Borås Stad bemöter länsstyrelsens utredning – begär noll procent i ansvarsfrågan
Artikeln publicerades:
Kommunstyrelsen (KS) har beslutat att skicka ett formellt bemötande till Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Det handlar om länsstyrelsens reviderade utredning om vem som ska betala för framtida sanering av förorenade sediment i Djupasjön, Guttasjön och Rydboholmsdammarna i Viskan.
Den planerade saneringen uppskattas kosta mellan 800 miljoner och 1,2 miljarder kronor, och frågan om vem som ska bära kostnaderna är ännu inte avgjord.
Länsstyrelsens bedömning av ansvaret har förändrats flera gånger under projektets gång. I en ansvarsutredning från 2018 bedömdes Borås Stad och Borås Energi och Miljö ha ett ansvar på 25 procent. I en reviderad utredning 2024 ökade ansvaret till 42,4 procent. Efter att kommunen lämnat synpunkter tog länsstyrelsen fram en ny utredning under 2025, där vissa av stadens invändningar har beaktats. I den senaste bedömningen har ansvaret sänkts till 12,9 procent.
Den som förorenat bör betala
Men trots att ansvarsandelen har minskat anser Borås Stad att utredningen fortfarande innehåller betydande brister. Kommunen har därför, tillsammans med Borås Energi och Miljö, tagit fram ett nytt bemötande med juridiskt stöd.
Kommunens huvudargument är att ansvaret enligt miljöbalken ska kopplas till den som faktiskt orsakat föroreningen. De ämnen som finns i sedimenten, till exempel metaller, dioxiner och PFAS, har enligt Borås Stad inte uppstått i reningsverkets verksamhet utan har tillförts via utsläpp från olika industrier och andra verksamheter. Reningsverket har enligt kommunen varken haft möjlighet att förhindra utsläppen eller tekniska förutsättningar att rena dessa ämnen.
Ansvar jämkas till noll
Borås Stad menar också att ansvarsutredningen riskerar att lägga kostnader på offentliga aktörer i stället för på de verksamheter som faktiskt orsakat föroreningarna. Kommunen anser därför att det ansvar som tillskrivits Borås Stad och Borås Energi och Miljö bör jämkas till noll.
Samtidigt betonar kommunen att man är positiv till att Viskan saneras. Men för att processen ska vara rättssäker måste ansvaret enligt Borås Stad fastställas på korrekt juridisk grund och i enlighet med principen att förorenaren ska betala.
Om de verkliga förorenarna inte längre kan hållas ansvariga menar kommunen att åtgärderna i stället bör finansieras genom statliga bidrag.
Vad händer nu?
– Nästa steg är att länsstyrelsen analyserar de bemötanden som har inkommit från de aktörer som berörs av ansvarsutredningen, däribland Borås Stad och Borås Energi och Miljö, beskriver Sara Florén, projektledare i Borås Stad.
– Länsstyrelsen kan därefter välja att justera ansvarsutredningen ytterligare eller göra bedömningen att den nuvarande utredningen ska ligga fast.
Hon har fått information om att länsstyrelsen kommer att begära att berörda parter genomför kompletterande undersökningar och slutför den åtgärdsförberedande fasen i projektet. När denna begäran kommer får Borås Stad ta ställning till hur man ska agera vidare.
Vad innebär det här för den planerade saneringen av Viskan – hur långt kan det dröja innan arbetet kan påbörjas?
– Det finns en risk för försening i projektet, säger Sara Florén. Så länge ansvarsfrågan inte är slutligt klarlagd och accepterad av berörda parter kan det påverka hur arbetet går vidare. I dagsläget går det dock inte att säga hur stor en eventuell försening kan bli.
Kommer det här att påverka det pågående pilotprojektet (2026–2030) med tunnskiktsövertäckning som en alternativ metod för att sanera miljögifter i bottensediment?
– Nej, den aktuella ansvarsfrågan påverkar inte den finansiering som redan har beviljats för pilotprojektet för tunnskiktstäckning. Det finansieras genom olika bidrag från Naturvårdsverket för specifika delar av arbetet, förklarar Sara Florén.

Mer om
Om du har frågor kontakta:
E-post:
Telefon:
Ändrad av: