De odlar tillsammans i Sparsör

I Sparsör finns en förening med odlare.
De bildade föreningen och började odla för fem år sedan
med hjälp av ett ekonomiskt bidrag från Borås Stad.

Det är dags att skörda årets första potatis.
Odlarna i Sparsör tycker att det ska bli spännande att se
om potatisarna blir bra i år.
De odlar en mjölig sorts potatis som heter Carolus,
och blir både glada och lättade när de ser
att potatisarna är stora och friska.

I grönsakslandet växer det även röd spetskål och broccoli.
Och så plantor med bönor, som slingrar sig upp längs en pinne.
Åsa Haggren, som startade odlarföreningen,
säger att det känns väldigt meningsfullt
– både att odla mat och att göra det tillsammans med andra.

Det är fem familjer i odlarföreningen.
De hyr en bit mark av Borås Stad,
där de odlar många olika grönsaker och kryddor.
Odlarna vill prova att odla en massa olika saker.
De odlar bland annat sallad, tomater, bönor, gräslök,
persilja, selleri, lök och morötter.
De odlar också mycket kål av olika slag.
Kål håller länge och innehåller mycket C-vitamin.
Åsa berättar att de dessutom odlar solrosor i år,
och att barnen som går på en förskola i närheten sköter solrosorna.

Odlarna börjar planera nästa års odling redan i november.
Då beställer de nya, spännande fröer.
Tidigt på året börjar de för-odla inomhus i krukor.
Det gör man för att plantorna ska hinna växa till sig lite
innan man planterar dem utomhus på våren.

De fem familjerna lagar och äter grönsakerna de odlar.
De fryser också in grönsaker eller torkar dem,
så att de kan äta sina grönsaker på vintern också.
Ibland odlar de mer grönsaker än vad de behöver.
Då säljer de kassar med grönsaker
till personer som kommer förbi odlingen.
Nästintill alla grönsaker som de fem familjerna äter
under sommaren och hösten har de odlat själva, berättar Åsa stolt.
Samma med all lök och vitlök som de äter.

Åsa kom på idén att starta en förening för odlare
när hon gick en kurs i att odla sin egen mat.
Kursen var på Fristad Folkhögskola.
Efter att Åsa gått kursen såg hon en annons i Borås Tidning.
Där stod det att man kan söka bidrag från Borås Stad
för att starta en förening för odlare.
Så det gjorde hon.

Svårt att odla i början – men värt det!

Åsa tyckte att det var lite svårt i början,
trots att hon varit med i föreningar förut.
Men nu, när föreningen finns,
tycker hon att odlingen är bra på flera sätt
– inte enbart för att hon och de andra odlar sin mat.

”Vi har fått en fin gemenskap i vår förening”, säger Åsa,
och berättar att hon och de andra i föreningen
även lär känna andra odlare, runt om i Borås.
Många som bor i Sparsör går förbi och pratar med odlarna.
Det tycker Åsa är väldigt trevligt.

Tålamod är viktigt för att få till en bra skörd

Odlarna i föreningen har lagt många timmar på sitt arbete
med att rensa, gödsla och göra i ordning marken.
Från början var det bara en åker där det växte gräs.
Så de första åren blev det inte så mycket att skörda.
Men nu, när de har arbetat med att förbättra jorden,
så är den mycket bättre att odla i.

Odlarna planerar att sätta upp ett staket runt odlingen
för att stoppa vildsvin och rådjur från att ta sig in
och äta upp grönsakerna.

Det gäller att ha tålamod när man odlar,
så blir det bra resultat efter ett tag.
Åsa visar med krattan hur bra jorden är nu.
Hon berättar att den är lätt att jobba med
och ger mycket skörd.

Odlingar skapar trygghet och gemenskap

Naia Caldas Perez är 4 år och springer runt i gångarna i odlingen.
Naia smakar på en tomat – det är hennes bästa grönsak.
Det är tydligt att odling är bra för människor.
Det handlar inte bara om att spara pengar
och att ta hand om naturen.
Det handlar också om gemenskap
och att hela området blir tryggare
när människor är ute och odlar.

Odlingen i Sparsör har blivit en viktig del av miljön
för människorna som bor i närheten.
Lite på samma sätt som Stadsparken är en viktig del av miljön
för människorna som bor i Borås centrum.
Åsa vill gärna att fler boråsare ska börja odla där de bor.
Varje gång hon går förbi en stor gräsmatta
fantiserar hon om allt som kunde växa där istället.
Kanske kan kommunen starta en stor fruktodling där?