Lyckat samarbete fångar upp unga som hoppat av skolan
KAA-enheten är ett av de första konkreta resultaten av arbetet Socialt hållbart Borås. Ett detektivarbete har lett till att enheten i dag har stenkoll på de ungdomar som hoppar av skolan och erbjuder dem en väg tillbaka till studier.
220315
Samarbete för ungdomarnas bästa
Att finnas i ett sammanhang, att vara behövd och utveckla sig själv i unga år, vet man spelar roll för hur det går senare i livet.
Det var vägledande tankar när KAA-enheten (Kommunalt aktivitetsansvar) förstärktes i april 2020. Eftersom många förvaltningar kommer i kontakt med samma ungdomar, var det självklart att den nya KAA-enheten skulle bli ett samarbete över förvaltningsgränserna.
Ger mening och sammanhang
PÅ KAA-enheten erbjuds ungdomar mellan 16 och 20 år något som är meningsfullt till dess att det blir aktuellt med studier igen. Och det är viktigt att ha något att göra, för ju längre tid som går, desto svårare blir det för en ung människa att komma igång med en sysselsättning.
– För de flesta är det bättre att göra något än inget alls för att hålla i rutiner och motivation. För några ungdomar handlar det om att sysselsättas för att inte hamna i kriminalitet, berättar Julia Josefsson, handläggare på KAA-enheten.
Gymnasiet är nyckeln in på arbetsmarknaden. Men att gå i skolan är så mycket mer, säger Julia Josefsson.
Många ungdomar vill bli sedda
Många av de ungdomar hon möter är stressade över sin situation. Man vill ju vara som alla andra och ta studenten med sina kompisar. Men reaktionerna vid den första kontakten varierar. Några blir taggade och vill komma igång med en aktivitet så snart som möjligt, helst ett jobb.
Andra blir misstänksamma och undrar hur KAA-enheten vet att de inte går i skolan. De kan vara tveksamma och fråga om vilka krav som kommer att ställas på dem. I de utvärderingar som görs visar det sig dock att insatsen är uppskattad.
– Många ungdomar tycker det känns bra att någon fångar upp dem när de gör ett avbrott från gymnasieskolan. De är tacksamma efteråt och säger att det varit tryggt att ha någon att prata med i en svår period i livet. Även föräldrarna uttrycker att de är lättade att vi hjälper deras son eller dotter.
Samarbete för ungdomens bästa
Tidigare arbetade en socionom och en folkhälsovetare med ungdomar mellan 16 och 20 år som inte studerar eller jobbar. När KAA-enheten förstärktes utökades teamet med två studie- och yrkesvägledare och ytterligare en socionom. I dag sker även ett samarbete med grundskolan, gymnasieskolan och IFO.
– Det är viktigt att vi samverkar med andra som möter de här ungdomarna. För ungdomen och dess förälder innebär det en kontakt med kommunen då vi kan prata och planera tillsammans för ungdomens bästa. Och för oss som jobbar med ungdomarna innebär det att vi snabbt får reda på vem som är behov av vårt stöd. Det blir helt enkelt ett bättre fokus på individen.
Viktig kontakt med omvärlden
Anledningen till att ungefär 350 ungdomar i Borås omfattas av KAA varierar. En del mår inte bra, andra är skoltrötta eller har valt fel utbildning. Oavsett orsak är det viktigt att de någon gång avslutar en gymnasieutbildning.
På så vis bidrar KAA-enheten till målen att alla barn och unga ska vara förberedda för eftergymnasiala studier eller arbetslivet, men även målet att alla invånare i arbetsför ålder ska ha utbildning på gymnasienivå. KAA-enheten övergick från årsskiftet till att bara vara en del av den ordinarie verksamheten.
KAA sger ett sammanhang
Den som hoppar av sin gymnasieutbildning kan också lätt bli ensam. Här fyller KAA-enheten en viktig funktion som kontakten med omvärlden.
– Gymnasiet är nyckeln in på arbetsmarknaden. Men att gå i skolan är så mycket mer. Det är ett sammanhang att finnas i, man lär sig att vara uthållig under de åren, man får rutiner och tränar sig i det sociala samspelet. Arbetsmarknaden bygger mycket på att man ska ha en gymnasieutbildning, säger Julia Josefsson.
Mål att avsluta gymnasiet
KAA-enheten har sedan starten tagit fram nya rutiner för sitt arbete och man har bättre koll på vad ungdomarna gör. Kännedomen om målgruppen har ökat från cirka 60 procent till närmare 100.
Numera får alla ungdomar som hoppar av skolan en påstötning, först som ett vykort som även föräldrarna kan se. Sedan med ett telefonsamtal, och om det inte ger resultat görs ett hembesök.
– Vi ger oss inte förrän vi har fått kontakt med alla. För de ungdomar som behöver vår hjälp, görs en individuell planering. Vi kan erbjuda allt ifrån praktikplats och studievägledning till hälsoinriktade aktiviteter och studiestöd. Målet är att alla på sikt ska tillbaka till studier, säger Julia Josefsson.
Om du har frågor kontakta:
E-post:
Telefon:
Senast ändrad:
Ändrad av: