Kaja

Kajorna (Corvus monedula) i Borås är väl spridda, men inte helt vanliga som häckfåglar i tätorten. De kajor som häckar i staden har sina bon i skorstenar, kyrktorn, ventilationstrummor med mera. Vanligen häckar de utanför staden och kommer till tätorten vintertid eller flyttar söderut. Staden är en attraktiv plats för kajorna med sitt rika utbud på föda (matrester och sopor), varmare klimat och färre fiender (rovfåglar). Kajor övernattar tillsammans i stora kolonier i större träd eller på hustak.

Om kajor skjuts bort kommer fåglar från omgivande landsbygd snabbt att fylla upp platsen. Det finns en stam av övervintrande kajor i de södra delarna av Sverige, bland annat i Borås, även om de flesta flyttar under hösten för att återkomma i slutet av februari. Det innebär att en stor del av kajstammen i Borås vintertid består av övervintrande exemplar som kommer ifrån norra Sverige. Skjuts en kaja är det osäkert om det är en borås-fågel eller en som häckar på annan ort och bara är här tillfälligt. Idag vet vi inte hur många kajor som håller till i Borås.

Skador och problem

Problemen som kajor orsakar är nedsmutsning, utspridning av sopor, deras läten och att synintrycket av flockarna är för vissa människor obehagligt och skrämmande.

Förebyggande åtgärder

I de flesta fall är det vårt eget fel att det blir problem. Matrester från utställda soppåsar, överfulla sop­tunnor, uteserveringar, gatukök och nedskräpning innebär goda möjligheterna för en tät kajstam. Skyddsjakt på fåglarna är inte en långsiktigt hållbar lösning utan innebär att man bekämpar symptomen på ett sanitärt problem men inte tar tag i ursprungsproblemet.

En metod att få ned beståndet av häckande Borås­kajor är genom att störa fåglarna precis innan de går till häckning. Dett kan till exempel göras genom att täcka för skorstenar, utskjutande tak och andra lämpliga häckningsplatser.

Jaktbestämmelser

Kajor får jagas från 1 juli – 15 april. Kajan finns upptagen i jaktlagen i den så kallade skyddsjakts­bestämmelsen. Det innebär att kajor som kommer in på gård eller i en trädgård och där kan orsaka skada eller annan olägenhet får jagas under hela året. Kajor får också jagas i tätorter hela året om de orsakar kraftig nedsmutsning genom träck. För att få jaga inom tätbebyggt område krävs dock särskilt tillstånd av polisen. Om kajor orsakar avsevärd skada eller olägenhet av att en fågel byggt bo i hus eller gård, får boet samt ägg eller ungar avlägsnas trots bestämmelserna om fredning.

Alternativ till skyddsjakt

De finns olika sätt att få kajor att flytta sig från en viss plats. Uvbulvaner av plast prövas ofta att sättas upp på hus, i hamnområden och på fritidsbåtar. Effekten varierar, ibland fungerar det bra men oftast så vänjer sig fåglarna vid det. Ögonattrapper kan också vara en bra metod, speciellt att hänga upp i sin trädgård.

En duvhöksattrapp kan tillverkas och sättas upp i trädgården. Du skär ut en siluett av fågeln i naturlig storlek. Siluetten målas och en balansvikt sätts på mitten så att siluetten håller sig på rätt köl i blåsten. Attrappen hängs sedan upp i trädgården på en lina.

Miljöförvaltningen förordar att kajorna störs genom akustisk ljudkälla eller ”skrämsel­skjutning”. Förvaltingen kan ge uppdrag om ”skrämsel­skjutning” och debiterar den som är ägare till den mark eller byggnad där fåglarna stör.

För problem med kajor som flyger in på verandor, balkonger med mera kan du prova att hänga upp blå plastband eller linor vid platsen där de kan flyga in. En del experter menar att fåglar ogillar blå färg.

Det enda säkra sättet att bli av med störande natt­kvistfåglar är att såga ned träden de brukar sitta i. Träden kan ersättas med buskar, då kajor inte övernattar nära marken.

Ansvar

Kajor orsakar ytterst sällan olägenhet för människors hälsa.

Ansvar för att sopor inte sprids ut vilar på fastig­hetsägaren eller den som ställer ut soporna. Avfalls­behållare får inte fyllas mer än att de lätt kan slutas till.