Mycket nytta med våtare marker

Kråkered, sex-sju kilometer söder om centrala Borås. Vi går grusvägen över ett riktigt rejält, grävt dike, som gör att det regn som faller här snabbt rinner undan. Stora delar av landet är dikade på liknande sätt, och det ger ökade översvämningsrisker längre ner i vattensystemen, när klimatförändringarna ger ännu mer regn i vårt redan regniga Borås.

– Det är lite sakta igenväxande gammal jordbruksmark, men har ändå inte vuxit igen helt, trots att slåttern här nog slutade på 60-70-talet, säger Anders Hägerström. Han är avdelningschef på Tekniska förvaltningen och ansvarar bland annat för de skogar som Borås Stad äger.

Några spridda granar och björkar, låg aspsly – och vita plaströr nedborrade i backen.

– De används för att mäta grundvattennivåer, du kan kika ner här… Vi har skrivit ett avtal med SGU, Sveriges geologiska undersökning. De vill vara med och forska om hur återvätning påverkar grundvattnet.

Kunskap behövs

Ja, kunskap behövs när våtmarker har hamnat i fokus, som klimatåtgärd och som åtgärd för rikare liv, återskapad biologisk mångfald. Kunskap för att återväta på rätt marker, på rätt sätt, och Borås Stad är med och lämnar ett bidrag. Mätning nu före åtgärderna här, och sedan även efter att vattnet har höjts.

– Nästa år kommer vi att lägga ett antal dikesproppar i huvuddiket här. Det finns lite olika sätt, man kan till exempel använda stockar och markduk så att det blir tätt, säger Anders.

Inget högteknologiskt och inte särskilt dyrt, men kan ge en rad fördelar.

– Det blir ett annat fågelliv och träden kommer förmodligen att dö av vattnet ganska snart. Död ved ger livsmiljöer åt insekter och annat smått och gott, som trivs här istället.

Vi besöker ytterligare en plats, också i Kråkeredstrakten. En grävmaskin och några timmars arbete i somras – av det blev en jordvall, som höjer vattnet någon halvmeter på en gammal igenväxande odlingsmark. På den låga, lilla vallen står Anders och visar.

– Vi ser inte att just den här marken är aktuell att använda till jordbruk igen. Området är ganska litet, och för svårt att bruka med dagens metoder, där allt har gått mot rationalisering och stordrift. Därför är det här en bra plats att börja om man vill komma igång med återställning.

Pusselbit mot klimatkris

Att höja vattennivån i tidigare torrlagda torvmarker är rätt använt en avgörande pusselbit i Sveriges arbete mot klimatkrisen. Marken läcker klimatskadliga gaser, och läckaget kan hållas tillbaka av mer vatten i marken. Men att lägga igen diken kan också vara en känslig fråga. Tidigare generationer har slitit med att gräva dikena, torrlägga en bit mark som kunde ge en liten höskörd och djur som klarade vintern. Motstående intressen kommer att behöva vägas mot varandra när våtmarker ska återskapas.

– Det är inte enkelt, men vi tycker om utmaningar. Vi har jobbat med dammar och landskapsvård för rekreation, men det här är nytt för oss.