Viskan i Borås historia

Viskan är 142 kilometer lång och rinner från sjön Tolken (228 meter över havet) väster om Ulricehamn, ut i Öresjö och fortsätter genom Borås på sin väg genom Marks kommun och mynnar slutligen i Klosterfjorden i Halland, strax norr om Varberg.

Viskan har varit en livsnerv och en förutsättning för de människor som genom historien levt i dess närhet. Så är det fortfarande. Men efter flera hundra år då vi tagit Viskan för självklar, förstår vi i dag att vi behöver vara varsamma med våra vattendrag. I dag vill många människor bo nära vattnet, vistas nära vattnet, kanske vistas i vattnet.

Förorenat vattendrag

Men Viskan är ett förorenat vattendrag. Vi bär en miljöskuld från äldre tider, som måste betalas. En sanering måste göras.

Zink, koppar, bly, krom och dioxiner och andra farliga gifter finns i stora mängder i Viskans bottensediment. Det är framförallt föroreningar från den gamla textilindustrin som under 1900-talet satte sig i bottnarna i Viskan och vattendragen nedströms Borås, som Djupasjön, Guttasjön och Rydboholmsdammarna.

Beräkningar pekar på att det till exempel kan finnas så mycket som 30 ton krom och 250 kilo kvicksilver i dessa bottnar.

Hur gick det till?

Redan på 1500-talet fick det grova ylletyget vadmal ekonomisk betydelse, liksom tuskaftsväven lärft. I Borås inrättades färgerier, som var en viktig förädlingsindustri. Söder om Borås växte den så kallade förläggarverksamheten fram, där handlare försåg väverskor ute i bygderna med råvara – ull och garn – för att sedan överta den färdiga produkten – tyger, vadmal, strumpor och annat, för vidare försäljning.

1834 startades Sveriges första mekaniska bomullsväveri i Rydboholm, sydväst om Borås. Snart startade det första väveriet också i Borås. Denna framväxt bidrog i hög grad till att Borås sköt fart

Mellan 1815 och 1860 ökade befolkningen i raketfart, från cirka 1 700 invånare till närmare 3 000. Vid sekelskiftet bodde det över 15 000 människor i stan. Nu fanns här arbetskraft och kunskaper som lockade ny industri till Borås, och ända in på 1960-talet sysselsatte textil- och konfektionsindustrin två av tre industriarbetare.

Viskans flöde var en helt avgörande faktor för denna expansion. Utan vatten ingen textilindustri.

Det skulle dröja innan man insåg att det orenade vatten från processerna som släpptes ut i Viskan också innehöll gifter. Sedan 1908 har det varit känt att Viskans vatten är förorenat och har påverkat fiskbeståndet.

Föroreningarna kom inte bara från textilindustrin, utan också från verkstadsindustrin, som först på 1970-talet anslöts till Gässlösa avloppsreningsverk. Också det renade avloppsvattnet från avloppsreningsverket innehöll föreningar.

Kort sagt: Från 1800-talets mitt fick Viskan ta emot allt avloppsvatten från industrier och hushåll fram till dess att hushåll och industrier hade anslutits till Gässlösa avloppsreningsverk.

Inte så konstigt då att Viskan ofta skimrade i alla regnbågens färger.