Meny

Meny

Hur funkar våld?

”Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra något den vill” (Per Isdal)

Det är tre saker som är viktiga för att kunna stoppa våldet:

Vad är lindrigt våld och hur hänger det ihop med grovt våld?

I En kommun fri från våld har vi en bred syn på vad våld är. Våld är inte bara slag och sparkar utan även elaka kommentarer, taskiga skämt, blickar, nedvärderande bilder, hot och även rasistiska, sexistiska eller funkofobiska skämt. Vi utgår från ett citat från Per Isdals bok ”Meningen med våld” när vi ska definiera vad våld är:

Citatet visar att det är den som blivit utsatt för våld som bestämmer om det är våld eller inte. Men om en person ofta blir utsatt för våld då blir våldet normaliseras och känns som en del av vardagen. Därför måste vi agera mot våld när vi ser det hända.

För att förstå hur lindrigt våld hänger ihop med grovt våld använder vi en modell som kallas för Våldspyramiden. Den ser ut så här:

Våldspyramiden

 

Våldspyramiden visar hur det grova våldet, längst upp i pyramiden, har låg förekomst men högt erkännande. Många skulle beskriva att misshandel, övergrepp och våldtäkt är tydliga exempel på våld men att det inte händer lika ofta som det lindriga våldet. Det lindriga våldet, längst ner i våldspyramiden, har hög förekomst men lågt erkännande. Väldigt få skulle beskriva nedvärderande bilder, blickar eller rasistiska skämt som våld. Men genom att börja prata om de händelserna som våld är det lättare att göra något åt det. Om en person under en längre tid befinner sig i den gula delen av våldspyramiden och ingen säger ifrån är det lätt att klättra högre upp i pyramiden.
Därför måste vi säga ifrån tidigt!

Hur uppstår våldsbejakande normer?

Ju mer ojämlikt ett samhälle är desto mer våld uppstår. Därför är en viktig del i projektet att prata om och uppmärksamma normer och förväntningar som leder till våld. Statistik från Brottsförebyggande rådet visar att män oftare begår våldsbrott men också oftare blir utsatta för våld. Kvinnor blir mer utsatta för våld i hemmet av någon som de känner. Vi måste därför börja prata om machokultur och vilka förväntningar som samhället har på oss utifrån vårt kön och genus.

Killar växer ofta upp med en förväntan på sig att vara starka, inte visa känslor, inte prata om känslor och ta plats. Det kan i förlängningen leda till att lättare ta till våld eftersom killar ofta inte övas i att prata med varandra om jobbiga saker. Tjejer växer upp med en förväntan om att vara till lags, inte ta stor plats och inte säga emot. Personer som har transerfarenhet eller är icke-binära allt långt mer utsatta för våld mer än andra. Det gäller även personer med normbrytande funktionalitet. Därför måste vi prata om hur vi kan skapa ett mer jämlikt samhälle där alla får ta plats och kunna vara sig själva.

Hur kan vi vara aktiva åskådare?

I en våldssituation kan du välja att antingen vara en passiv åskådare eller en aktiv. När du är en passiv åskådare ser du våldet hända men agerar inte. Om du däremot väljer att vara en aktiv åskådare kan du göra skillnad genom att ingripa och agera. Det finns flera olika sätt att ingripa på. Du kan göra det både före, under och efter du ser våldet hända. Före kan du agera genom att sätta upp tydliga förhållningssätt på arbetsplatsen eller skolan och du kan sprida kunskapen om vad våld är. Under våldet kan du agera genom att avleda uppmärksamheten, prata med den utsatta eller konfrontera förövaren. Efter våldet kan du ta hand om den utsatta eller ringa polisen. I filmerna som du kan se nedan beskrivs flera olika sätt att vara en aktiv åskådare. Här kommer några exempel:

  1. Fråga hur människor runt dig mår om du misstänker att något är fel.
  2. Avled uppmärksamheten och prata med den som blir utsatt för våldet utan att ge uppmärksamhet till förövaren.
  3. Skapa nya mötesrutiner om du märker att någon inte har samma möjlighet att få ordet eller ta plats på arbetsplatsen.
  4. Prata med den utsatta om att hen är viktig och att du såg vad som hände. Genom att sätta ord på våldet hjälper du den utsatta att förstå vad som hänt.
  5. Låtsas känna den som blir utsatt för våld och ge hen en möjlighet att lämna situationen.
  6. Prata med förövaren och förklara varför det är fel. Det är viktigt att komma ihåg att aldrig utsatta dig själv för fara. Då är det bättre att ringa polisen.
  7. Gå fram till den som blir utsatt och fråga vad klockan är eller fråga efter vägen till närmaste café. Då ger du möjlighet för den utsatta att ta hjälp av dig eller gå därifrån.
  8. Ta hjälp av person runt dig. Uppmärksamma det som händer och ta fokus från förövaren.
  9. Distrahera förövaren genom att byta samtalsämne. Detta exempel fungerar ofta bra på släktmiddagar, fikarasten eller lunchen. Då visar du att det hen säger inte är okej men du ifrågasätter inte personen.
  10. Ring polisen!

Senast ändrad: 2018-11-29 15.14

Ändrad av:

Dela sidan: Hur funkar våld?

g q n C