Partiklar (PM10 och PM2,5)

Miljökvalitetsmålet, Frisk luft, är ett av Sveriges 16 nationella mål. Målet för frisk luft lyder: Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas.

Borås klarar inte miljökvalitetsmålet för PM10, som är satt till 15 µg/m³ (µg/m³ = mikrogram per kubikmeter luft) i årsmedelvärde. År 2024 var årsmedelvärdet i Borås 19 µg/m³. Däremot klarar Borås miljökvalitetsnormen (se förklaring längre ner i texten) för partiklar (PM10), där gränsen är satt till 40 µg/m³ i årsmedelvärde.

Varför blir resultaten som de blir? Antalet fordon som transporterar sig runt Borås fortsätter öka, och den stora bidragande orsaken till partiklar i gatumiljö är slitaget mellan fordonsdäck och asfalt. Är det lite nederbörd på senvintern gör det att vinterns samlade slitagepartiklar lättare virvlar runt i luften istället för att sköljas bort med regnet.

Nederbördsmängden i form av regn och snö över ett helår påverkar i hög grad partikelhalterna. En generell regel är att regnigt väder innebär färre partiklar i luften, jämfört med soligt väder. Av den anledningen följs faktorer som nederbörd över helår upp så att det kan tas i beaktande vid utvärderingen av luftkvalitén. Även vindriktning och styrka på vinden i mätområdet är en faktor som följs upp när luftkvaliteten ska analyseras. Anledningen är att Sverige även får in luftföroreningar, transporterat hit med vinden, från övriga Europa.

Under 2024 var årsmedelvärdet 19 µg/m³ för PM10 och 6 dygn var över miljökvalitetsnormen på 50 µg/m³ i dygnsmedelvärde. Miljökvalitetsnormen får överskridas högst 35 gånger över ett år. Under 2024 överskrids nedre utvärderingströskeln i Borås för dygnsmedelvärde 71 gånger. Nedre utvärderinsgtröskeln för överskridande av 25 µg/m³ i dygnsmedelvärde är satt till högst 35 tillfällen, så tröskeln har följaktligen överskridits under 2023. Konsekvensen är fortsatt luftövervakning med en fast mätstation i Borås.

Luftrapporten finns i sin helhet att läsa i Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2024 pdf, 1.7 MB, öppnas i nytt fönster..

Miljökvalitetsnormen, MKN, är ett minsta krav på EU-nivå som ska följas. I förhållande till Sveriges miljökvalitetsmål så är kraven i miljökvalitetsnormen betydligt enklare att uppfylla. Skulle miljökvalitetsnormen överskridas kan det innebära krav på att sätta upp en åtgärdsplan som bland annat kan få konsekvenser stadsplaneringen.

Det är Naturvårdsverket, en av Sveriges myndigheter, som följer upp luftkvalitén i Sverige och också följer upp eventuella åtgärdsplaner i kommunerna. Naturvårdsverket är också ansvariga för att rapportera resultaten av Sveriges luftkvalitet till EU.

Det finns ingen snabb lösning för att minska partikelhalterna, utan det behöver arbetas på flera plan. Enkla dellösningar är att till exempel att öka frekvensen av gatusopningen och använda sig av dammbindningsmedel under senvintern, då halterna av partiklar i luften i regel är som högst. En annan åtgärd som också skulle få synbara effekter är att minska användningen av dubbdäck på fordonen. Dubbdäck ökar slitaget på vägarna vilket och bidrar till ökade partikelhalter i luften. Ökad tillgång till kollektivtrafik, cykelvägar, bilpooler och färre bilparkeringar i stadsmiljön är också möjliga alternativ för att minska beroendet av biltransporter. Om bilen i större utsträckning bara används när det är ett måste, så skulle det sannolikt bli färre biltransporter vilket i sin tur skulle leda till minskade halter av partiklar.

Statistik från Trafikverket visar att varannan bilresa som svenskarna genomför är under en sträcka av fem kilometer, en sträcka som för de flesta är fullt möjligt att transportera sig med till exempel buss eller cykel. Annan statistik från Trafikverket visar att det i genomsnitt sitter 1,2 personer per fordon, vilket också signalerar en stor förbättringspontential i resandet.