Om Ramnaparken

Historik

Ramnaparken donerades till Borås stad 1906 av apotekare Hjalmar Lind. En gåva som boråsarna haft stor nytta och glädje av. De sju häradenas kulturhistoriska förening överförde sina samlingar 1912 till idrottsparken, som Ramnaparken då kallades. 1914 öppnades museiparken för allmänheten och har sedan dess vuxit sig allt större och värdefullare.

På dansbanan dansades till toner av mässingsorkesterns valstakter. En blomstersmyckad båt fraktade de festande folket över till festplatsen under stor glamma.

Mellan åren 1910-1915 arrenderade Hantverksföreningen Folkparken (Ramnaparken). Föreningen gjorde inte några större förtjänster men för folket gavs stora möjligheter till rekreation och nöjen. Till en paviljong, som uppfördes vid sekelskiftet, startades kaffeservering till vilken många boråsare sökte sig.

Från 1929 övertogs uteserveringen av Nils Nejdemark, som visste vad folk önskade i musikväg. Ramnaserveringen blev snabbt ett kärt utflyktsmål, där man kunde avnjuta en kopp kaffe till trevlig musik. Nils Nejdemark arrenderade parken 1929-1950. Den populära serveringen byggdes så småningom ut och kom att omfatta inte mindre än 1250 platser. Ramnaparken kunde därmed göra anspråk på att inneha Sveriges näst största uteservering, om inte rent av den största.
Här uppträdde och sjöng kända artister, exempelvis kan nämnas att Alice Babs fick här sitt genombrott. Andra kända var Margit Rosengren, Karl-Gerhard och Edvard Persson som etsade fast sina uppträdanden på boråsarnas näthinnor.

Ramnaparken har således betytt väldigt mycket för boråsarna under tidens lopp från sekelskiftet vad gäller idrott, hantverk, teater nöjen och sång, tillika andra begivenheter.

Minnessten

Vid denna plats restes på bekostnad av fabrikör Emil Rozéll ett minnesmärke över Ramnaparkens donator. Det utgöres av ett mäktigt stenblock, med en infälld i brons gjuten porträttrelief med inskriptionen: Hjalmar Lind *1/12 1843  = 13/10 1913. I stenen står också inhugget: Ramnaparkens donator. Minnesmärket invigdes söndagen den 13 juli 1941 - på samma dag som den nya torgbrunnen - av borgmästare C A Skoog.

År 1911 erhöll styrelsen för de sju häradenas kulturhistoriska förening tillstånd att bygga upp Kinnarumma gamla kyrka m fl. byggnader.

Fågelkolonin

Ramnasjöns fågelkoloni invigdes i september 1926. Idén till en fågelkoloni i Ramnasjön var inte särskilt gammal. Det var 1925 som ingenjör F Hjalmar Thorén tog initiativet till fågelkolonin. Det första arbetet var att gräva en kanal för att avskilja en del av norra stranden till en fågelö. Arbetet kostade 1800:- kr. För övriga arbeten med fågelkolonin, som uppsättning av staket, uppförande av fågelhus insamlades 2780 kronor. Dessutom skänktes visst material.
Hela det inhägnade området var på 1,8 hektar. För övrigt kan säga att fågelkolonin ser nästan exakt likadan ut idag som när den invigdes 1926.

År 2007 invigdes den upprustade fågelkolonin. Efter att staden år 2006 erhållit en generös gåva av Ingemar Thorén och Kerstin Avalder, båda barn till Fritz Hjalmar Thorén, kunde fågelkolonin rustas upp. Denna gåva har bekostat nya fågelhus och voljärer (stora burar), samt ett nytt vattenfall i nära anslutning till kolonin.

Ett sällskap för främjandet av fågelkolonin vid Ramnasjön bildades i februari 1927. Årsavgiften var 5 kronor och för ständigt medlemskap 50 kronor. Styrelsen bestod av följande herrar. Överste A E Uggla, doktor Gunnar Blomgren, överingenjör P H Spade och fabrikör Aron Berner. Till intendent valdes ingenjör F Hj Thorén  för det intresserade och energiska arbete han nedlagt för fågelkolonins tillkomst.

Förutom de fyra svanarna som var kolonins första invånare och en gåva av fabrikör och fru Aron Berner, planerades även inköp av flera fåglar bl. a tranor, brudänder, krickänder, vitkindade gäss och japansk svanhallsgäss.

Vid fågelkolonin restes en minnessten med Fritz Hjalmar Thoréns bild och texten: Natur- och djurskyddsvännen som grundade fågelkolonin.