Kvävedioxid

Borås hade under 2024 ett årsmedelvärde av kvävedioxid på 17 µg/m³, vilket är under miljökvalitetsnormen (minsta krav från EU som måste uppfyllas) som är satt till 40 µg/m³ (µg/m³ = mikrogram per kubikmeter).

Miljömålet, Frisk luft, är ett av Sveriges 16 nationella mål. Målet för Frisk luft lyder: Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas.

Miljömålet för kvävedioxid är satt till 20 µg/m³ i årsmedelvärde, ett mål som Borås klarar under år 2024 (och även klarade av år 2023, 2022 och 2020). Mellan 2012 och 2024 (mätår på Kungsgatan, Borås) har i regel miljömålet för kvävedioxid (årsmedelvärdet) överskridits. År 2020 som i hög grad präglades av covid-19, fick konsekvensen att bland annat resandet minskade i samhället och därmed att utsläppen av kvävedioxid blev lägre. Under 2020 förbättrades inte bara luften i Borås, det var ett globalt fenomen att luften i många städer runt om i världen blev renare. Att Borås klarar miljökvalitetsmålet för frisk luft gällande årsmedelvärde för kvävedioxid år 2022, 2023 och 2024 är överraskande. Faktorer som eventuellt kan spela in är väderfaktorer (milda vintrar till exempel) och fortsatt utveckling av bättre förbränningsmotorer och ökad andel elfordon i trafiken.

Luftrapporten finns att läsa i sin helhet i Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2024 pdf, 1.7 MB, öppnas i nytt fönster..

Ibland, speciellt vintertid, uppmäts det höga halter av kvävedioxid vid mätstationen i centrala Borås. Orsaker är den höga trafikmängden, drygt 20 000 fordon/dygn, samt att en stor andel av trafiken utgörs av tung trafik (lastbilar, bussar). Centrala Borås är också omgiven av höga kullar, vilket i sin tur påverkar förmågan att transportera bort luftföroreningarna.

De höga, omgivande, kullarna skapar en "gryta" som bidrar till att utsläpp från motorfordon, skorsstenar med mera lättare stannar kvar och koncentreras. Detta sker speciellt vid högtrycksbetonade, kalla vinterdagar med lite vind, då inversion lätt uppstår. Inversion är en extremt stabil skiktning i luftlagren som gör att varm luft inte kan stiga i höjdled, vilket gör att fordonsavgaser och andra föroreningar i högre grad blir kvar på marknivå.

Det finns ingen snabb lösning för att minska halterna av kvävedioxid, utan det behöver arbetas på flera plan. Ökad tillgång till kollektivtrafik, cykelvägar, bilpooler och färre bilparkeringar i stadsmiljön är möjliga alternativ. Om bilen i större utsträckning bara används när det är ett måste, så skulle sannolikt färre biltransporter ske och då skulle också nivåerna av kvävedioxid minska.

Statistik från Trafikverket visar att varannan bilresa som svenskarna genomför är under en sträcka av fem kilometer, en sträcka som för de flesta är fullt möjligt att transportera sig med till exempel buss eller cykel. Annan statistik från Trafikverket visar att det i genomsnitt, i Sverige, sitter 1,2 personer per fordon, vilket också signalerar en stor förbättringspontential i resandet.