Meny

Meny

Stadsparken

Stadsparken är med sin rikliga grönska och mångfalden av växter en plats där besökaren får följa årstidernas olika växlingar. Växterna i form av stora gamla träd och blommande buskar sätter sin prägel på parken och skapar en variation som man kan se långt utanför parkens gränser. Vårblommande lökväxter pryder parkens gräsmattor och rabatter under våren. De följs av prunkande rabatter med sommarblommor och perenna växter.

Parken har stor betydelse som stadsbyggnadselement med sina 33 700 kvm och är en av de byggstenar som skapar vår stad tillsammans med hus, vägar och vatten. Den förskönar staden med sin kraftiga grönska och vackra planteringar. Den hjälper människor att orientera sig och fungerar som ett landmärke.

Ett viktigt inslag i Stadsparken är rosariet, där parkens besökare har möjlighet att koppla av och studera de olika sorterna. Kanske de också kan ta med sig en och annan idé hem till den egna trädgården. Rosengården i Stadsparken innehåller ett 60-tal olika sorters rosor.

Vy över två av Stadsparkens sommarplanteringar med viskan i bakgrunden

Foto: Nina Andersson


Aktiviteter i parken

Stadsparkens lekplats byggdes om och invigdes 12 sept -2013, detta efter att barnen fick rösta fram sin favoritlekplats. Lekplatsen är en modern lekplats/aktivitetsplats och ett populärt utflyktsmål i Borås. I parken arrangeras också många aktiviteter under säsongen. Det kan vara allt från parkvandringar till sportarrangemang, musik- och allsångskvällar. På Marie kulle finns en äventyrsgolfbana som sommartid lockar många besökare.

Vintertid är Stadsparkens isbana mycket populär för så väl stora som små. I Orangeriet bredvid isbanan kan man låna skridskor av Fritidsbankenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Historik

Den 12:e februari 1896 motionerade apotekare Lind i stadsfullmäktige om att man skulle anlägga en parkplantering mellan kyrkogårdsmuren och Svanegatan (nuvarande Sven Erikssonsgatan).

Stadsfullmäktigeledamot C.M. Lundberg, som även var direktör i Borås Sparbank, tyckte att det var en bra idé och meddelade att Sparbanken kunde donera 25 000 kronor för att hjälpa staden att få en Stadspark. Sparbanksstyrelsen föreslog att stadsfullmäktige och huvudmännen för sparbanken skulle tillsätta en kommitté, denna skulle ha hand om och se över arbetet. Stadsfullmäktige utsåg Hjalmar Lind och Alfred Sandvall som ledamöter och Sparbanken C.M. Lundberg och August Strömqvist.

För att få en riktigt fin stadspark tog man kontakt med en verklig expert på parkanläggningar, nämligen stadsträdgårdsmästaren i Stockholm, direktör A.Medin. Utifrån Medins förslag fick sedan direktör Ericsson vid Slottsskogen i Göteborg uppdraget att upprätta ritningar och kostnadsförslag till den nya Stadsparken. Man beräknade att Stadsparken skulle kosta 70 - 75 000 kronor att anlägga. Den 14 maj 1897 beslutade stadsfullmäktige att bevilja anslag för bygget och samtidigt ökade Sparbanken sin donation med 15 000 kronor.

Det område som nu skulle bli park var tidigare uppdelat i små lotter. Några hade lotterna som kålgårdar, till vilka ofta hörde små lusthus. Det mest kända var Pompes lusthus som lär ha funnits redan 1827 och låg på Mariekulle. Det ägdes från början av förgerifabrikören J.P.Pomp som använde det som sommarställe och övertogs sedan av Carl Björk som ägde större delen av den nuvarande stadsparken.

År 1898 bytte Borås stadsträdgårdsmästare till Gustaf Eriksson och under hans ledning fullbordades arbetet på våren 1899. Boråsarna hade fått sin efterlängtade park, som är Borås enda kvarlevande kulturpark.

År 1900 utökades parken med Mariekulle och i samband med anläggandet blev man tvungen att riva Pompes lusthus. Man behöll dock de gamla terrassmurarna, som än idag är ett minne av den gamla Björkska trädgården från 1800-talet. Vid anläggandet byggdes också den stora terrasstrappan, som idag leder upp till golfbanan. På en stenstolpe vid ena sidan placerades en egendomligt formad sten, som arkitekt Kellman tagit hem från en resa i Norrland och som ännu finns kvar på sin ursprungliga plats. Under Mariekulle finns ett bergrum som använts som skyddsrum och senare som ostlager. Idag står det tomt.

År 1911 anslog stadsfullmäktige 11 000 kronor till nybyggnad av växthus i Stadsparken och samma år utreddes även frågan om en lekplats i parken. Lek och rekreation i parkplaneringen kom dock i fokus först under 1930-talet.

Området där Rosariet ligger idag upptogs fram till 1924 av ett färgeri som kallades fabriken Kilen och ägdes av kommittéledamot C.M Lundberg. 1930-32 utökade man parken med denna så kallade Lundbergskile. Här hade man till en början en plaskdamm och sedan en tillfällig scen.

Den sista etappen av Stadsparken byggdes ut 1938 när den gamla växthusanläggningen mot Sven Erikssonsgatan revs. Stadsparkens äldre delar har i stort sett inte förändrats sedan anläggningen uppfördes. Hela den vackra stommen av träd, planterings- och gräsytor finns alltså bevarat och utgör ett mycket stort värde ur både miljö och parksynpunkt.

Borås Stadsteater

I många gamla artiklar framhålls det att teatern byggdes i stadsparken men det stämmer inte. Borås gamla teater invigdes 6 september 1873 med föreställningen "Bröllopet på Ulfåsa" och vid denna tidpunkt fanns ännu ingen stadspark. Den första teaterbyggnaden såg inte ut på det vis som de flesta boråsare fick se den, sin slutliga utformning fick teatern år 1900. Kostnaden för teaterbygget uppgick till 21 000 kronor och betalades av privatägda Teaterbolaget. 1923 övertog kommunen teatern. Natten den 4 december 1983 revs teatern, detta trots hårt motstånd från många boråsare.

Adress: Sven Eriksonsgatan - Söderbrogatan

Tillgänglig park

I Tillgänglighetsdatabasen kan du som har nedsatt syn, hörsel, rörelseförmåga, svårighet att tåla vissa ämnen eller svårighet att tolka information läsa hur Stadsparken är anpassad för dig.

Stadsparken i Tillgänglighetsdatabasenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Logotyp för Tillgänglighetsdatabasen

Senast ändrad: 2018-07-10 13.22

Ändrad av:

Dela sidan: Stadsparken

g q n C