Därför behövs parken

En linjär park krymper avstånden och möjliggör förtätning av Borås

Enligt utbyggnadsstrategin för Borås ska antalet bostäder öka i centrum, det innebär även att efterfrågan på närheten till allmän plats, parker och torg kommer att öka. En linjär park säkerställer att det behovet uppfylls och är på sikt en bättre lösning än att riva och ersätta befintliga kvarter i centrum med parker. Tillgången till fria ytor är en viktig faktor för att vi ska trivas och må bra i urbana miljöer. En sammanhängande linjär park som sträcker sig mellan två naturområden (Rya åsar i norr och Gässlösa i söder) möjliggör snabba, enkla och miljövänliga rörelsemönster genom stadsstrukturen. Borås utbyggnadsstrategi styr utvecklingen av den linjära parken genom staden. Nya förtätningsmöjligheter kommer att uppstå där sträckningen för parken säkras och förverkligas.

På de allmänna platserna sker stadens dagliga flöden, människor möts och umgås. Här sker handel och transporter och det går stundtals att få en glimt av stadens identitet. När Borås ska förtätas är det av vikt att göra rätt prioriteringar för att utveckla de platser som finns mellan huskropparna. Med förtätning menas antingen att mark som tidigare inte varit bebyggd tas i anspråk eller att äldre byggnader rivs och får ett nytt användningsområde. Genom att säkra och utveckla allmänna platser i samklang med förtätningsprocessen kommer den linjära parken att föda projekten och projekten att föda parken.

En linjär park utvecklar allmänt tillgängliga platser när staden växer och blir tätare. Genom att först bereda plats åt grön struktur och människors dagliga rörelsemönster visar kommunen var staden kan växa och utvecklas. Attraktiva lägen skapas genom att parken ansluter till kvarter och stadsdelar samt binder samman stadsstrukturen på ett för Borås, och till viss del Sverige, nytt sätt. Genom att binda samman flera stadsdelar av staden som i dagsläget är skilda från varandra syresätts stadsstrukturen. Den linjära parken kommer att bestå av stråk där människor kan färdas långsamt till fots eller på cykel. Långsammare rörelser ger liv och rörelse till fastigheternas första våningar.

En linjär parks främsta styrkor är att:

• Parken mynnar i två stora naturområden (norr och söder) som från centrum med lätthet nås med cykel på 15 minuter åt både norr och söder.
• Parken binder samman naturområden och kan fungera som viktig livsmiljö och spridningsväg genom ett urbant landskap och ge ökad biologisk mångfald i staden.
• Parken binder samman stadsdelarna Getängen, Norrby, Centrum, Druvefors, Göta och Gässlösa med lokaler för verksamheter, bostäder och service. På så vis aktiveras stadsdelarna. De ökar i status och blir på ett sätt en del av centrum i och med att tillgängligheten till de olika stadsdelarna ökar.
• Parken minskar och motverkar segregation genom att nya rörelsemönster skapas. Det raderar barriärer mellan stadsdelar som tidigare varit segregerade och befunnit sig på olika socioekonomiska nivåer.
• Parken korsar eller tangerar Viskan på flera punkter genom stadsväven. Det kommer att skapa intressanta noder med höga rekreativa värden. Några exempel på platser är Ekoplatsen vid Holmsgatan, Hallbergsplatsen strax norr om Stadsparken, Repslagaregatan i stadsdelen Getängen och Viskaslänten i stadsdelen Göta.

Topografin och barriärerna

Borås stadsstruktur är brokig, och på några platser dåligt sammanlänkad, med flera stora barriärer som delar staden och framförallt avskärmar centrum från väst, ost och åt syd.

Järnvägen runt Norrby, Kust till kustbanan som klyver Göta, Viskan som slingrar sig genom Gässlösa och Getängen är några tydliga exempel på barriärer. Barriärerna leder bland annat till att bilen fortsatt är ett attraktivare färdmedel för korta resor än vad cykeln eller bussen är.

En linjär park bryter stadsdelarnas isolering och ändrar de dagliga flödena genom staden. När nya platser aktiveras kommer upplevelsen av närhet inom Borås tätort att öka. Upplevelsen av närhet ökar i sin tur känslan av närvaro och trygghet. Genom god gestaltning av offentliga rum kan segregation byggas bort i ett längre tidsperspektiv.

Trygga och tillgängliga allmänna platser

Med allmän plats menas i detta stadsbyggnadsprogram mellanrummen mellan husen som av stadens invånare uppfattas som offentlig. Det innebär att det inte nödvändigtvis måste vara mark som i detaljplan har bestämmelsen park, natur, gata eller torg. Det måste inte heller vara mark ägd av kommunen utan även privata bostadsgårdar och förträdgårdar kan ingå. Tyngdpunkten ligger i att platsen gestaltas och formas för att alla ska vilja vistas där, för att på så vis bidra till den linjära parkens sammanlagda utbredning från norr till söder.

Att få känna sig trygg på allmän plats ska vara en rättighet för alla. Den linjära parkens popularitet ökar genom god gestaltning, säkra passager för gående och cyklister i förhållande till andra trafikslag, närheten till kommunal och privat service och möjlighet att nå stora ytor för aktivitet och rörelse. En grön, linjär park förblir trygg och säker tack vare att den är rikligt befolkad och välbesökt.

Olika funktioner och miljöer blir en del av parken

Parken får olika funktion på olika delar och bidrar till sin omgivning på olika sätt beroende på plats och behov just där. Parken kan bli en öppen och tillgänglig konstutställning, förskolor och skolor kan använda parken som skolgård, restauranger och foodtrucks kan använda parken som matplats. På omvänt sätt kan befintliga funktioner och ytor införlivas eller skapas för att bli en del av parken.

Griftegårdar

Svenska kyrkan i Borås har sett att det finns intresse av att vistas och uppehålla sig på kyrko- och griftegårdar även utan att besöka en gravplats eller en intilliggande kyrka. Ett tydligt exempel på det är Brämhults kyrkogård som även har uppfört ett utegym och slingor för promenad och motion. Från centrum och söderut ligger Borås griftegårdar som på ett pärlband. Närmast centrum ligger Sankt Ansgars vid Stadsparken, efterföljt av Sankta Birgitta på Göta och Sankt Sigfrid på Gässlösa. Samtliga griftegårdar tangerar parkens sträckning och kommer kunna bidra med tillgängliga gröna miljöer för rekreation. Städer i Europa som har en högre densitet än vad Borås har använder flitigt kyrko- och griftegårdar som gröna och lättillgängliga offentliga miljöer. Självklart sker det med respekt för de som ligger begravda där och deras anhöriga. Ett bra exempel är Assistentens kyrkogård i Nørrebro, Köpenhamn som är öppen för allmänheten att cykla igenom eller dricka sitt medhavda kaffe i.

Skolgårdar, lekplatser och idrottsplatser

Invid parken i stadsdelen Norrby kommer det att uppföras en byggnad som innehåller både förskola och studentbostäder. Förskolans gård kommer till viss del att vara en del av parkens och allmänhetens lekplats. När Borås förtätas måste alla verksamheter kompromissa och vara delaktiga i ett större syfte, att skapa en hållbar, säker, attraktiv och närvarande miljö mellan husen.

I stadsdelen Göta ingår en större gräsyta som tidigare använts som fotbollsplan i parkens planerade sträckning. Ytor för spontan lek och rörelse är viktiga för att alla barn och unga ska få möjlighet till rörelse och motion. Forskning visar att lek- och idrottsplatser som utformas på ett sätt som talar till fantasin och leken snarare än till att utöva idrott gör att flickor blir mer delaktiga och att pojkar tenderar att dominera leken i mindre utsträckning.

Gestaltad livsmiljö

Boverket fick i maj 2018 i uppdrag av Sveriges riksdag att samordna politiken, bevaka utvecklingen, höja kompetensen och vägleda bland annat kommuner i hur framtidens mellanrum mellan husen i staden formas och utvecklas. I svenska städer ska vi bli bättre på att lyfta fram arkitekturens, formens och designens roll i samhället. Med gestaltad livsmiljö menas förenklat allting som finns runt omkring oss: offentliga byggnader och bostadshus, men också det offentliga rummet så som parker, gator och torg. Målet för uppdraget är:

"Gestaltad livsmiljö - arkitektur, form, design, offentlig konst och kulturarv - ska bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle där alla ska få möjlighet att påverka vår gemensamma miljö."

Hur påverkar byggnader stadens mellanrum och var slutar egentligen dess gränser? Vad mer än trafiken påverkar hur stadens gatunät är utformat och hur utformas ett torg för framtidens behov i en stad? Arkitektur, form och design påverkar våra liv och vår vardag - hur vi uppfattar varandra och oss själva, hur vi samarbetar och lever våra liv tillsammans. Genom god gestaltad livsmiljö kan vi förändra vår vardag och kanske även vår omvärld till det bättre.

Parkens möte med urbana stråk

Urbana stråk är utvecklingsstråk där ny bebyggelse och andra åtgärder särskilt bör främjas. Parken skapar höga värden för boråsaren på liknande sätt som de urbana stråken - där fokus dock ligger på god kommunikation, livliga bottenvåningar och känslan av att vara en del av stadens puls. Parken sträcker sig parallellt mellan de urbana stråken och i snittet från urbant stråk till urbant stråk blir det tydligt att fokus ligger på ett lägre tempo. Det går i linje med gällande översiktsplan, Borås utbyggnadsstrategi samt visionen för Borås 2025 att identifiera och aktivera de noder och stråk i vår stad som har den potentialen. Möjligheten till rörelse i staden utökas. Det är aldrig svårt att ta sig från en del av staden till en annan - via de urbana stråken - eller via parken.

Park och natur som attraktiv granne

Bland de senaste 25 årens nyetableringar i Borås lyfts allt som ofta en närhet till gröna miljöer fram för rekreation, rörelse och möten. Det tycks finnas flera synergieffekter mellan byggnation och grönska. Både befintliga och nybyggda byggnaders närhet till grön allmän plats verkar ge ett ökat fastighetsvärde. Det finns flera exempel på projekt inom kommunen där ett tungt försäljningsargument är eller har varit närheten till park, natur och rekreation.

Redan byggda projekt är till exempel Hestra Parkstad, Trädgårdsstaden Hestra och Regementsstaden. Projekt i planeringsfasen är exempelvis Tosseryd och Hulta Ängar. Ett internationellt känt exempel är High Line park i New York som i sig blev så attraktivt att även angränsande fastigheters attraktivitet och värde ökat snabbt.

Områdena där parken planeras, beslutas och byggs kommer möjliggöra för synergier enligt ovan. Genom att mellanrummen mellan husen prioriteras och säkras i ett första skede blir fastigheter som får möjlighet att angöra parken attraktivare och tryggare, och får i förlängningen ett ökat värde.

Parken renar luft, tar hand om vatten och lotsar djuren rätt

En grön parkmiljö ger människan en mängd gratis ekosystemtjänster. Förutom de ekosystemtjänster kopplade till hälsa, rekreation och upplevelser som parken bidrar med fungerar den dessutom som en viktig klimatmässig resurs. Genom smarta lösningar hjälper parken till där det behövs med att ta hand om stora mängder regnvatten och dagvatten. Parken kommer även att bidra till tjänster som till exempel pollinering och att med träd och annan växtlighet rena luften.

Parken kommer dessutom att i samspel med Viskan fungera som spridningsstråk för djur- och växtliv. Där byggnationen tillåts ta större plats intill Viskan fungerar parken som komplement och grön spridningskorridor, och vice versa. Parken ska inte ersätta de funktioner, både för rekreations- och naturvärden, som lyfts och premieras i Borås grönområdesplan. Istället ska parken vara ett komplement och en möjlighet att öka den totala ytan och kvaliteten på grönområden och stråk både för människor och djur i Borås.