Norrby – människor möts och skapar utveckling tillsammans

Sedan slutet på 2020 pågår ett omfattande utvecklingsarbete på Norrby. Arbetet sker i nära samverkan med Norrbyborna. Och det är ingen slump.

– Det är Norrbybornas område och närmiljö, det är deras nära och kära som bor här. Alla har ett ansvar för området, men för att de boende ska känna sitt ansvar är inkludering viktigt, säger Abdirahman Jama, som tillsammans med Maahir Cumar är processledare och representerar civilsamhället på Norrby.

På Norrby är nu fem arbetsgrupper igång som består av representanter från föreningar, trossamfund, studieförbund, andra myndigheter och tjänstepersoner från Borås Stad. Och såklart de boende själva. Varje grupp leds av en representant från en förening. De träffas en gång i månaden och mellan 15 och 30 personer är med i varje grupp.

– Många är engagerade och vi jobbar utifrån våra gemensamma mål. Det har varit en resa att ta sig dit där vi står idag. Och vi har mycket att göra framåt. Målet är att stärka de boendes förmåga att göra sina röster hörda och på så sätt stärka den kollektiva förmågan, säger Maahir Cumar.

Meningsfull fritid

Såklart Borås hälsar på en torsdag i Norrbyhuset. Den här gången är tolv personer där och ämnet är meningsfull fritid. Per Jagemark och Kristine Josephsson håller ihop kvällens möte och samtalsgrupperna. De arbetar båda i idrottsrörelsens organisation RF-SISU.

– Ikväll ska grupperna jobba vidare med idéer som har skapats vid tidigare möten, och nu går det ut på att ta fram handlingsplaner som kan göra idéerna till verklighet, säger Kristine Josephsson. Vem tar huvudansvar? Vad behövs av
pengar och andra resurser?

Vid ett av borden konstaterar man att fotbollsplanen inne på Norrby, som håller på att byggas om, inte hinner bli klar till sommaren. Man slår fast att det blir fotbollsskola för 10-12-åringar på Ramnavallen istället – det är viktigt att fylla sommaren med aktiviteter.

Metoden som används kallas för ett medskapande arbetssätt och tre viktiga principer är vägledande: att sätta utmaningen i mitten, att jobba på lika villkor och att ta ett gemensamt ansvar.

– Det skapar trygghet, när de som bor i ett område är delaktiga i utvecklingen. Och det ger i sin tur tillit, både till varandra och till våra verksamheter, säger Ida Grindsiö, utvecklingsledare i Borås Stad och som tillsammans med processledarna för civilsamhället samordnar arbetet.

Fem inriktningar

Arbetsgrupperna har fem olika inriktningar: arbete och sysselsättning, meningsfull fritid, skola och familj, trygghet i den offentliga miljön och trygghet i och omkring trapphus. Tiden man lägger ner på arbetet varierar beroende på individens
engagemang. Det viktigaste är att alla är med.

– Det finns ingen utifrån som bestämmer över hur saker och ting ska vara, utan allting sker genom konstruktiv dialog och samverkan. Och alla som ingår i arbetet är lika viktiga, vare sig det gäller civilsamhälle eller kommun. Det leder till en hållbar förändring och processerna går snabbare, vilket i sin tur skapar en ömsesidig förståelse, säger Abdirahman Jama.

Han och Maahir Cumar tror på sitt område och vill att det blir den bästa stadsdelen i hela Borås. Och de är uthålliga, för arbetet tar tid.

– Det finns hopp för nästa generation, då barnens levnadsvillkor blir bättre. Barnen ser en stadsdel där man samarbetar, där det finns hjälp om man behöver, där det finns en god kommunikation med kommunen och mellan de boende själva och där det finns ett bra och aktivt föreningsliv. Att vara med i förändringsarbetet skapar trygghet och gemenskap, säger Maahir Cumar.