Skogsskötsel i praktiken

Markberedning

Markberedning innebär att vi förbereder marken inför att nya träd ska växa. Med maskin flyttas det översta lagret av mossa, löv och barr undan så att den fasta jorden under kommer fram.

Det ger nya plantor bättre möjlighet att slå rot, ta upp vatten och näring och växa sig starka. Markberedning används där det behövs för att säkerställa att skogen kan återväxa efter avverkning.

Plantering

Plantering sker vanligtvis på våren eller hösten. Den görs manuellt med små plantor som redan har ett utvecklat rotsystem. I vissa fall behandlas plantorna för att minska risken för skador från vilt och insekter.

Att se till att ny skog växer upp efter avverkning är lagstadgat och regleras i Skogsvårdslagen.

Röjning

Röjning görs i ung skog, oftast när träden är cirka 2–5 meter höga. Då tar vi bort vissa träd så att de som lämnas kvar får mer ljus, utrymme och näring. Det gör att träden blir starkare, växer bättre och klarar snö och vind bättre längre fram.

Röjning utförs oftast manuellt med röjsåg. Om skogen inte röjs riskerar träden att bli klena och mer sårbara för skador, något vi vill undvika.

Riset lämnas kvar efter röjning

Efter en röjning låter vi grenar och toppar (riset) ligga kvar på marken. Det har flera fördelar så som att riset bryts ner med tiden och återför näring till marken. Till en början kan riset göra det svårare att ta sig fram, men efter några år har det förmultnat och marken blir lättare att gå på igen.

Vi skapar trivsamma tätortsnära skogar för dig att vistas i

Röjning bidrar också till ljusare och mer öppna skogar, vilket är extra viktigt i skogar nära tätorter. När vi röjer tar vi hänsyn till naturvärden genom att spara olika trädslag och ibland lämna känsliga områden helt orörda. På så sätt bevarar och utvecklar vi viktiga livsmiljöer för växter och djur.

Gallring

Gallring innebär att vi tar bort en del träd i en äldre skog, oftast när träden är omkring 12 meter höga eller mer. Syftet är att ta bort träd av sämre kvalitet och ge kvarvarande träd bättre möjligheter att växa sig starka och motståndskraftiga.

Vid en gallring tar vi vanligtvis bort cirka 20–30 procent av träden i området.

Alla träd gallras inte bort enbart utifrån produktion. Vissa träd sparas särskilt för naturvården, till exempel gamla, grova eller ihåliga träd som är viktiga för den biologiska mångfalden.

Gallring med maskin

De flesta gallringar utförs med skogsmaskiner, främst skördare och skotare. Det är skördarföraren som, utifrån planering och fastställd natur- och miljöhänsyn, väljer vilka träd som ska tas bort och vilka som ska stå kvar.

Inför gallringen planeras ett vägnät för att nå hela området och kunna transportera virket till bilväg. Vägarna placeras där marken bedöms tåla belastningen bäst, för att minska markpåverkan.

Dessa körvägar kan med tiden börja användas som stigar. Vid framtida gallringar vill vi i första hand använda samma stråk igen, eftersom det oftast är det mest skonsamma alternativet för marken.

Föryngringsavverkning

Föryngringsavverkning innebär att vi avverkar skog som har nått avverkningsmogen ålder enligt Skogsvårdslagen. Till skillnad från gallring tas då större delen av träden bort.

Efter en föryngringsavverkning är vi enligt lag skyldiga att se till att ny skog växer upp igen, antingen genom plantering eller naturlig föryngring.

Avverkar inte mer än nödvändigt

Som stor markägare planerar vi noggrant hur mycket skog som avverkas. Vi är restriktiva och tar hänsyn till betydligt mer än ekonomisk avkastning. Många skogsområden undantas helt från skogsbruk för att bevara biologisk mångfald och skapa värdefulla natur- och friluftsområden nära staden.

Tänk på säkerheten i skogen

När vi arbetar i skogen kan det vara svårt för oss att se er. Håll därför alltid ett säkert avstånd. Säkerhetsavståndet är 90 meter för motorsågsarbeten och skogsmaskiner.

Även på platser där vi inte arbetar är det viktigt att vara varsam. Virkesvältor och rotvältor kan vara farliga även om de ser stilla ut. Undvik att klättra eller vistas nära dem.

Visa hänsyn och följ eventuella skyltar på plats. Då kan skogen användas säkert för både besökare och de som arbetar där.

Tar hänsyn till natur- och kulturmiljön

Vid alla skogliga åtgärder tar vi hänsyn till:

• Naturmiljöer och känsliga livsmiljöer
• Kulturmiljöer och fornlämningar
• Spår, stigar och leder för friluftsliv

Vi lämnar död ved, sparar särskilt värdefulla träd och försöker minimera skador på mark och omgivning, även vid virkestransporter. Ibland behöver vi tillfälligt använda stigar eller leder för att kunna utföra skogsarbete, men vårt mål är att inte lämna körskador eller rishögar på platser där människor rör sig.

Askåterföring

Askåterföring innebär att aska från biobränsle sprids i skogen för att motverka försurning och återföra näringsämnen till marken. Askan kommer från förbränning av grenar och toppar. Spridningen sker maskinellt och askan kan ibland ses som små klumpar på marken.

Förvaltar skogsvägar

Borås Stad förvaltar ett omfattande nät av skogsbilvägar som används för skötsel av skogen. Det kommunala skogsbilvägnätet omfattar cirka 120 kilometer skogsbilvägar samt cirka 15 kilometer vägar med statligt stöd.

Skogsbilvägarna behövs för att vi ska kunna ta oss fram i skogen och genomföra skogliga åtgärder, till exempel vid gallring och avverkning, samt för att kunna transportera ut virke på ett säkert och effektivt sätt.

När vi utför åtgärder i skogen kan vi ibland behöva rusta upp en väg för att den ska klara tunga transporter. Det kan innebära att vägen förstärks med grövre material. Under en period kan vägen då upplevas som mindre bekväm att gå eller cykla på, men åtgärden är oftast tillfällig och görs för att minska risken för skador på både vägen och omgivande mark.