Miljösanktionsavgifter

Miljösanktionsavgift är en administrativ straffavgift som tas ut vid vissa överträdelser av föreskrifter, tillstånd eller villkor som har meddelats med stöd av miljöbalken. Bestämmelserna om miljösanktionsavgift finns dels i 30:e kapitlet i miljöbalken, dels i förordningen (SFS 2012:259) om miljösanktionsavgifter. Naturvårdsverket har gett ut föreskrifter om betalning av miljösanktionsavgifter (NFS 2012:10).

Vem kan drabbas och vilka överträdelser träffas av miljösanktionsavgift?

Avgift ska betalas av den som bryter mot någon av de överträdelser som har tagits upp i bilagan till förordningen om miljösanktionsavgifter. Avgifterna är specificerade för de olika överträdelserna.

Exempel på överträdelser är att en miljörapport lämnas in för sent, (1 000-2 000 kronor) eller att en verksamhet sprider kemiska bekämpningsmedel utan att ha gjort en anmälan (1 000-5 000 kronor).

En avgift kan tas ut även om överträdelsen inte har skett avsiktligen eller av oaktsamhet. Men en avgift ska inte tas ut om det anses orimligt i det enskilda fallet, till exempel att sjukdom har medfört att den avgiftsskyldige inte haft möjlighet att göra det som krävts.

Vem beslutar om miljösanktionsavgift och hur överklagas ett sådant beslut?

Avgiften beslutas av tillsynsmyndigheten. Faktura skickas därför ut av Kammarkollegiet. Länsstyrelsen eller Miljö- och konsumentnämnden ansvarar för tillsynen enligt miljöbalken. Beslutet om miljösanktionsavgift kan överklagas till Mark- och miljödomstolen och därefter till Mark- och miljööverdomstolen. Mark- och miljööverdomstolen är sista instans där det krävs prövningstillstånd.

Hur ska avgiften betalas och hur blir det om beslutet ändras?

Avgiften betalas till Kammarkollegiet och tillfaller staten. Även om beslutet om miljösanktionsavgift överklagas ska avgiften betalas inom trettio dagar efter delgivning av beslutet (om det inte har angetts en längre tid i beslutet). Om Mark- och miljödomstolen ändrar eller upphäver tillsynsmyndighetens beslut, betalas miljösanktionsavgiften tillbaka med ränta, enligt 5 § räntelagen, för tiden från den dag avgiften betalades till och med den dag avgiften återbetalas.