Årets värdegrundsrapport i Grundskolan är klar

Årets resultat visar att majoriteten av eleverna är trygga i skolan men det är fortfarande många som uppger att de inte upplever studiero. När det gäller området delaktighet är andelen positiva elever större än tidigare men det är fortfarandet det område som har lägst resultat. Majoriteten av våra elever svarar att de får ett gott bemötande på sin skola.

Grunden till rapporten är resultatet från skolklimatenkäten, inkomna anmälningar rörande kränkande behandling och diskriminering samt rektors och personalens analys av resultaten.

Kvaliteten i arbetet med trygghet och studiero, delaktighet samt bemötande är sammantaget god men rapporten belyser områden som behöver utvecklas. Rapporten visar också att det är skillnader i resultaten mellan olika skolor vilket bedöms hänga ihop med hur långt de olika skolorna har kommit i sitt systematiska kvalitetsarbete.

Ett skolklimat där eleverna är trygga och upplever studiero är betydelsefullt för hur de lyckas i skolan. Studiero främjas av bland annat tydligt ledarskap i klassrummet, trygg och stödjande lärandemiljö, ett aktivt arbete med normer och värden och samverkan kring det förebyggande elevhälsoarbetet.

En av skolorna som har en positiv trend i sina resultat är Byttorpskolan. Där är det hög andel av eleverna som uppger att de känner studiero.

Fokus på studiero på Byttorpskolan

– Tidigare var det mycket oroligt på skolan. Vi hade dagligen många händelser. Det var allt från slagsmål och förstörelse till händelser på lektionerna som gjorde att lärare inte kunde lägga sin tid på undervisning. Vi var tvungna att prioritera arbetet med att skapa trygghet och studiero, säger Jozefina Persson som är rektor på skolan.

På Byttorpskolan har de fördelat skolans resurser så att de kunde anställa en elevstödssamordnare som blivit en viktig del i detta arbete. Tillsammans med skolans övriga personal har åtgärder vidtagits inom flera områden.

– En framgångsfaktor i arbetet med studiero är att alltid agera direkt när det händer något bland eleverna. Där är jag ett stöd och kan hantera händelsen så att läraren kan återgå till undervisningen så snart som möjligt. Vi arbetar också med att skapa trygghet genom gemensamma trygghetsvandringar på skolan. Vi ser vilka områden som upplevs otrygga och där kan vi fokusera på vuxennärvaro, likt övriga skolor har vi rastschema för att säkerställa den närvaron. Vi har trivselprogram med rastaktiviteter där eleverna är med och leder, berättar Sabina Suntic som är elevstödssamordnare.

Delaktighet

Förutom skolklimatsenkäten genomför man på skolan interna trivselenkäter för att följa hur eleverna upplever sin skolmiljö.

– Vi går igenom resultatet från enkäterna med eleverna i elevrådet. Sedan tar Sabina det med alla klasser så alla vet resultatet och kan ge feedback och förslag. Tillsammans med lärarna ser vi över synpunkterna och förslagen för att hitta lösningar för att förbättra trygghet och studiero, säger Jozefina.

Varje termin sker en elevdialog där elevstödsamordnaren och rektor träffar elever från varje årskurs och pratar om trygghet och studiero, bemötande mot varandra både elever mot elever men även vuxna mot elever. Från dialogen görs en sammanställning som tas vidare med lärarna. Utifrån vad som framkommer kan skolan vidta åtgärder. Det är också elevråd en gång i månaden, fritidsråd och matråd två gånger per termin.

– På elevrådet tar vi upp det som kommer från klassråden. På matrådet får eleverna smaka på olika rätter och träffar både kökschefen och enhetschefen för kök och lokalvård. Fokus ligger på vad vi kan förbättra tillsammans för att få en trivsam miljö i skolrestaurangen. Vi har infört fem tysta minuter utifrån elevernas önskemål och så har vi även lugn musik. Vi har trivselregler som vi tagit fram tillsamman med eleverna för att de ska ha en bra miljö i matsalen, berättar Jozefina.

Tillsammans för en gemensam värdegrund

Även om elevstödssamordnare Sabina ofta är navet i arbetet och fungerar som stöd till övrig personal så är det tillsammans som arbetet med trygghet, studiero, och bemötande sker. Tillsammans är grunden för att alla ska känna sig delaktiga.

­– Vi kommer från många olika kulturer som gör att vi kan se saker på olika sätt. Vi måste hjälpas åt att förstå våra olikheter och tillsammans skapa bra skolklimat. Om det har varit en konflikt mellan elever arbetar vi med att medla. Eleverna ska vara delaktiga i besluten vi tar och vi vägleder i konflikten. I medlingssamtalen jobbar vi med språkutveckling och vi lär dem sätta ord på sina handlingar. Vi jobbar tillsammans, elever, personal på skolan och vårdnadshavare.

Sabina och rektor Jozefina driver tillsammans skolans likabehandlingsarbete, och arbetar med skolans värdegrund, trygghet och studiero.

– Sabina är med och tar emot kränkningsanmälningar. Vi går tillsammans igenom dem, utreder och tar fram förslag på åtgärder. Idag har vi även en tillsägelserapport. Det handlar om att läraren uppmärksammar elever som stör studieron i klassen. Sabina kan då gå in och ha samtal med eleven och elevens vårdnadshavare för att kartlägga problemet. Sen kan eleven, läraren och vårdnadshavare gemensamt hitta lösningar.

Förebyggande och främjande arbete

Allteftersom åtgärder vidtagits har situationen på skolan förbättrats och idag behöver man inte agera på akuta händelser lika ofta utan det förebyggande arbetet kan ta mer plats.

– Vi har till exempel kunna lägga tid på att ha föreläsare för att fortsätta att kompetensutveckla våra lärare, för att ge dem fler verktyg. Mycket handlar om ledarskapet i klassrummet. Vi har också förebyggande arbete tillsammans med eleverna i olika teman, det kan handla om våld, mobbing eller hur vi beter oss mot varandra både på skolan och på sociala medier, säger Sabina.

Nu har skolan gått med i ett projekt som heter Trivselprogrammet som handlar om att skapa trygga raster och att eleverna ska röra på sig mer genom planerade aktiviteter. Det kommer vara två vuxna som är trivselledare och ansvariga för att leda projektet på skolan. I detta involvera man även elever där de tillsamman med trivselledarna planerar rastaktiviteter och leder dem på rasterna med stöd av trivseledaren.

– Vi har sett att när vi har rastaktiviteter minskar vi konflikterna mellan eleverna och även utanförskap. För om en elev är ensam på rasten får den möjlighet att delta i leken vilket gör att hen kan lära känna andra elever. Vi har sett i våra enkäter att våra elever trivs på rasten. De vet också vem de kan vända sig till om det skulle vara något, vilket de gör och då kan man ta tag i det som hänt direkt istället för att eleverna ska ta med sig det till klassrummet. Vi har kommit långt, och behöver inte alltid släcka bränder utan kan titta framåt, på vad vi ska gör till hösten. Vi fokuserar på att hitta lösningar så våra elever ska få studiero, avslutar Jozefina.