Tillgång till annans fastighet

Genom lantmäteriförrättningar kan du bilda flera olika typer av rättigheter som ger en person eller fastighet rätt att nyttja en del av en annan fastighet. Det vanligaste är servitut som är en rättighet för en fastighet att nyttja en del av en annan fastighet, exempelvis en väg eller brunn. Men det finns även andra rättigheter, såsom nyttjanderätt och ledningsrätt.

Servitut

Det finns två olika typer av servitut; officialservitut och avtalsservitut. Ett officialservitut bildas genom beslut från lantmäterimyndigheten och ett avtalsservitut bildas genom avtal mellan fastigheternas ägare.

Officialservitut

Ett officialservitut bildas i en lantmäteriförrättning och måste vara av "väsentlig betydelse" för förmånsfastigheten för att kunna bildas. Förmånsfastighet (även kallad härskande fastighet) är den fastighet som får rätt att använda en del av någon annans fastighet, medan lastfastigheten (även kallad tjänande fastighet) är den som upplåter en del av sin fastighet för någon annan.

Det är vanligt att officialservitut bildas i samband med någon annan åtgärd, exempelvis avstyckning eller fastighetsreglering. Officialservitut gäller för all framtid, men kan ändras eller upphävas i en lantmäteriförrättning.

Ansök om en lantmäteriförrättning

Avtalsservitut

Avtalsservitut skrivs mellan två fastighetsägare där den ena fastigheten får rätt att använda något specifikt på den andra fastigheten, exempelvis en väg eller brunn.

Avtalsservitutet gäller för all framtid om inte rättighetshavaren ansöker om att det ska tas bort.

Avtalsservitut gäller oavsett om det är inskrivet i fastighetsregistret eller inte, men genom att skriva in servitutet i registret så säkerställer du att framtida ägare har koll på vilka servitut som finns. För att skriva in ett avtalsservitut i fastighetsregistret ska du ansöka om inskrivning hos det statliga lantmäteriet via länken nedan:

Anök om inskrivning av avtalsservitut Länk till annan webbplats.

Ledningsrätt

En ledningsrätt ger den som äger en ledning, till exempel för el, vatten eller fiber, rätt att använda en del av någon annans fastighet. Det innebär oftast att ledningsägaren får anlägga, underhålla och förnya ledningen på området. Samtidigt begränsas fastighetsägaren i hur marken får användas. Det innebär oftast att den som äger ledningen har rätt att anlägga, bevara, underhålla och förnya ledningen på fastigheten. En ledningsrätt innehåller även begränsningar i fråga om hur fastighetsägaren får använda området.

Ledningsrätt bildas i en lantmäteriförrättning. Oftast ansöker ledningsägaren, och i många fall finns en överenskommelse mellan parterna. Om ni inte är överens kallar lantmäterimyndigheten till ett sammanträde för att diskutera ärendet och samla in synpunkter.

En ledningsrätt innebär ett intrång i fastighetsägarens äganderätt. Fastighetsägaren har därför rätt till ekonomisk kompensation. Är parterna inte överens om ersättningens storlek värderar vi på Lantmäterimyndigheten intrånget och beslutar om beloppet.

En ledningsrätt gäller för all framtid, men kan ändras eller upphävas i en lantmäteriförrättning.

Ansök om en lantmäteriförrättning