Guide till sammanträden i Kommunfullmäktige

Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande församling. De flesta beslut fattas i nämnder och i Kommunstyrelsen, men alla stora eller grundläggande frågor avgörs i fullmäktige. Det som bestäms i fullmäktige kan inte ändras av någon annan instans i kommunen.

Ledamöter

Ledamöterna i fullmäktige utses vid allmänna val. De olika partierna får platser i fullmäktige efter antalet röster i valet.

Ärenden

Ett ärende kan komma till fullmäktige på i huvudsak två sätt. En kommunal nämnd kan skicka ett ärende till fullmäktige, och en ledamot i fullmäktige kan skriva en motion, det vill säga ett förslag.

Dessutom kan kommunens revisorer ta upp frågor runt sin granskning av den kommunala verksamheten.

Allmänheten kan inte föra fram ärenden till fullmäktige. Privatpersoner ska vända sig till en kommunal nämnd (Kommunstyrelsen, någon av stadsdelsnämnderna, eller en central nämnd som till exempel Tekniska nämnden eller Miljö- och konsumentnämnden) med frågor som kräver ett kommunalt beslut.

Ledamöter kan ta upp frågor även i vissa fall kallat interpellationer i fullmäktige. Det innebär att man skriftligt ställer frågor till ett kommunalråd eller ordföranden i en nämnd. Frågor leder inte till beslut i fullmäktige, bara till en diskussion.

Alla ärenden som fullmäktige ska besluta om måste först beredas det vill säga att det tas fram underlag för beslut. Till exempel skickas ett förslag som kallas motion på remiss till berörda nämnder. Svaren på förslaget som kallas yttrandena går till Kommunstyrelsen, som ger fullmäktige ett förslag till beslut. Kravet på beredning är till för att ge ett ordentligt faktaunderlag till besluten. Alla ärenden som fullmäktige beslutar om måste dessutom stå på den föredragningslista — dagordning — som skickas ut i förväg.

Sammanträdets gång

Sammanträdet inleds med ett upprop som konstaterar vilka ledamöter som är frånvarande och vilka ersättare som ska tjänstgöra. Det finns regler för i vilken ordning ersättarna går in.

Ordföranden avgör i vilken ordning olika förslag ska ställas mot varandra. Det kallas för propositionsordning. Ledamöterna röstar genom att ropa "ja" eller "nej". Ordföranden avgör vilket förslag som har samlat flest ja-rop.

Om någon ledamot begär votering ska rösterna räknas. I Borås sker det elektroniskt genom att ledamöterna trycker på knappar för "ja", "nej" och "avstår".

Fullmäktige kan välja att återremittera eller bordlägga ett ärende. Återremiss innebär att ärendet ska utredas på nytt. Bordläggning innebär att samma beslutsunderlag kommer upp igen på nästa möte. För återremiss eller bordläggning räcker att en tredjedel av ledamöterna vill det.

Offentliga möten

Fullmäktiges sammanträden är offentliga. Allmänheten får komma och lyssna, men bara ledamöterna och ersättarna har rätt att yttra sig. Publiken får inte heller ha med sig plakat eller delta i mötet med applåder, burop eller liknande. Detta för att fullmäktige ska kunna föra en lugn och saklig debatt. Om åhörarna stör mötet kan ordföranden visa ut dem från salen.

Att överklaga

Kommunfullmäktiges beslut kan endast upphävas (göras ogiltig) av domstol och om någon överklagar beslutet. Alla invånare i kommunen har rätt att överklaga. Fullmäktiges beslut överklagas hos länsrätten.

• Ett beslut kan överklagas bara på formella grunder, nämligen om
• det inte har skett på rätt sätt, "i laga ordning"
• det gäller något kommunen inte kan besluta om
• fullmäktige har överskridit sina befogenheter
• beslutet strider mot någon lag.

Länsrätten kan upphäva fullmäktiges beslut, men inte ersätta beslutet med ett annat.

Kommunfullmäktige i Borås sammanträder som regel en gång i månaden (utom i juli).