Meny

Meny

Guide till nämndsammanträden

Följande frågor och svar förklarar hur nämndsammanträdena går till. Se även den politiska ordlistan.

Vilka sitter i en nämnd?

Nämnden består av (ordinarie) ledamöter och ersättare. Tre av nämndens ledamöter har av fullmäktige utsetts till presidiet: ordförande, förste vice ordförande och andre vice ordförande.

Var träffas nämnderna?

De flesta nämndsammanträden genomförs i lokaler nära den förvaltning som nämnden styr. Se varje nämnd för detaljer.

När träffas nämnderna?

De flesta nämnder träffas ungefär 10 gånger per år. Alla mötesdatum är bestämda i förväg. Mötena kan vara allt mellan en halvtimme till tre timmar långa.

Vad är skillnaden mellan ordinarie ledamöter och ersättare?

Bara ordinarie ledamöter och tjänstgörande ersättare (det vill säga ersättare som går in i stället för en frånvarande ledamot) kan yrka och rösta (och kan därmed reservera sig). Ersättarna får däremot delta i diskussionerna på samma sätt som de ordinarie ledamöterna.

Vad är ett ärende?

Det är en fråga som beslutas av ett politiskt organ eller någon annan myndighet. Nämndens sammanträde består av beslut i ett antal ärenden som har var sin punkt i ärendelistan (dagordningen) och som sedan får var sin paragraf i nämndprotokollet. Handlingarna i ett ärende består i regel av ett ordförandeförslag (första sidan) med ett förslag till beslut och en kort sammanfattning samt en tjänsteskrivelse, med en utförligare bakgrund till ärendet. Ytterligare handlingar kan finnas med som bilagor.

Kan en ledamot avstå från att delta i ett beslut?

Normalt deltar en ledamot i alla beslut. Det är tillåtet för ledamoten att anmäla, innan beslutat är fattat, att han/hon inte vill delta i beslutet. Det antecknas då till protokollet. Ledamoten är dock skyldig att delta i beslutet om det rör myndighetsutövning mot någon enskild.

Vad är ett särskilt yttrande?

Ett särskilt yttrande är en skriftlig meningsyttring som bifogas till protokollet. Det kan vara en förklaring till varför ledamoten röstat på ett visst sätt i ett ärende eller ett understrykande av något som ledamoten ser särskilt viktigt och som inte framgår av ärendet.

Vad är en reservation?

Det är ovanligt att en ledamot reserverar sig i nämnderna, men det förekommer. Omedelbart efter att beslutet är fattat anmäls det muntligt att ledamoten reserverar sig mot beslutet. Innan justeringen av protokollet ska lämnas in en skriftlig reservation eventuellt in med en kortare motivering.

Kan vem som helst komma och lyssna på ett nämndsammanträde?

Ja, i Borås Stad är nämndsammanträdena öppna för allmänheten. När en nämnd behandlar ett ärende som omfattas av sekretess, till exempel ett individärende i sociala omsorgsnämnden, måste alla utomstående gå ut. Åhörare får inte delta i diskussionen eller ställa frågor under sammanträdet.

Hur tas beslut?

När nämnden ska fatta beslut frågar ordföranden på de förslag som finns och ledamöterna svarar ”ja” på det förslag de stöder (acklamationsbeslut). Ordföranden finner alltid att ordförandeförslaget, det vill säga majoritetens förslag, har bifallits. Undantagsvis kan någon från oppositionen begära votering eller rösträkning. Då genomförs röstning med namnupprop. Nämndsekreteraren läser upp de beslutandes namn och var och en svarar ”ja”, ”nej” eller ”avstår”. Resultatet summeras och förs in i protokollet.

Vad innebär bordläggning och återremittering?

Nämnden kan besluta att bordlägga eller att återremittera ett ärende till förvaltningen. Om man bordlägger ett ärende så återkommer det på nästa sammanträde i oförändrat skick. Man kan alltså inte tillföra ytterligare fakta i ärendet. Bordläggning kan till exempel användas för att ge tid till ytterligare diskussioner i partigrupperna.

Återremiss används när nämnden vill att ett ärende ska beredas ytterligare innan beslut fattas, till exempel ytterligare utredning, tillförande av fakta som saknas eller liknande.

Hur och varför justeras protokollet?

För att besluten ska bli giltiga måste nämndprotokollet justeras. Då kontrolleras att det som står i protokollet stämmer överens med det som beslutats på sammanträdet. Omedelbart efter uppropet utser nämndmötet en justerare som justerar protokollet tillsammans med ordföranden.

Vad är ”omedelbar justering”?

När det är bråttom med att verkställa ett beslut kan nämnden besluta att paragrafen ska vara ”omedelbart justerad”. Då skriver ordföranden och justeraren under det protokollsbladet direkt efter mötet.

Senast ändrad: 2018-11-22 11.39

Ändrad av:

Dela sidan: Guide till nämndsammanträden

g q n C