Mellan åren 2002 - 2007 bedrev Kulturkontoret via dåvarande filmpedagog Mats T Olsson projektet Filmanimation i skolan. En uppsökande verksamhet med eget skapande som komplement till filmvisningarna på Skolbio, initierat av Ami Lööf och dåvarande kulturchefen Tommy Olsson.

Under projektet producerades hundratals filmer av barn och ungdomar i Borås Stad. Allt från tio sekunder till fem minuter långa. Allt från politiska ställningstaganden (medvetna eller omedvetna) till rena galenskaper. Allt från lärarstyrda pedagogiska filmer till ocensurerade fantasier.

Historik
Utgångspunkten till projektet var att Kulturkontoret i Borås via Skolbioverksamheten ville erbjuda möjligheten för Borås alla barn och ungdomar att prova på att göra animerad film. Möjligheten att få skapa, utifrån sin egen fantasi. Detta skulle bli ett komplement till Skolbiovisningarna på biograf Röda Kvarn och ett sätt för eleverna att gå från konsumenter till producenter. Från passiva till aktiva.

Dessutom är det en nyttig kunskap att lära sig konstruktionen bakom filmmediet, på flera plan. Det kritiska tänkandet ökar, och man lär sig se vad som ligger bakom olika sätt att framställa film på. Varför film ser ut som det gör, vilka känslor det framkallar osv. Tjänsten skulle vara gratis och det skulle vara en uppsökande verksamhet. Ett annat mål var att alla skulle kunna få ta del av sina filmer. Dels genom att anordna en Animationsfilmfestival på Borås Bio Röda Kvarn, men också utnyttja ny teknik för att tillhandahålla samtliga filmer på VHS och DVD. Detta har också genomförts, och varje termins filmer finns samlade på båda dessa format.

Animerad film har också många fördelar gentemot vanlig spelfilm. Allt går att realisera, det enda man behöver är ju egentligen penna, papper och sax — och lite tålamod. Man kan göra filmen på egen hand eller flera stycken. Ålder är i det närmaste ovidkommande. Man behöver knappt ens kunna rita. Och ändå får man en god helhetsinblick av hela produktionen av ett filmprojekt, om än i liten skala. Från idé till manus, bildmanus, filmning och ljudläggning. Samt dessutom indirekta lärdomar som att samarbeta och kompromissa.

Animationsprojektet var till för alla, oavsett ålder, kön eller bakgrund. Den yngsta filmregissören var 5-6 år och den äldsta 57. Filmanimation är således ett enkelt, snabbt och mycket demokratiskt sätt att förverkliga sina idéer på film.

Analys
Filmerna är på många sätt en ocensurerad samtidsblick, och även en ocensurerad inblick i vad som rör sig i tankarna hos ett barn eller en ungdom under en viss tid i livet. Ibland väl dolt bland blod som sprutar och kroppsdelar som rycks av. Ibland mer uppenbart i såväl handling som uttryckssätt.

Under 2002, till exempel, blev terroristattacker mot skyskrapor, World Trade Center, Usama bin Laden och George W Bush ständigt återkommande inslag. I den rekordlånga (7 minuter!) Karate Boy vs the Jihad, gjord av två dåvarande sjundeklassare på Engelbrektsskolan under ledning av bildläraren P K Mahanandia, skulle den muskulöse superhjälten Karate Jim på egen hand göra världen säker från terrorister. Blodet sprutade och (humoristiskt) våld var en ständig del av filmen. Men det var lätt att utläsa många influenser av det rådande politiska klimatet, med skjutjärnsretorik och USA´s utbasunerade övertro på sin egna militära styrka. Dessutom slutar filmens jakt på terrorister med att Bush själv blir terrorist, vilket tyder på en insiktsfull bild av världspolitiskt agerande hos dessa två unga nyblivna tonåringar.

Under 2003 var tonen i just detta ämne något försonligare. Bland annat gjorde en grupp från Sandaredsskolan Usama och Bush, om hur Usama och Bush förlåter varandra, skakar hand och blir såta vänner.

2004 hade vindarna vänt ännu mer, och Bush fick anta skurkrollen med USA som en krigshetsarnation. I Förändring (Filmanimation i Skolan VT04), gjord av tre killar på Montessoriskolan Malmen, tog till exempel USA hem alla sina trupper runtom i världen vilket i sin tur gjorde att det blev fred i resten av världen.

Men innehållet är givetvis inte bara politiskt. I den ambitiösa Ali, Johan och Marieke (Filmanimation i Skolan VT04) av Klass 7b på den förortssituerade Bodaskolan var det vänskap och relationsproblem som utgjorde handlingen. Man märkte också tydligt vad som upptog dessa ungdomars vanor och tankar. Det var bio, McDonalds och relationer som kretsade i huvudet på dem. Även sättet att uppträda respektfullt, och man fick snabbt lära sig att man inte snodde någon annans tjej och definitivt inte förolämpade hans mamma utan hårda konsekvenser.

Skillnaden i innehåll kunde också ibland ses mellan olika typer av skolor. På Montessoriskolan Malmen, som är en privatskola, hette en film Jean-Claude och depressionen (Filmanimation i Skolan VT04) och handlade om en deprimerad konstnär. Ett ämnesval som tett sig ganska osannolikt på många andra skolor.

När det gäller genusperspektiv så kan man ofta se att filmerna följer ett liknande upplägg oavsett kön. Det har till exempel inte funnits någon självklar uppdelning mellan "snälla tjejfilmer" och "våldsamma killfilmer", som många kanske något fördomsfullt skulle kunna tro. Se Tragiska Vänner (Filmanimation i Skolan HT03), gjord av fyra tjejer i 5:an, som exempel på detta. I stort upplever jag annars att intresse, ämnesval, engagemang och kunnande är relativt jämnt fördelat mellan könen.

Animationsfilmfestivalen 2002 (27/11 2002)
Ganska ambitiöst valde vi att omedelbart ha som mål att kunna visa samtliga filmer gjorda under filmanimationens första år på en liten filmfestival på Borås Bio Röda Kvarn. Vi ville helt enkelt få barn och ungdomar från olika skolor och samhällsklasser att mötas med filmanimationen som gemensam grund. Vi ville också erbjuda möjligheten för alla att få se sina filmer på stor bioduk.

Festivalen genomfördes också, trots en del initiala problem med den inhyrda projektorn som inte ville starta (då en skicklig Ami gick upp på scen och höll igång den förväntansfulla publiken medan vi tekniker svettades med att få igång utrustningen). En timslång visningen som kantades av skratt och stolt igenkänning.

Integrationsprojekt

Ett speciellt projekt som gjorts med animationen som hjälp är det så kallade Integrationsprojektet som bedrevs av Gun-Britt Bjursell på Fjärdingskolan i Borås. Ett projekt som genomfördes både under Våren 2004 och under hösten/vintern 2005. Barn och föräldrar från andra kulturer fick möjlighet att mötas genom animationen, där filmens närmast universella bildspråk fick deltagarna att arbeta över språkgränserna.

Här följer en kort redogörelse av ansvarig lärare på Fjärdingskolan, Gun-Britt Bjursell:

"På Fjärdingskolan bedrivs sedan ett par år tillbaka ett integrationsarbete där föräldrarna inbjuds till olika studiecirklar och aktiviteter. Vi har haft cirklar med följande innehåll:

- Föräldrar med kurdiska och albanska som modersmål har inbjudits till samtalskvällar med utgångspunkt från frågeställningar som berör dem som föräldrar och deras barn.
- Föräldrar och personal har lagat mat från deltagarnas olika länder.
- Föräldrar och barn har tillsammans fått prova på att göra animerad film. I detta arbete har vi fått hjälp av filmpedagog Mats T Olsson från Kulturkontoret.

Animering är något som både barn och vuxna tycker är roligt att arbeta med och som passar alla åldrar.

Målen för animeringscirklarna har varit:

- att arbeta för att relationerna mellan barn, föräldrar och skolans personal ska stärkas
- att arbeta för att nätverken kring barnen stärks
- att skapa intresse för animering

Genomförande

Vid det första tillfället kom Mats och visade filmer som våra elever producerat tidigare och vi berättade om cirkelns innehåll och uppläggning. Barnen och föräldrarna delade upp sig i grupper och började med att rita/skriva ett manus utifrån egna berättelser/sagor. De tillverkade sedan lerfigurer och annan rekvisita till filmerna. När varje grupp var klar med sitt bakgrundsmaterial gjordes animeringen. Varje grupp fick sin egen tid vid inspelningstillfället. De färdiga filmerna visades i barnens respektive klasser och de fick också låna hem dem att visa för familjemedlemmar.

I båda cirklarna har deltagarna kommit från flera olika länder. Romska familjer har funnits i båda. Flera pappor har kommit med sina barn och har varit mycket aktiva i arbetet trots att några av dem haft ringa kunskap i svenska språket. Alla har blivit inspirerade och varit nöjda med resultaten.

Jag tror att det är betydelsefullt att barn och föräldrar kan få komma till skolan och delta i aktiviteter där man kan göra roliga skaer tillsammans och där man också kan finna en aktivitet som man kan fortsätta att utveckla exempelvis på Kulturskolan.

041117
Gun-Britt Bjursell
Integrationslärare"

Kuriosa

Checklista vid filmanimationstillfällen
Animationskamera
Animationslåda
--
TV (för att koppla in kameran)
Förlängningssladd med förgreningsdosa
A3-Papper (i olika färger)
A4-Papper (i olika färger)
Pennor (i olika färger)
Saxar
Tejp
Häftmassa