygnsrytm, att ta dig tiden att träffa familj och vänner, utföra fysiska aktiviteter och saker som du tycker om. Det är också viktigt att du tar hjälp av ditt nätverk men även söker professionellt stöd till dig och ditt barn.

Det finns stöd att få genom kommunens serviceinsatser och närhälsan, som till exempel föräldrastödjande samtal hos Origo eller föräldragrupper hos anhörigstödet.

Origo samtalsstöd

Information och inbjudan till samtalsgrupper hos anhörigstödet

Om skolfrånvaro

Redan vid 10-20 procent skolfrånvaro ökar risken för negativa effekter på behörighet till gymnasiet, studieresultat och risk för ännu mer ökad skolfrånvaro. Giltig eller ogiltig frånvaro spelar ingen roll – effekten blir densamma. Om skolfrånvaron blir över 20 procent så ökar risken ännu mer för negativa effekter på skolgången.

Var uppmärksam

Vanliga tecken på det börjar uppstå problem med frånvaro är att barnet uttrycker negativa tankar eller känslor om skolan. Ibland kan det vara lite mer otydliga tecken som magont, huvudvärk eller att ditt barn ofta känner sig sjuk eller trött. Var också uppmärksam på mönster i frånvaron; om det är extra svårt för barnet att ta sig till skolan vissa dagar, vissa lektioner eller vissa perioder (exempelvis i samband med skolstart efter lov).

Be om hjälp och försök förstå orsaker

Om du märker att ditt barn börjar uppleva svårigheter att ta sig till, eller vara i, skolan är det viktigt försöka förstå ditt barns upplevelser och berätta för skolpersonal så fort som möjligt. De flesta barn vet om att skolan är viktig för framtiden men skolfrånvaron fyller ofta en funktion för barnet på kort sikt. Att inte gå till skolan gör att barnet kan undvika känslor av obehag kopplat till skolan och det är viktigt att försöka ta reda på vilka känslor barnet undviker. Exempel kan vara stress, olust, känsla av misslyckande eller oro för att hamna utanför kompisrelationer. Ibland kan orsakerna också vara kopplade till oro för någon i hemmet vilket kan göra att det känns svårt att gå hemifrån.

Vad är hjälpsamt?

Tips på vad du kan göra för att underlätta.

Samarbeta med skolan

Samarbeta med skolan och förmedla vad ditt barn upplever att hen behöver. Det underlättar för skolan att få så stor förståelse som möjligt för varför barnet undviker skolan. Eftersom orsakerna ofta är många när skolfrånvaron är omfattande är det viktigt att ni tillsammans med skolan försöker hitta anpassningar som sänker hindren och underlättar så mycket det går för att barnet ska börja närma sig skolan. Det blir också enklare för dig som förälder att förmedla en god bild av skolan och en tilltro till skolans förslag på åtgärder om du och ditt barn varit så delaktiga som det går i att finna lösningar.

Förutsägbarhet

Många barn behöver ha kontroll över hur dagen kommer att se ut. Öka förutsägbarheten i vardagen genom att berätta vad som kommer att hända och när. Testa gärna dagsscheman och veckoscheman som kan sättas upp på en vägg. Tydliggör till exempel morgonrutiner skriftligt eller med bildstöd som kan hittas på internet.
Ett tips är att använda sju frågor som förberedelse om barnet uppvisar motstånd till att göra något: vad ska jag göra, var, med vem, hur länge, vad behöver jag ha med, vad händer sedan och varför ska jag göra det? Det kan ge barn mer kontroll över en situation eller aktivitet som väntar.

Morgonrutiner

Skapa lugna morgonrutiner som innehåller: Hur barnet vaknar, hålltider för morgonsysslor samt goda kvällsrutiner. 

En meningsfull fritid

Att ha och utöva en fritidsaktivitet är något som kan uppmuntras till vid problematisk skolfrånvaro. Barn behöver aktiviteter utanför hemmet för att utvecklas på ett bra sätt – om det är svårigheter med skolan blir de andra aktiviteterna extra värdefulla – det ger möjlighet för barnet att bygga upp självkänsla och självförtroende som är värdefullt i arbetet med att närma sig skolan.

Skapa och bygg relation

Skapa och bygg relation till ditt barn gällande annat än skolarbete.

Kunskap om ångest och undvikandebeteenden

Ofta kan ångest ta sig fysiska uttryck som exempelvis magont, yrsel, trötthet och huvudvärk. Prata med ditt barn om de symtom ditt barn har och förklara att även om symtomen kan vara obehagliga, så är de inte farliga. När stress och oro uppstår har våra hjärnor en medfödd överlevnadsinstinkt att hitta en snabb väg att slippa detta obehag. Ett barn kan därför undvika situationer som upplevs stressfyllda - exempelvis idrott, prov eller presentationer inför klassen. Problemet är att undvikandebeteendet bara gör att obehaget försvinner för stunden, medan det långsiktigt kan få negativa konsekvenser. Barn gör val utifrån vad de känner och upplever här och nu. Hen kan börja undvika allt fler vardagssituationer och hemmet blir den enda plats där barnet upplever kontroll.

Skapa en plan för att gå tillbaka till skola efter långvarig frånvaro

• Överväg olika möjligheter kring hur en återkomst till skolan kan se ut (exempelvis närvara i skolan en begränsad tid, börja närvara vid favoritlektioner, börja med att närvara i alternativa lokaler på, eller i anslutning till, skolan).
• Förbered för en kravlös återgång till skolan där bara närvaron är det första steget – inte massa skoluppgifter.
• Samtala kring strategier som ditt barn kan använda sig av i skolan när det känns jobbigt och förankra med skolpersonal kring ”trygga platser” på skolan att kunna ta sig till.
• Inkludera lugnande aktiviteter.
• Hjälp ditt barn med att ha regelbunden kontakt med lärare och klasskamrater då de kan hjälpa till i återgången till skolan.
• Arbeta tillsammans med skolans personal för att ge ditt barn ett bra välkomnande i skolan.
• Ha en dialog med skola hur man kan underlätta för ditt barn gällande skoluppgifter.
• Uppmuntra till att ha andra mål utanför skolan som kan hjälpa till att bygga känsla av meningsfullhet.