Logotyp för Borås Stad
Logotyp för Borås Stad
Logotyp för Borås Stad

Tre förändringsprinciper mot våld

I det våldspreventiva arbetet utgår vi ifrån tre förändringsprinciper. Allt material och alla utbildningar vi håller utgår ifrån de tre principerna:

  • Öka medvetenheten om sambandet mellan lindrigt och grovt våld.
  • Öka medvetenheten som sambandet mellan destruktiva könsnormer och våld.
  • Öka kunskapen om och träna på att vara en aktiv åskådare som agerar mot lindrigt våld.

Sambandet mellan lindrigt och grovt våld

Den första förändringsprincipen handlar om att förstå sambandet mellan lindrigt och grovt våld. För att förstå detta måste vi först lära oss om vad våld är. Per Isdal, en norsk psykolog med stor erfarenhet av att möta med män med våldsproblem, beskriver våld såhär:

”Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra något den vill” (Per Isdal).

Citatet visar att det är den som blivit utsatt för våld som bestämmer om det är våld eller inte. Men om en person ofta blir utsatt för våld blir våldet normaliseras och känns som en del av vardagen. Därför måste många vet hur våld ser ut och kunna agera mot det.

Borås har en bred definition av våld. Våld är inte bara slag och sparkar utan även elaka kommentarer, taskiga skämt, blickar, nedvärderande bilder, hot och även rasistiska, sexistiska eller funkofobiska skämt.

För att förstå hur lindrigt våld hänger ihop med grovt våld använder vi en modell som kallas för Våldspyramiden. Den ser ut så här:

Våldspyramiden

Våldspyramiden visar hur det grova våldet, längst upp i pyramiden, har låg förekomst men högt erkännande. Många skulle säga att misshandel, övergrepp och våldtäkt är tydliga exempel på våld men det grova våldet händer inte lika ofta som det lindriga våldet. Det lindriga våldet, längst ner i våldspyramiden, har hög förekomst men lågt erkännande. Väldigt få skulle beskriva kränkande skämt eller att himla med ögonen som våld. För att förhindra det grova våldet att hända måste vi agera tidigt, mot det lindriga våldet. Tänk på det lindriga våldet som en vattenkran och det grova våldet är vattnet som rinner ut kranen. Ju mer vi öppnar kranen och tillåter lindriga former av våld desto mer grovt våld kommer kunna hända. Därför måste vi agera tidigt!

Destruktiva könsnormer och våld

Ju större ojämlikhet det finns i ett samhälle, desto mer våld. Och även tvärtom, ju mer jämlikhet, desto mindre våld. Därför är en viktig del i det våldspreventiva arbetet att prata om och uppmärksamma normer och förväntningar som skapar ojämlikhet som i sin tur leder till våld. Statistik från Brottsförebyggande rådet (2019) visar att män är överrepresenterade när det gäller grova våldsbrott, men att män är rädda för att bli utsatta för våld av andra män. Kvinnor blir mer utsatta för våld i hemmet av någon som de känner. Vi måste därför börja prata om machokultur och vilka förväntningar som samhället har på oss utifrån vårt kön och genus.

Killar växer ofta upp med en förväntan på sig att vara starka, inte visa känslor, inte prata om känslor och ta plats. Det kan i förlängningen leda till att lättare ta till våld eftersom killar ofta inte övas i att prata med varandra om jobbiga saker. Tjejer växer upp med en förväntan om att vara till lags, inte ta stor plats och inte säga emot. Personer som har transerfarenhet eller är icke-binära allt långt mer utsatta för våld mer än andra. Det gäller även personer med normbrytande funktionalitet. Därför måste vi prata om hur vi kan skapa ett mer jämlikt samhälle där alla får ta plats och kunna vara sig själva.

 

Bildbeskrivning av serieteckning

Bilden ovan är från en seriekampanj som En kommun fri från våld släppte våren 2019. Serien är skapad av Rebecca Karlsson och visar hur destruktiva könsnormer skadar och sätter förväntningar på killar om hur de ska vara.

 

Aktiv åskådare

I en våldssituation kan du välja att antingen vara en passiv eller en aktiv åskådare. När du är en passiv åskådare ser du våldet hända, men agerar inte. Om du däremot väljer att vara en aktiv åskådare gör du skillnad genom att ingripa och agera. Det finns flera olika sätt att ingripa på. Du kan göra det både före, under och efter du ser våldet hända. Före kan du agera genom att sätta upp tydliga förhållningssätt på arbetsplatsen eller skolan och du kan sprida kunskapen om vad våld är. Under våldet kan du agera genom att avleda uppmärksamheten, prata med den utsatta eller konfrontera förövaren. Efter våldet kan du ta hand om den utsatta eller ringa polisen. Här kommer några exempel:

  • Fråga hur människor runt dig mår om du misstänker att något är fel.
  • Avled uppmärksamheten och prata med den som blir utsatt för våldet utan att ge uppmärksamhet till förövaren.
  • Skapa nya mötesrutiner om du märker att någon inte har samma möjlighet att få ordet eller ta plats på arbetsplatsen.
  • Prata med den utsatta om att hen är viktig och att du såg vad som hände. Genom att sätta ord på våldet hjälper du den utsatta att förstå vad som hänt.
  • Låtsas känna den som blir utsatt för våld och ge hen en möjlighet att lämna situationen.
  • Prata med förövaren och förklara varför det är fel. Det är viktigt att komma ihåg att aldrig utsatta dig själv för fara. Då är det bättre att ringa polisen.
  • Gå fram till den som blir utsatt och fråga vad klockan är eller fråga efter vägen till närmaste café. Då ger du möjlighet för den utsatta att ta hjälp av dig eller gå därifrån.
  • Ta hjälp av person runt dig. Uppmärksamma det som händer och ta fokus från förövaren.
  • Distrahera förövaren genom att byta samtalsämne. Detta exempel fungerar ofta bra på släktmiddagar, fikarasten eller lunchen. Då visar du att det hen säger inte är okej men du ifrågasätter inte personen.
  • Ring polisen!

Senast ändrad: 2020-09-04 11.59

Ändrad av:

Dela sidan: Tre förändringsprinciper mot våld

Facebooksymbol Twittersymbol LinkedInsymbol E-postsymbol