Logotyp för Borås Stad
Logotyp för Borås Stad
Logotyp för Borås Stad
Högtalare

Partiklar

Partiklar mindre än 10 miljondelar av en meter (mikrometer, PM10) mäts kontinuerligt på Kungsgatan i centrala Borås. Halterna av partiklar i luften är i regel som högst under perioden februari till april månad, då snösmältningen tagit fart och lämnat kvar hela eller delar av vinterns samlade rester av partiklar på vägbanan.

Partiklarna uppstår i första hand från dubbdäckslitage på vägbana och grus under vintern. I grafen nedtill visas de senaste dygnsmedelvärdena för PM10. Anledningen till att mätningar görs längs Kungsgatan är för att:

  • många fordon transporteras längs vägen (drygt 20 000 fordon per dygn i genomsnitt),
  • vägen har hög andel tung trafik som lastbilar och bussar (cirka 11 procent),
  • det är stora fastigheter längs båda sidorna som omsluter vägen och koncentrerar luftföroreningarna.

Diagrammet visar dygnsmedelvärden för PM10. Mätstationen är placerad utanför Stadshuset, Kungsgatan.

Om partikelföroreningar

Det kan finnas både naturliga och antropogena (människoskapade) partiklar i luften. Naturliga källor är bland annat damm och havssalt, medan de antropogena kommer från från trafiken, industrier och vedeldning. I Västra Götaland består de naturliga partiklarna ofta av saltpartiklar som blåser in från havet. Det är de minsta partiklarna, de som är mindre än miljondelar av en meter i diameter, som är de mest hälsofarliga. De minsta partiklarna kan leta sig långt ner i lungorna, till skillnad från större partiklar som i regel fastnar i näsa och svalg. De absolut minsta partiklarna (2,5 mikrometer i diameter och mindre) kan till och med tränga igenom lungvävnaden och ta sig ut i blodomloppet och göra skada, inte bara i lungorna, utan också i övriga kroppen.

Små partiklar kan orsaka ökad dödlighet i såväl hjärt- och kärlsjukdomar som lungsjukdomar. Befolkningen i större städer riskerar en förkortad livslängd med flera månader, ibland år, i och med en ökad exponering av partiklar. Luftproblematiken är ofta relaterad till stadsstorlekar, större städer har generellt större problem med partiklar i luften på grund av bland annat mer trafik.

Borås och andra städer i Västra Götaland har relativt bra luft partikelmässigt i förhållande till andra, i storlek, jämförbara städer i världen. Det beror på att nederbörden oftast är mer omfattande i Västra Götaland, nederbörden binder de skadliga partiklarna så att det inte virvlar runt i lika stor omfattning och hamnar i luftvägar och lungor.

Resultat av mätningar

Resultat från mätningar av partkelhalter genomförda föregående år redovisas i diagram på länkarna nedtill. I diagrammen redovisas dygnsmedelvärde för PM10, i mikrogram per kubikmeter luft (µg/m³), för respektive dag under året. Diagrammet för 2025 uppdateras kontinuerligt.

Miljökvalitetsnorm för partiklar (PM10, PM2,5), EU-norm för lägsta godtagbara nivå.

Tabell miljökvalitetsnorm.

PM10

µg/m³

Högsta antal överskrid./år

PM2,5

µg/m³

Dygnsmedelvärde

50

35 dygn

Målsättning årsmedel t.o.m. 2014

25

Årsmedelvärde

40

Inget värde

Måste uppnås, årsmedel 2015-

25

Miljökvalitetsmål för partiklar (PM10, PM2,5), från Sveriges nationella miljömål

Tabell miljökvalitetsmål.

Tid

PM10

PM2,5

Dygnsmedelvärde

30 µg/m³

25 µg/m³

Årsmedelvärde

15 µg/m³

10 µg/m³

Miljökvalitetsmålet, Frisk luft, är ett av Sveriges 16 nationella mål. Målet för frisk luft lyder: Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas.

Borås klarar inte miljökvalitetsmålet för PM10, som är satt till 15 µg/m³ (µg/m³ = mikrogram per kubikmeter) i årsmedelvärde. År 2024 var årsmedelvärdet i Borås 19 µg/m³. Däremot klarar Borås miljökvalitetsnormen (se förklaring längre ner i texten) för partiklar (PM10), där gränsen är satt till 40 µg/m³ i årsmedelvärde.

Varför blir resultaten som de blir? Antalet fordon som transporterar sig runt Borås fortsätter öka, och den stora bidragande orsaken till partiklar i gatumiljö är slitaget mellan fordonsdäck och asfalt. Är det lite nederbörd på senvintern gör det att vinterns samlade slitagepartiklar lättare virvlar runt i luften istället för att sköljas bort med regnet.

Nederbördsmängden i form av regn och snö över ett helår påverkar i hög grad partikelhalterna. En generell regel är att regnigt väder innebär färre partiklar i luften, jämfört med soligt väder. Av den anledningen följs faktorer som nederbörd över helår upp så att det kan tas i beaktande vid utvärderingen av luftkvalitén. Även vindriktning och styrka på vinden i mätområdet är en faktor som följs upp när luftkvaliteten ska analyseras. Anledningen är att Sverige även får in luftföroreningar, transporterat hit med vinden, från övriga Europa.

Under 2024 var årsmedelvärdet 19 µg/m³ för PM10 och 6 dygn var över miljökvalitetsnormen på 50 µg/m³ i dygnsmedelvärde. Miljökvalitetsnormen får överskridas högst 35 gånger över ett år. Under 2024 överskrids nedre utvärderingströskeln i Borås för dygnsmedelvärde 71 gånger. Nedre utvärderinsgtröskeln för överskridande av 25 µg/m³ i dygnsmedelvärde är satt till högst 35 tillfällen, så tröskeln har följaktligen överskridits under 2023. Konsekvensen är fortsatt luftövervakning med en fast mätstation i Borås.

Luftrapporten finns i sin helhet att läsa i Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2024 Pdf, 1.7 MB, öppnas i nytt fönster..

Miljökvalitetsnormen, MKN, är ett minsta krav på EU-nivå som ska följas. I förhållande till Sveriges miljökvalitetsmål så är kraven i miljökvalitetsnormen betydligt enklare att uppfylla. Skulle miljökvalitetsnormen överskridas kan det innebära krav på att sätta upp en åtgärdsplan som bland annat kan få konsekvenser stadsplaneringen.

Det är Naturvårdsverket, en av Sveriges myndigheter, som följer upp luftkvalitén i Sverige och också följer upp eventuella åtgärdsplaner i kommunerna. Naturvårdsverket är också ansvariga för att rapportera resultaten av Sveriges luftkvalitet till EU.

Det finns ingen snabb lösning för att minska halterna av partikelhalterna, utan det behöver arbetas på flera plan. Enkla lösningar är att till exempel att öka frekvensen av gatusopningen och använda sig av dammbindningsmedel under senvintern, då halterna av partiklar i luften i regel är som högst. En annan åtgärd som också skulle få synbara effekter är att minska användningen av dubbdäck på fordonen. Dubbdäck ökar slitaget på vägarna vilket och bidrar till ökade partikelhalter i luften. Ökad tillgång till kollektivtrafik, cykelvägar, bilpooler och färre bilparkeringar i stadsmiljön är också möjliga alternativ för att minska beroendet av biltransporter. Om bilen i större utsträckning bara används när det är ett måste, så skulle det sannolikt bli färre biltransporter vilket i sin tur skulle leda till minskade halter av partiklar.

Statistik från Trafikverket visar att varannan bilresa som svenskarna genomför är under en sträcka av fem kilometer, en sträcka som för de flesta är fullt möjligt att transportera sig med till exempel buss eller cykel. Annan statistik från Trafikverket visar att det i genomsnitt, i Sverige, sitter 1,2 personer per fordon, vilket också signalerar en stor förbättringspontential i resandet.

Ikon: pratbubblor

Om du har frågor kontakta:

Telefon:

Senast ändrad:

Ändrad av:

Dela sidan: Partiklar

Facebooksymbol LinkedInsymbol E-postsymbol
Ikon: tidning

Nyheter