Tre förändringsfaktorer mot våld

Våldspyramidens uppbyggnad

Våldspyramiden visar hur det grova våldet, längst upp i pyramiden, har låg förekomst men högt erkännande. Många skulle säga att misshandel, övergrepp och våldtäkt är tydliga exempel på våld men det grova våldet händer inte lika ofta som det lindriga våldet.

Det lindriga våldet, längst ner i våldspyramiden, har hög förekomst men lågt erkännande. Väldigt få skulle beskriva kränkande skämt eller att himla med ögonen som våld.

För att förhindra det grova våldet att hända måste vi agera tidigt, mot det lindriga våldet. Tänk på det lindriga våldet som en vattenkran och det grova våldet är vattnet som rinner ut kranen. Ju mer vi öppnar kranen och tillåter lindriga former av våld desto mer grovt våld kommer kunna hända. Därför måste vi agera tidigt!

Destruktiva könsnormer och våld

Ju större ojämlikhet det finns i ett samhälle, desto mer våld. Och även tvärtom, ju mer jämlikhet, desto mindre våld. Därför är en viktig del i det våldspreventiva arbetet att prata om och uppmärksamma normer och förväntningar som skapar ojämlikhet som i sin tur leder till våld.

Statistik från Brottsförebyggande rådet (2019) visar att män är överrepresenterade när det gäller grova våldsbrott, men att män är rädda för att bli utsatta för våld av andra män.
Kvinnor blir mer utsatta för våld i hemmet av någon som de känner. Vi måste därför börja prata om machokultur och vilka förväntningar som samhället har på oss utifrån vårt kön och genus.

Killar växer ofta upp med en förväntan på sig att vara starka, inte visa känslor, inte prata om känslor och ta plats. Det kan i förlängningen leda till att lättare ta till våld eftersom killar ofta inte övas i att prata med varandra om jobbiga saker.
Tjejer växer upp med en förväntan om att vara till lags, inte ta stor plats och inte säga emot. Personer som har transerfarenhet eller är icke-binära allt långt mer utsatta för våld mer än andra. Det gäller även personer med normbrytande funktionalitet. Därför måste vi prata om hur vi kan skapa ett mer jämlikt samhälle där alla får ta plats och kunna vara sig själva.

Aktiv åskådare

I en våldssituation kan du välja att antingen vara en passiv eller en aktiv åskådare. När du är en passiv åskådare ser du våldet hända, men agerar inte. Om du däremot väljer att vara en aktiv åskådare gör du skillnad genom att ingripa och agera. Det finns flera olika sätt att ingripa på. Du kan göra det både före, under och efter du ser våldet hända. Före kan du agera genom att sätta upp tydliga förhållningssätt på arbetsplatsen eller skolan och du kan sprida kunskapen om vad våld är. Under våldet kan du agera genom att avleda uppmärksamheten, prata med den utsatta eller konfrontera den som gör vålet. Efter våldet kan du ta hand om den utsatta eller revidera förhållningssätten. Borås fritt från våld fokuserar på den universell våldspreventionen med fokus långt ner i våldspyramiden. Vid grovt våld ska du kontakta polisen.

Här kommer några exempel på hur du kan agera mot lindrigt våld:

Före

• Skapa rutiner för att personalgruppen systematiskt arbetar med trygghetsfrågor.
• Ta fram gemensamma förhållningssätt.
• Använda En kortlek fri från våld för att öka kunskapen.
• Prata om vad våld är för att se så att ni inom personalgruppen har samma uppfattning.
• Hålla trygghetsronder.
• Öka kunskapen om de tre förändringsfaktorerna och arbeta systematiskt med dem.

Under

• Fokusera på att avbryta och stoppa våldet.
• Flytta fokus från händelsen.
• Använda kroppen genom att ställa dig närmare.
• Sätt ord på situationen.
• Hänvisa till förhållningssätten.

Efter

• Förebygga så att våldet inte händer igen.
• Stötta den utsatta.
• Revidera förhållningssätten.
• Göra nya trygghetsronder.
• Prata med den som gjorde våldet.
• Använda scenarier i personalgruppen.