Kvävedioxid

Om kvävedioxid

Kvävedioxid är en rödbrun gas med skarp, stickande lukt, som påverkar hälsan negativt och bidrar till försurning och övergödning av marker och vattendrag. Kvävedioxid kommer till största delen från bilavgaser (60 till 70 procent). All förbränning bildar dock kvävedioxider, liksom en del industriprocesser. Katalytisk avgasrening minskar halterna från den enskilda bilen med cirka 80 procent. Kvävedioxid är en skadlig förorening i sig, men kvävedioxid är även en viktig markör för andra föroreningar från förbränning.

Ungefär tre procent av Sveriges befolkning utsätts för halter som överskrider gränsvärdet, det sker främst i direkt anslutning till stora trafikleder. Långtidsexponering kan ge huvudvärk, ökad infektionskänslighet och andningsbesvär.

Under februari månad 2012 mättes halten kvävedioxid på 48 olika platser runt om i Borås. Det har gjorts fyra gånger tidigare och är en indikation på hur halterna ökar eller minskar. Resultatet går att läsa i rapporten Luftmätningar av NO2 i Borås, februari 2012. Pdf, 1.8 MB.

Miljökvalitetsnorm

Hur är det ställt med luften avseende kvävedioxid i Borås?

Borås hade under 2022 ett årsmedelvärde av kvävedioxid på 18 µg/m³, vilket är under miljökvalitetsnormen (minsta krav från EU som måste uppfyllas) som är satt till 40 µg/m³ (µg/m³ = mikrogram per kubikmeter).

Miljömålet, Frisk luft, är ett av Sveriges 16 nationella mål. Målet för Frisk luft lyder: Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas.

Miljömålet för kvävedioxid är satt till 20 µg/m³ i årsmedelvärde, ett mål som Borås klarar under år 2022. Mellan 2012 och 2022 (mätår på Kungsgatan, Borås) har i regel miljömålet för kvävedioxid (årsmedelvärdet) överskridits. Undantaget är år 2020 som i hög grad präglades av covid-19, konsekvensen vart bland annat att resandet minskade i samhället och att utsläppen av kvävedioxid blev lägre. Under 2020 förbättrades inte bara luften i Borås, det var ett globalt fenomen att luften i många städer runt om i världen blev renare. Att Borås klarar miljökvalitetsmålet för frisk luft gällande årsmedelvärde för kvävedioxid år 2022 är överraskande. Faktorer som eventuellt kan spela in är väderfaktorer (mild vinter till exempel) och fortsatt utveckling av bättre förbränningsmotorer och ökad andel elfordon i trafiken. Mellan åren 2018 och 2022 har antalet biltransporter minskat något i Borås tätort, även detta kan vara en orsak till minskande halter av kvävedioxid.

Luftrapporten finns att läsa i sin helhet i Mätningar av luftföroreningar i Västra Götalands län 2022 Pdf, 4 MB, öppnas i nytt fönster..

Bakgrund till problematiken med höga kvävedioxihalter i Borås

Överlag så uppmäts höga halter av kvävedioxider vid mätstationen i centrala Borås. En bedömning är att Borås har högre nivåer av kvävedioxid än många andra kommuner med motsvarande befolkningsmängd. Tänkbara orsaker kan vara en ökande trend av tung trafik i centrala Borås, och/eller att centrala Borås är omgiven av höga kullar. De höga, omgivande, kullarna skapar en "gryta" som bidrar till att utsläpp från motorfordon, skorsstenar med mera lättare stannar kvar och koncentreras, speciellt vid högtrycksbetonade och kalla vinterdagar och det lättare uppstår inversion. Inversion är en extremt stabil skiktning i luftlagren som gör att varm luft inte kan stiga i höjdled, vilket gör att fordonsavgaser och andra föroreningar blir kvar nära marknivå.

Det finns ingen snabb lösning för att minska halterna av kvävedioxid, utan det behöver arbetas på flera plan. Ökad tillgång till kollektivtrafik, cykelvägar, bilpooler och färre bilparkeringar i stadsmiljön är möjliga alternativ. Om bilen i större utsträckning bara används när det är ett måste, så skulle sannolikt färre biltransporter ske och då skulle också nivåerna av kvävedioxid minska.

Statistik från Trafikverket visar att varannan bilresa som svenskarna genomför är under en sträcka av fem kilometer, en sträcka som för de flesta är fullt möjligt att transportera sig med till exempel buss eller cykel. Annan statistik från Trafikverket visar att det i genomsnitt, i Sverige, sitter 1,2 personer per fordon, vilket också signalerar en stor förbättringspontential i resandet.