Meny

Meny

Gässlösa – från utmark till modern blandstad

Inom en ganska snar framtid kommer Gässlösa att vara en ny stadsdel utmed Viskan, med bostäder, skola och serviceverksamheter. Den kommer att växa samman med Göta och Regementsstaden till en naturlig del av Borås utveckling söderut.

Det är en genomgripande förändring av ett område som i dag består av främst det gamla reningsverket från 1934 och småindustrier och handel i industribyggnader huvudsakligen uppförda från 1950-talet till 1970-talet. Ett industriområde i utkanten av staden, i grova drag beläget mellan Göta och Druvefors i norr, S:t Sigfrids griftegård och djursjukhuset i syd och Kristineberg och Dammsvedjan i öster.
– Det som en gång låg långt utanför staden har nu blivit centralt, säger stadsantikvarien Fredrik Hjelm. Expansionen har i stället skett på andra håll i kommunen, som Ramnaslätt, Viared och Kyllared.

Byn Gässlösa

Gässlösa var en gång en by. Den fanns åtminstone 1545, skriver Hasse Nilsson i sin bok Kristineberg – en stadsdel i Borås. Fyra gårdar, alla i dag borta. Namnet Gässlösa kan härröra från gäss som i gäster, eller från gäss som i get, beroende på hur gammalt namnet är, och där svävar man i ovisshet konstaterar Nilsson.

Flygbild över det lantliga Göta och Gässlösa, sannolikt
tagen 1927. Kamgarnsspinneriet Göta, uppfört 1889-1890, ligger där Viskan
meandrar genom landskapet. Senare rätades Viskans lopp ut så att den löpte
parallellt med Gässlösavägen.

Flygbild över det lantliga Göta och Gässlösa, sannolikt tagen 1927. Kamgarnsspinneriet Göta, uppfört 1889-1890, ligger där Viskan meandrar genom landskapet. Senare rätades Viskans lopp ut så att den löpte parallellt med Gässlösavägen.

Spinneri och läderfabrik

I detta lantliga läge, långt från stadsbebyggelsen, uppfördes 1889-1890 en anläggning för kamgarnsspinneri. Det var Kamgarnsspinneri AB Göta, senare en del av Göteborgskoncernen Gustaf Werner, som byggde upp en verksamhet kring två ångmaskiner i byggnader på fastigheten Silverpoppeln 4 vid Ålandsgatan och i förlängningen av Moldegatan. På 20-talet byggdes verksamheten ut och antalet arbetarbostäder utökades. Här fanns förstås också tjänstemannavillor. Silverpoppeln 4 med sitt klassiska sågtandstak är bara en av flera arkitektoniskt betydelsefulla byggnader som också rymmer stora kulturhistoriska värden.

Det skulle dröja till 1916 innan nästa industrietablering gjordes; i direkt anslutning till Viskan uppfördes byggnader för N H Ljungbergs Läderfabrik.

Sen hände inte så mycket mer av expansion förrän vid första halvan av 50-talet, då Viskans lopp ändrades och man på detta sätt skapade ny, central mark för vidare industrietableringar i området.

Fotografen
Frithiof Mörk är på plats när stora kulverten grävs ner vid Gässlösavägen år
1925. I bakgrunden Ljungbergs läderfabrik.

Fotografen Frithiof Mörk är på plats när stora kulverten grävs ner vid Gässlösavägen år 1925. I bakgrunden Ljungbergs läderfabrik.

Golfbana

Vi ska förstås inte glömma att nämna den golfbana, 9 hål, som på Gässlösa/Osdal anlades på 30-talet, efter initiativ av industrimannen Axel Bergengren. Marken fick man disponera genom ett avtal med regementschefen vid I 15 Axel von Arbin, som också gav kaptenen Erik Runfelt i uppgift att planera banan. 1933 bildades Borås golfklubb. Klubbhuset utgjordes av en utrangerad järnvägsvagn, som stadens trafikchef Hjalmar von Porat ställde till klubbens förfogande. Att han också var klubbmästare i golfklubbens styrelse underlättade sannolikt hanteringen. 1954 fick klubben en ny och hett eftertraktad 18-hålsbana söder om staden, i Östra Vik Kråkered. De två sista hålen stod klara för spel 1958.

Fler industrier etablerade sig

Vid ungefär samma tid uppfördes på Gässlösa nya byggnader för Medbergs AB mellan Ålandsgtan och Viskan. Företaget sålde byggnadsmaterial och järnartiklar. Byggnaderna övertogs av Beijer Byggmaterial på 60-talet. Också Silverpoppeln 31 bebyggdes vid ungefär samma tid, 1957-1966, för Bendor AB, en skruv- och metallfabrik. I kvarteret Vägtornet 3, uppfördes 1957-60, byggnader för Skånska Cementgjuteriet, som senare skulle bli Skanska. De profilstarka silosarna är byggda 1974 och 1981.

Så där kan man fortsätta ett tag till. Gässlösa är som sagt ett industriområde präglat av 50-, 60- och 70-talens industriella verksamheter. På 80-talet kompletterades en del av de senare etableringarna med nya utbyggnader.

De byggnadshistoriska uppgifterna här ovan är hämtade från sammanställningen Industribyggnader i Borås Stad (1996), baserad den gedigna inventering som av Textilmuseet och Älvsborgs länsmuseum gjordes under två perioder mellan 1987 och 1996. Borås Stads stadsantikvarie Fredrik Hjelm var för övrigt en av dokumentets huvudförfattare.
– Det har egentligen inte hänt så mycket sedan dess. Det har funnits en solid verksamhet som rullat på under de senaste 20 åren, medan fokus legat på annat. Men i takt med att staden växer ökar behovet av mark för bostäder, skolor och annat, säger Hjelm.

I kvarteret Vägtornet 3 pågår ännu
betongtillverkning, precis som när byggnaderna var nya runt 1957-60. Silosarna
byggdes senare, 1974 respektive 1981. Bild: Maria Fallbäck.

I kvarteret Vägtornet 3 pågår ännu betongtillverkning, precis som när byggnaderna var nya runt 1957-60. Silosarna byggdes senare, 1974 respektive 1981. Bild: Maria Fallbäck.

Nytt reningsverk ger plats

Det gamla avloppsreningsverket från 30-talet har nu ersatts av ett nytt och effektivt ute på Sobacken. Den befintliga anläggningen med ett fyrtiotal byggnader, bassänger, pumpstationer och annat, kommer att monteras ner för att lämna plats för den nya stadsdelen.

En ny pumpstation för att pumpa avloppsvatten till det nya verket på Sobacken byggs strax bortom det gamla reningsverket.

Nu görs en noggrann miljöinventering av området för att se vilka ämnen som kan ha spridit sig i mark och vatten under närmare 90 år. Innan till exempel nya bostäder byggs måste marken vara återställd och säker. Planen är att det arbetet ska vara klart 2021.

Senast ändrad: 2019-06-25 14.40

Ändrad av:

Dela sidan: Gässlösa – från utmark till modern blandstad

g q n C